Hon respekterar mig inte
I brist på bättre rubrik. Min häst har strulat sen dag 1. Varje steg vi får framåt så är det nåt nytt som händer som tar minst lika många steg bakåt.
Nu idag tex så vände hon rumpan mot mig två gånger. Jag har ingen aning om vad det betyder och ingen aning om hur jag ska hantera det. Jag älskar henne högt men jag måste ha en häst som det funkar med så antingen måste jag lära mig få det att funka eller byta häst vilket är det sista jag vill. Men en häst behövs då vi kollar korna och annat så det finns en del press här.
Jag har noll hästvana sen förr, men till och med erfarna ryttare strular hon för.
Jag är bara så trött och slut och less och ledsen över att det ska vara så trögt. Hon sades vara jätteinriden och funka fint även med nybörjare.
Jag behöver steg för steg råd känner jag.. hur ska jag göra? Jag vill hålla på med natural horsemanship men alla säger att jag måste "visa vem som bestämmer" och "man kan inte älta med en quarter" och massa annat. Därför jag känner att jag behöver rätt så konkreta svar på hur jag ska börja osv. Jag har läst om lekarna men allt bara trasslar ihop sig i huvudet på mig. :(
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Att vända rumpan mot en behöver inte vara ett hot, det kan lika gärna vara ett försök att visa var hästen vill att du skall klia den så ta inte allt som att det är svart eller vitt förrän du satt handlingen in i ett sammahang.
Att "visa vem som bestämmer" är ett fult uttryck, allt handlar om vem som följer och vem som leder, och vill du vara den som leder så skaffar du dig den positionen på hästars vis.
När en häst är säker på sin position så gör den helt enkelt det den vill, tex om en häst står ivägen där den skall gå så flyttar den helt enkelt den andra hästen med så mycket intensitet som behövs, varken mer eller mindre. Om den är hungrig så går den och provar andras mat oavsett vad dom tycker, märk väl att jag skriver "provar" därför att det behöver inte vara en konfrontation utan dom delar bara mat tillsammans utan bråk. Däremot så kan det bli bråk om någon motsätter sig det som händer och det måste man vara medveten om. Blir det bråk så kör den som är säker på sin position bort den andre helt enkelt. Och är det en allvarligare dispyt så kan ledaren "förvisa" den uppstudsige från flocken ut i osäkerheten om den inte vill passa in i flocken. Den som blir förvisad kan ge sig och bli insläppt igen, den kan opponera sig mot att bli förvisad och ta strid, och den kan fly fältet. Hästar är flockdjur och vill hellst gå om kring i säkerhet och softa på en grön äng utan stress och försöker efter bästa förmåga anpassa sig så det blir så.
Inga hästar vid sina sinnen fulla med bruk vill bråka eftersom deras instinkt säger att det är till skada för flockens säkerhet och därmed sin egen. Vi kan däremot lära dom att vara bråkiga om dom får belöning för att vara det, så det gäller stt fundera på vad vi lär hästen. Hästar är observanta och lär sig hela tiden av det vi gör med dom, så alltid när vi är med en häst så lär sig hästen något av oss om oss oavsett om vi vill det eller inte.
Det som jag nu har skrivit sammanfattar i stort "7-games" och "join up" som hästar upplever det. Sitt och studera hästar när dom "diskuterar" så får du en hel del svar på många frågor.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Var bor du nånstans?
Är det i närheten så kan jag hålla lektioner för ett humant pris.
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Du kan prova 1 månads medlemskap i Parelli och då finns första Kursen Level 1 som streamfilm, själv tycker jag det är lättare att se på en film hur man ska göra än att bara läsa. Det bästa är ju att gå kurs för någon tränare.
Här är sidan för att bli medlem:
Jag bor i USA så nej det är inte så nära. :/ Och det är inte många häromkring som verkar medveten om andra sätt än "Jag ska fan visa dig att inte bete dig så" metoder. Förra ägaren sa att "Hon beter sig bra för hon vet att jag beat the crap out of her (exakta orden) om hon inte gör det."
Då hon rids MED sin hästkompis så är hon avslappnad och lugn men jag kan inte stanna henne, hon stack nästan iväg med mig sist. Då hon rids utan sin kompis oavsett om hon leds eller har erfaren ryttare så backar hon, försöker stegra, vägrar gå framåt och vill absolut inte lämna sin ledare, vilket just nu är andra hästen.
Då vi fick hit henne var det ishalka, så hon fick bo in sig. Då det inte längre var ishalka så bet andra hästen henne rätt illa så det tog flera veckor att läka.. så på den tiden försökte jag bara röra henne överallt, klappa, stryka osv och det tog ett tag bara det. Kändes som att hon vill inte ha med människor alls att göra.
Hon AVGUDAR morötter. Men vill inte vara en candy vending machiene då hon aldrig riktigt LÄR sig nåt, eftersom jag inte vet hur jag ska tackla det.
Hon går alltid ifrån mig då hon känner för det. Hon går rätt bra att leda, men även där är hon svår att stanna. Vi har inget rep långt nog för longering men även där vet jag inte heller vad jag skulle göra.
Jag har kört fast i mitt huvud. :/ Jag vet att om hon bara litar på oss och känner att vi är bra ledare så kommer hon bli en toppenhäst, men jag vet inte hur jag ska komma dit. Alla instruktörer här borta tar in hästen, tränar, ger tillbaka. Amerikaner vill inte lära sig, dom vill ha det fixat. Så att lämna iväg henne känns inte som att hon lär sig lita på mig.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Att ha en häst som inte litar på en fullt ut är inte kul. Så hade vi det för 3 år sedan. Det var då vi hittade Parelli.
Det bästa med Parelliprogrammet är att man tillsammans med problemhästen bygger upp relationen häst -människa.
Pat och Linda Parelli bor i USA och där utbildar instruktörer. Gå du med i Parelliconnet så kan du leta upp parelliinstruktöer sprida över världen.
I USA har du också John Moore, han har både kurser i Sverige och USA. Jag har varit fotfolk på en par av hans kurser i Sverige, han är duktig
http://johnmoore4horses.com/horses/
Sedan finns Buck Brannaman i USA http://brannaman.com/
Bor du i usa så har du ju rena guldläget! finns massor med bra instruktörer därborta, och det finns campus både i colorado och florida (tror inte det är sålt ännu)
samt att under deras turneer så kan man skriva till dem och skicka en video på sina problemhästar så har man tur kan man få dem att jobba med hästen under en av sina uppvisningar.
gå in på parelli.com och titta efter tränare. jämfört med sverige så kryllar det ju av duktiga instruktörer därborta plus antalet folk som utöver PNH är enormt därborta.
Du har ju enorma möjligheter som vi här i sverige inte har!
Första steget i att bli en bättre horseman/woman är att börja bli lösningsorienterad istället för problemorienterad. :)
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Den häst typ du har är inte ovanlig, låter lite som en ridskolehäst. Kan mycket men är inte villig. Sådana hästar är vana att mäta och väga mäniskor och dra sina slutsatser hur man behandlar oss. Trivs du inte med hur hästen behandlar dig så får du ändra hur du bemöter hästen och låta den hantera detta i sin tur. Se vad du får och arbeta därifrån.
Rekomenderar att läsa igenom denna sida och fundera mycket på vad han skriver: http://www.horseproblems.com.au/horseproblems_problem_index_page2.htm
En tumregel är att fungerar det inte på backen så fungerar det inte i sadeln.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Dom flesta verkar rätt så långt bort från Minnesota och vi har inte så gott om pengar att röra oss med heller. :/
Men idag kom ljus i tunneln!
Igår då hon vände arslet mot mig så jagade jag iväg henne, både i frustration och för att visa att jag ville inte ha sånt beteende. Vända rumpan = jag blir läskig. Efter hon sprungit över kullarna och tillbaka så satt jag i gräset en stund med henne åt min axels håll och hon frustade en god stund. Sen då hon lugnat sig gick jag till andra hästen, sen gav henne en snabb liten "du är förlåten" klapp innan jag gick iväg. Jag är övertygad om att detta har nåt med att göra vad som just hände.
Jag gick ut med ledrepet i hand och hon kom gåendes mot mig. Brukar hon inte göra. Jag ledde henne till en av kullarna så vi skulle ha lite plattare mark att vara på. Hon följde mig perfekt. Bara sådär. Hon brukar i princip gå över mig då jag stannar, men nu hade hon mycket bättre respekt för mitt personliga space. Jag stod där och tittade på henne och hon hade verkligen full fokus på mig. Brukar hon inte ha.
Så tränade henne att backa, både att ha fingrarna över nosryggen och att "vicka fingret". Jag kom längre idag på 10-15 minuter än jag gjort sen vi fick hem henne i februari. Hon har ALDRIG haft full fokus på mig förr.
Jag kunde gå runt med henne även utan ledrep tills andra hästen kallade henne, då tog jag bara tag i grimman och ledde henne förbi hästen och fortsatte att bara gå runt. Hon blev intresserad av gräset så jag knipsade fast ledrepet igen och igen leddes hon som en ängel. Första gången hon inte i princip går över mig eller går förbi mig då jag stannar.
Vi avslutade det hela med att jag klappade och strök henne överallt, sen släppte jag iväg henne med ett kommando.
Som en helt annan häst idag! Hon har verkligen ALDRIG haft fokus på mig förr, vad jag än försökt. Helt otroligt!
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Som sagt om man inte gillar vad hästen ger en så måste man ändra på hur man bemöter hästen. Guld stjärna från mig. ;-)
Se nu till att fortsätta detta, för allt bygger på att du förvaltar det som just har hänt. Vi måste kunna variera oss från att vara en liten mus till att bli en skräckinjagande drake prexis som hästar kan, inte fastna i liten mus och en stor mus eller en liten drake och en stor drake i våran framtoning. Använd hela skalan 0-10!
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Tusen tack :) Ja jag är lite paff just nu. Jag är van att träna hundar så jag brukar spara frustration, ledsamhet, glädje och chock till efteråt. Men jag visade väldigt väl att jag var glad över att hon gjorde rätt.
Hon behöver göras mer trygg och mindre känslig, men nu känner jag att jag faktiskt har en påbörjad väg att gå, inte bara famla runt i dimma!
Äntligen lite hopp!
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
#10: Det är just det där som är att "visa vem som bestämmer". Det handlar inte om att spöa skiten ur hästen, utan just som du gjorde - att bli läskig/otrevlig när hästen är otrevlig. Du fick guldstjärna av hästen också, helt enkelt.
#11 Det är vad min logik säger mig, men då hon är van att "få skiten spöad" och alla tränare osv som vi pratat med har alla sagt ungefär samma sak. "Ni är för veka" osv. Lite jobbigt då alla man söker hjälp hos har gammalt tänk när det inte känns rätt själv.
Med lite tur nu kan jag studera mig till allt som behövs online och fixa det själv. :)
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
På ett sätt så har "gammalt tänk" rätt men det uppfattas fel. Att inte vara vek är egentligen bara en omskrivning av att stå på sig och inte vika ner sig. Det är inte mera fel att smälla till en häst som beteer sig ohyfsatt som att hästar läxar upp en häst som inte uppför sig rätt med att bita den. När man håller på med hästar så måste man hantera dom som hästar och inget annat.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Jo förvisso, men tycker det är bättre att anpassa sig till individen och ge lika mycket hårdhet som krävs istället för att "spöa skiten" bara för att hästen råkar vara en quarter. Våra två tjejer är rätt så känsliga och behöver inte så mycket för att fatta att "dedär tycker jag inte om" och det märkte jag rätt fort här. Men att jag inte ger fullt tryck direkt har ansetts vekt.
Men samtidigt så är jag van vid hur jag tränar hundarna. Säger till, repeterar om jag måste och om den fortfarande inte lyssnar (och vet vad jag vill) så kommer trycket "hörrö jag sa åt dig" och då hunden lyssnar blir det mjukhet och beröm. Har otroligt mycket tålamod och det har åxå kallats vekhet, att jag inte tänder till direkt det är fel.
Det känns som att jag äntligen börjat lossna med henne! Tränaren var här idag och jag har berättat för henne vad jag gjorde och hon håller med att hon inte kräver så himla överhård hand och man bara behöver vara konsekvent. Idag tog hon med nån "sele" och långa tyglar/tömmar och vi gick bakom och styrde runt henne efter tränaren fått henne att acceptera den (gått igenom stegen "vad sjutton är det här? Hjäääälp… Okej.. den äter inte upp mig. Åh jag får beröm ^^" ) och tränaren sa att det verkar som att förra ägaren lärt henne stegra för att det är "coolt", att det verkar vara ett trick hon lärt sig. Och att hon backar väldigt mycket och väldigt lätt så det är troligen tränat mycket på med. Jag vet bara att hon var väldigt inne på barrel racing så hon verkar gilla mycket action.
Verkar som vi äntligen börjar räkna ut hur hon fungerar och hur det ska tacklas. :) Hon kommer tömgås (i brist på bättre ord) som motion tills vidare och så kommer jag vid sidan om fasa in NH och göra henne tryggare och få henne att respektera mig bättre och lyssna på mig bättre. :) Såg stor skillnad bara idag så jippi för det. :D Nya framsteg hela tiden ÄNTLIGEN!
Då jag skrev inlägget såg jag bara nya problem poppa upp så fort vi gjorde framsteg, men förhoppningsvis är den biten över nu. :)
Känner mig verkligen så lättad över att ha "lossnat" från att ha varit fast. Hon har MYCKET mer uppmärksamhet på mig nu så fort jag är ute med henne än hon gjorde innan jag shasade iväg henne. Oj vad långt inlägg det blev nu igen. ^^
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
En gammal tränare sa att man "skall var hård som dörrpost, det tar ont att sparka i den med tån" Våld är alldrig ok, korrigering är, gränsen går när korrigeringen övergår i att tillfredställa mäniskans lust till hämd eller återupprätta ett förnärmat ego (vilket i sig är samma sak som hämd). Något som jag är väldigt observant på när jag korrigerar en häst är vad reaktionen blev efteråt, där kan man läsa om det var rätt eller fel att korrigera den just då i den situationen och lära sig till nästa gång.
Hundar är oftast mindre än dig och kan med handkraft (om det behövs) övertygas om vad som är rätt eller fel, vi är chanslösa mot en häst i det avseendet.
Barrelracehäst! Nog hade försäljaren god fantasi om man rekomenderar en sådan häst till en nybörjare.
Tömkörning/tömlongering är ord som vi normalt använder tillsammans med hästens arbete på lång töm. Engelska ordet tror jag är "long reining".
Och du bör nog stålsätta dig, för det lär nog dyka upp många fler "problem" så småningom.. ;-)
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Att hon stegrar kan vara inlärt ja, eller så förstår hon verkligen inte vad det är som förväntas av henne. Vissa hästar har lättare för att backa än andra, en Right brain introvert är en av dem som har lätt för att backa och rätt som det är exploderar antingen genom en serie bocksprång eller genom att stegra.
Hon kan också stegra för att man blockerar vägen framför henne, att man håller förmycket i tyglarna och hindrar henne från att röra fötterna då måste energin ta vägen någonstans, och då är det oftast uppåt om det är blockerat framåt.
I våras när min häst var på boxvila/sjukhage så fick jag leda honom 30-60 minuter om dagen, och han hade så mycket energi och ville bara gå framåt framåt framåt hela tiden och när jag stoppade honom från att gå framåt började han stegra. Jag löste problemet genom att låta honom gå på framåt ett varv på cirkeln, men inte mer. Men då började han tänka framåt istället för att tänka uppåt. Hade jag fortsatt stoppa honom så hade han lärt sig stegra. Min medryttare höll ju tyvärr på att lära honom att det lönade sig att stegra när man ledde honom. Bilden är tagen av en av hennes kompisar när de var ute och gick.
Sen skit i det där med att "Fasa in" NH'n antingen gör du eller så gör du inte. Att vara tydlig och konsekvent är första steget för en bra kommunikation sen kommer de fyra faserna och de 7 lekarna. Läs på allt du kommer över så du har lite kött på benen. :)
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
#15 att fler problem kommer är jag övertygad om, men så länge det går framåt är det okej. :) Ja då vi köpte henne så talade hon flyktigt om barrel racing och att hon behövde en bättre mer passande häst så kändes som att det var nåt nytt hon börjat med men börjar tro att hon försökte med denna häst, misslyckades, gav upp och rörde henne inte på 6 månader pga det. Barnslig tjurighet ungefär eftersom hon hälsade inte ens på henne, var bara hennes pappa som matade henne thats it. Ingen motion alls, hon stod på typ 5x5 meters yta med annan häst då vi var där. Om ens det.
#16: tack :) Jo jag läser på så hjärnan känns som en tvättsvamp. :) Hon stegrar i princip aldrig helt tack och lov. Jag har aldrig sett henne explodera i någon form än så länge men hon verkar ha största delen av sin energi på insidan. Läste på om horsenalities för ett tag sen men min hjärna har en förmåga att inte lagra sån information på lång sikt. Måste alltid förnya förnya annars rinner det ut i sanden. Därför jag så lätt blir förvirrad av allt jag läser och det tar lite tid, men så småningom så! :)
Är fortfarande inte helt vaken så om texten låter konstig är det därför.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
#17 ibland måste man läsa samma sak flera gånger och sedan PRAKTISERA det också, för annars fastnar det inte. :)
Att stegra är en form av explosion, sen är ju frågan HUR hon stegrar också, är det plötsligt och nästan lite oplanerat eller är det planerat och överlagt? Min är sån, när hangör något så är det överlagt, han har precis tvärkoll på vart han gör av sig själv och hur när var och varför han gör det. Inget plötsligt, OM man kan läsa honom. För min medis så kom den här stegringen som en överraskning, men han hade redan hållt på en stund med att bocka på stället, små stegra, slå med frambenen och hon läste inte ut det som att nu kommer det komma något och tog tag i det inann det blev katastrof.
Hade jag vart i samma situation hade jag hanterat det låååångt innan han stegrade sig. Men när hon prata med mig så var det "å helt plötsligt så bara stegra han!" "jaha, okej, men hur betedde han sig när du ledde honom från stallet ut över gårdsplan?" "ja då, busade han, småskutta och grejja" ….. nuff said… Men hon lärde sig en hel del på det iaf. Så det är alltid något :D
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
" LinaN " Det är prexis som du skriver, det finns alltid signaler före hästen exploderar, bara man vet vad man skall titta efter. Men om man inte vet det så kommer allt som en överraskning. Det är därför kunniga hästmäniskor sällan upplever sådana här utbrott eftersom dom redan har sett och löst problemet innan det blev något mer.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Tömkörde henne mer idag i bara 5-10 minuter (är så tjock luft idag att det är svårt att andas så gjorde det mest för att repetera lite från igår) och det enda hon gjorde nu var att försöka öka. Hon verkar alltid ha lite bråttom i fötterna. Kändes dock otroligt bra idag och hon lyssnade jättefint på små signaler och på rösten. :)
Exakt varför hon stegrar vågar jag inte svara på, jag har inte mycket erfarenhet så jag kan egentligen bara gissa. Hästtränaren trodde det var inlärt men jag vet faktiskt inte.
Tack för alla svar. :)
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
#20 om hon har bråttom i fötterna be henne springa då, stoppa inte henne utan be henne röra på sig :) Omvänd psykologi och då slipper man bråken också.
Sen är det skillnad på varför de springer, är det livsglädje eller andrenalin så låt dem springa av sig, är det ren panik så bryt mönstret. Det lilla som du beskrivit av din häst gör att jag tycker hon låter som om hon är en Right brain extrovert. Vilket innebär att hon har mycket spring i fötterna och hon blir en forward-oholic. Däremot ska man inte sätta hästen på "mindless circles" utan ge hästen en uppgift samtidigt, och den uppgiften kan vara att sakta av, stanna och slutligen titta på dig och vilja komma till dig.
säg att hästen har spring i benen, skicka ut hästen på en cirkel runt dig, gör ingeting de första tre varven, har hästen inte gjort något till varv 3's slut så "jaga" på henne med din stick under ett helt varv runt dig så hon antingen ökar ett snäpp till eller ökar takten i den gångart hon har. Stå sedan stilla räkna antal varv det tar innan det händer något. Sänker hon huvudet, frustar hon, sänker hon tempot? Belöna för att hon gör positiva saker, som att sänka huvudet, frusta, sakta av, visar att hon vill komma till dig osv.
Ta bort pressen genom att vända bort din kropp och blick, om hon kommer till dig så backa ifrån henne, det skapar nyfikenhet och en önskan hos hästen att vilja vara nära dig.
Detta är inget circling game utan det är "rör på dina fötter-game" för att hjälpa henne att blåsa av överskottsenergi eller få hennes andrenalin ur kroppen. När hästar sänker huvudet så slås andrenalinet av, men det måste vara en frivillig sänkning av huvudet, att tvinga ner det kommer bara öka andrenalinet och riskera att hon reser sig.
Mycket handlar om att hjälpa hästen till ett läge där hästen kan lära sig nya saker utan att vara rädd, stressad eller överenergisk.
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
#21 Jag har ingen bra inhägnad för tillfället som är liten nog att ha henne springandes på och samtidigt ha kontroll, bara stora ytor tills den inhägnad vi faktiskt har har torkat upp leran. Det har regnat sen april i princip så det vägrar ju torka. :/ Försökte sända ut henne i cirklar men hur långt jag än höll ut armen vände hon om för att springa över mig och fanns liksom ingen mellantid att reagera. Jag jobbar på friendly game (bara händer än så länge då carrot sticken skrämmer henne och varje skrämsel just nu innebär risk för att bli översprungen tills vi hittat ett sätt att blåsa lite steam) och kommit in på porcupine, dock bara att backa än så länge då det är nåt hon verkar tycka om att göra. Tömkörningen är från marken så om hon ökar och vill öka för fort har jag inget att sätta emot med mina 50 kg haha. :) Är mycket hjärnträning för henne just nu då jag inte har många sätt att få henne att verkligen springa. Hon, Tindra och åsnan Lizzie är alla på rätt stor yta nu och dom springer i princip bara då nån av dom släpps tillbaka till den andre.
Hon hade fått springa av sig under sadel om hon ville springa med nån annan än mig på ryggen, men märkte att då hon ville sätta av med mig var det glädje, inte rädsla eller stress. Hon är väldigt lugn på ytan med mycket bubbel på insidan är väl bästa förklaringen.
I början då hon kom hit ville hon inte ha med människor att göra alls. Hon gick ifrån oss och höll sig på avstånd. Hon börjar äntligen komma emot mig då jag kommer. Är fortfarande förvånad över då hon lyfter på huvudet med spetsade öron då hon ser mig komma gåendes. :)
Tindra skulle behöva NH träning hon med, men hon är så explosiv att jag vågar inte försöka mig på henne. Hon är genomsnäll men är som en turbomotor med TNT. Jättekänslig och väldigt väldigt kraftfull.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
och tack, ditt inlägg kändes väldigt hjälpfullt :) då vi hunnit så långt. :)
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Läst på om horsenalities nu och tror du har rätt, att hon är RBEV, men hon är avslappnad då hon "pysslar med sitt egna" och det inte finns nåt som skräms. Hon är tack och lov väldigt välvänjd vid traktorer och annat, det stör henne inte alls. Dom går med tjurarna nu och normalt är det inga problem men vid ett tillfälle blev hon skrämd då jag ledde henne och tjurarna började "pannbrottas" lite. Bara rörelsen fick henne att dansa runt mig med huvudet högt.
Intressant.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#22 om hon springer över dig, så ställ dig utanför staketet när du leker med sticken, sticken är en förlängning av din kropp, inte ett tillhygge. så ha repgrimman + lerep på, ställ dig utanför staketet och klappa henne med sticken och senare även med stringen. Då KAN hon inte springa på dig, och du kan inte dra henne över dig. För det är ett rätt så vanligt problem man gör, att när hästen börjar gå iväg så omedvetet drar vi i hästens huvud för att den inte ska försvinna.
Vad är det värsta som kan hända om du släpper efter på repet en 2-3 meter eller rentav släpper repet helt? Jo att du får gå efter hästen och hämta upp repet igen och börja om. att tillåta att hästen driftar i repet är en av de bästa sakerna som man som människa kan göra, för det betyder att man inte tvingar hästen att stanna kvar i en obehaglig situation plus att man kan få hästen ifrån sig en bit.
Använd rytm och eftergift när du leker med sticken. För börja använd den så sanrt som möjligt och lär din häst att den inte är farlig, för sen när du inte använder stängslet emellan er, så är sticken ditt stängsel. och går hon på dig så knacka till henne på halsen/bogen så hon flyttar sig ifrån dig, även om hon fortsätter knuffa mot dig så lika "hårt" som hon knuffar knackar du tillbaka.
Delar med mig av en film här där jag/vi hamnar i en situation som kan bli farlig. Jag håller på att träna med att flytta Harry sidledes MOT mig, och vid 02.42 ber jag honom att sluta genom att sänka min stick och klappa honom med den, men han fortsätter komma mot mig med bakdelen. Vilket inte är något man vill när det gäller en dominant LBE, så när han fortsätter komma emot mig så börjar jag knacka på honom men när han kommer för nära så får jag knuffa till honom med handkraft och sen knackar till honom rätt rejält över låret. Titta på hur han flyttar sig och vilken uppmärksamhet han ger mig, han är inte sårad, han är inte rädd för varken mig eller sticken, men jag fick markerat att "Hit men inte längre!"
Det är målet, att man ska kunna säga ifrån när det behövs utan att hästen blir rädd, en hemlighet till detta förutom att hästen ska acceptera sticken är att man SJÄLV inte blir arg eller aggressiv när man agerar. För aggressivitet gör att man själv tappar förtroende för sig och sina kunskaper och hästen tappar tillit och förtroende för att man agerar som ett rovdjur inte som en partner eller flockmedlem.
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Något som man alltid skall se till är att hästen vet om att du som mäniska är "untouchable" oavsett situation, hästen skall alldrig komma på tanken att "springa över" dig. Detta kan i början kosta på i förtroende men det betalar sig så småning om i situationer där hästar är upphetsade av någon anledning. Det betyder att din plats är din och den har du rätt att försvara med så mycket/litet energi som det behövs varken mer eller mindre. Detta kräver ochså att du som mäniska gör dig "synlig" för hästen så den inser att du är där och att du är "untouchable".
Oftast är det bättre att försikomma hästen med att gå mot den med myndiga självsäkra steg och driva den fram. Detta kräver att du ligger före hästen i tanken. Akta dig för bakbenen innan du känner hästen och satt nivån för kommunikationen till allas belåtenhet. Hästar kan även sparka för att dom känner sig pressade.
Den här hästen verkar ha alldeles för mycket energi i förhållande till arbetet som utförs, att gå om kring med latmaskar i hagen gör att dom inte bränner energin där utan du får den i famnen i stället. Vad händer om du tar ut dom andra invånarna ur hagen, utom synhåll för hästen och lämnar denna häst där för sig själv ett tag. Springer den runt då? Det kan vara ett sätt att motionera den och bränna överskottsenergin.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Menåh skrev ett jättelångt svar så kraschade chrome och jag tappade allt.
Så korta versionen. Jag har inte börjat med sticken än men kommer dit. Hon är så lättskrämd så vill ta det lagom långsamt medans hon är såhär. Hon är lite lugnare nu sen hon blivit tömkörd/gådd men har ännu inte hittat ett sätt för henne att verkligen springa av sig. Då dom skiljs från varann står dom bara vid grinden och ropar, inget springande.
Jag har två idéer men om ena idén inte funkar att få dom att springa så måste vi försöka andra och det kan bli lite farligt, men Mike är en erfaren ryttare så tror han kan hålla koll på situationen. Den tanken är att han rider ut på Tindra med Cheyenne följandes och han travar och kanske galopperar om vågar det, men då de kommer triggas av varandra så får vi se. Första iden är att släppa ut dom på det stora fältet som dom inte varit på på väldigt länge. Det är rätt så nedbetat nu av korna. Se om glädjen över ett nytt område kan få dom att rusa runt lite. Nackdelen är att dom blir svårare att fånga in då dom älskar det fältet.
Ska bolla tankarna med Mike och se vad han tycker då han kommer hem från jobbet. Ska iallafall introducera sticken då hon är lite trött så som det verkar nu innebär det efter hon fått tömmas ett tag. Är väldigt kämpigt för henne att gå längs vägen för grannarnas kossor är av någon anledning skitläskiga medans våra kossor inte är läskiga för fem öre.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
#27, sluta smyg. Gå fram till henne och börja lek med sticken, strunta i om hon blir orolig, för saken är den att ju försiktigare du är dess större är hennes anledning till oro, för är du försiktig och smyger måste det vara något farligt.
Se ett program med zebror och lejon som jagar. Man kan se på hela zebraflocken att trots det går ett lejon bara en 50m bort, men som inte är intresserad av zebrorna utan bara går från en punkt till en annan, då håller de ett öga på lejonet men de är inte panikslagna eller beredda att fly, men i samma stund som lejonet börjar smyga, då blir hela zebraflocken på vakt för då VET dem vad som kommer komma.
Samma är det med hästarna.
Så jag säger sluta vara försiktig och bara var normal, gå fram och lägg sticken mot henne, klappa henne och när hon accepterar ta bort det hela. För som det låter just nu så tillåter du henne att bete sig som ett flyktdjur och att det är ok för henne att inte använda hjärnan. Och det är ju det vi vill, oavsett Horsenality så måste de lära sig använda hjärnan. :D
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Bra poäng! Tack! Ska tänka på hur jag beter mig nästa gång jag går ut! Jag har bara tagit med sticken en gång och försökte mig inte på den alls eftersom hon inte kändes redo. Har alltså inte haft den runt henne alls än men har velat känna som att saker är redo.
Men dedär tipset ska jag absolut bära med mig!
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.
Hästar gillar ledarskap, se det du gör genom hästens ögon. Dom gillar klara besked utan tveksamheter. Du måste vara självsäker och visa vägen. Brannaman säger i någon video "treat the horse as it was your grandmas horse, that have done this all it's life" och detta är när dom sadlar en unghäst som alldrig haft sadel på ryggen. Innebörden i detta är att vara självsäker och visa hästen hur enkelt allt är om den följer din väg. Vi skall ingjuta respekt och mod i hästen som ledare, ett gammalt uttryck säger att "en modig ryttare får en modig häst".
Senast i går så visade hästen jag red hur stor tillit hästar har för den som visar ledarskap i "pressade" situationer. Vi hamnade i en "farlig" situation som den alldrig hade varit med om förut och blev rejält skrämd. Det enda jag gjorde var att vända om hästen vänligt men bestämt och låta den konfrontera sin skräck och samtidigt ge den utrymme att röra sig fritt inom dom gränser jag satte, i vilken gångart den ville för att hantera sin rädsla. Att kunna röra sig om den måste är en ytterst viktig sak för ett flyktdjur. 1min senare så fnyser hästen i förakt åt det som skrämde och skrittar lugnt därifrån, förnärmad över att bli skrämd av sånt trams… ;-)
För att ta bort "fulenergi" så kan ni väl leka "bad cop, good cop", din sambo får bli "bad" då han är en god ryttare och du får agera "good". Låt sambon rida eller driva fram hästen som den är van från förr, dvs "bad", och efter det så tar du över och håvar in vinsterna som "good" då hästen har tappat sin "fulenergi". ;-)
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Min ridtränare är nog bad cop för hon tar ingen skit alls ;) sambon är väldigt mjäkig och tycker varken bu eller bä om nånting alls. Han är inkapabel att bli arg eller frustrerad.
Men han ska, om han orkar, rida ut på tindra och ha cheyenne till att följa och ta dom på en längre tur utan min osäkerhet så dom får båda röra på benen. Cheyenne lämnar inte Tindras sida ändå och på det sättet får hon inte bara röra på sig utan även se lite mer av våra marker.
Sen då dom kommer tillbaka ska jag introducera sticken så hon inte är så "fresh". Jag blir mer nervig då djuren har mer energi att vara nerviga så då dom är trötta slappnar jag av bättre så det blir en mycket god cirkel. :)
Att jag dessutom hade stor breakthrough med hunden igår som gör att jag känner mig bäst i världen ungefär gör nog bara saken bättre. :) Riktigt bra egoboost!
Så håller tummarna på att han orkar rida ut med dom.
Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning.
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur.