Alltid när sånt händer (hästen reagerar MYCKET på något osynligt) så distrahera han med något som du vet att att han kommer att reagera på. Tex stoppa fingret i örat på hästen, busvissla, osv så du får tillbaka uppmärksamheten och gör något med den direkt du får den, annars så återgår hästen till det andra som var intressant.

Jag lär alltid in i hästen att att reagera på saker jag gör i en viss ordning. Tex om hästen plötsligt blir väldigt "stel" över något som den tror sig se så  börjar jag med att steg 1: tugga ljudligt eller vissla till, steg2: lyfta tygeln, steg 3: röra bettet, steg 4:ARBETE 5minuter. Eftersom jag alltid gör på samma sätt så har hästen tid att anpassa sig, MEN om den inte gör det så blir det strikt upprörande arbete i 5minuter för hästen, och eftersom dom oftast vill softa så lär dom sig VÄLDIGT fort att vara uppmärksam på mig oavsett vad som händer runt om. Det enda jag kräver av hästen är att den tuggar på betet eller släpper fokus på det som var så intressant och ger mig sin fokus i stället.

Lycka till

appraoch and retreat, One Rein stop.

Red ut längsmed motorvägen häromdagen, vi har ett viltstängsel emellan så ingen risk att vi hamnade därute. Men varje gång det kom en lastbil så spände Harry sig o gjorde en minibockning. Tog en stund att fatta för mig att även om jag TRODDE jag vart avslappnad så spände jag mig och det var det han reagerade på.

Jag har problem med lastbilar när jag går, cyklar eller kör bil själv. Jag är rädd för lastbilar, de är så mycket större än mig och skulle ett släp välta på min bil blir vi mos (och sen sannolikheten för detta är så löjligt liten att den är nästintill ickeexisterande).

Men han reagerade på det, och varje gång han reagerade så tog jag en One Rein stop tills han slappnade av och gav efter. Men då jag kände att jag nu började bli mer stressad valde jag att vända samma håll som jag kom ifrån och rida tillbaka. jag hade bara ridit knappa 500m. Men så snart vi kom en bit från vägen så slappnade jag av och jag hade nog kunnat be om både galopp och dressyrarbete där.

Och med detta vill jag komma till att du kanske omedvetet spänner dig och orsakar en reaktion hos honom ÄVEN om du försöker låta bli. Det kan vara djupt inom sig själv. Men gör några ORS när han blir rädd för svansbitande ljud, vänta ut honom och om du blir mer o mer besvärad, vänd och rid tillbaka en bit.

Min häst kan vara rätt bakskygg, trots att han är körhäst och jag kan dra vad som helst bakom honom utan att han bryr sig. Han kan bli panikslagen över ljuskällor i mörker som kommer bakifrån, hamnat i sken tack vara en artig lastbilschaufför som snabb accelererade bakom oss och annat sånt. Kan vara trafikrädd i vissa situationer för trafik som kommer bakifrån.

Miljöträna honom för sånt är rätt meningslöst för man vet inte vilka dagar han är rädd eller inte, eller vid vilka situationer.

Han brukar som tur var oftast själv vilja vända sig om och titta på det läskiga trots att man känner hur hans hjärta slår och det rycker i kroppen på honom. Så då får han göra det och efter att ha kollat ett tag så blir han lugn igen.

Det finns inte fler svar på detta? Har funderat en del själv men hittar inget i svaren här som stämmer in riktigt som jag kan använda själv.

Har en häst som ibland kör en variant av detta, det kan vara att hästen blir rädd/väldigt spänd men varken häst eller ryttare vet VAD hästen är rädd för. Ibland väljer han ut saker allt eftersom, kan vara en sträcka på t ex 20 m där han växlar mellan att stirra på en sten, en stock, en buske. Han fortsätter alltså att gå hela tiden. Eller helt enkelt inte stirrar på nåt alls utan bara är spänd, som om han själv hör nåt ljud inte jag hör. Det sista händer oftast och är svårast tycker jag.🤔

Det handlar alltså inte om att hästen blir rädd för en sak, utan att hästen blir rädd för "något", som inte hästen själv vet vad den är rädd för. Inte stannar utan fortsätter gå med högt huvud och spända steg, flyktredo.

Kanske lite som när en själv går genom skogen när det börjat mörkna och man tittar sig över axeln ifall man blir förföljd 😉

Vad gör man? Stannar?

Att göra som #1 resulterar inte i något bra, jag har provat men som sagt vet han inte själv vad han är rädd för så då blir helt plötsligt jag boven i dramat och det vill jag inte.

Ja annars skulle det ju vara E X T R E M E Friendly på schemat…..

Knyt ihopa en bunt med skallrande plåtburkar och dra efter er, på marken och uppsuttet så småningom, överdriv av-dramatiseringen.

Börjat jobba med en träningshäst nu som är skvätten och nervös av sig. Blivit tillsagd att hålla på med extreme friendly game in motion, alltså galet friendly game när hästen rör sig.

Mycket oväntade rörelser, hoppa upp och kasta ut händerna plötsligt, slå med stringen plötsligt och såna saker.

Hade tänkt jobba med detta på min egna häst som kan vara skvätten också, tror det kan lösa många problem.

#6 Extreme friendly kan ge riktigt bra resultat.

Harry fjompa ju efter att han stått i sjukhagen, gick ju knappt o slänga stringen över honom vid ett tillfälle. Då drog jag fram presenningen och slängde den upprepat över honom. Sen slutade han fjanta med stringen ^^ Man tar liksom och kickar upp det ÖVER tröskeln men håller handen hela vägen och slutar med bra timing och mycket eftergift. så blir de små sakerna mindre otäcka ^^

nu blir det loppelådan för detta stycket iaf ^^

#5 har redan tömkört med skramlande hinkar hängandes bakom. Håller på med lite inkörning nämligen!

Men det är ju möjligt att han upplever det annorlunda uppsuttet 🙂

Allt detta är en inlärningssak, dvs man måste ha lärt in en serie med händelser i förväg så att hästen känner igen mönstret och vet vad som kommer efteråt samt att den vet vägen ur detta mönster. Det är inte svårare än att lära in en galoppfattning, där lär sig hästen mönstret för galoppfattning och regerar efter det. Att försöka sig på något utan förberedelser är ett väldigt risktagande.

Anledningen till att jag har valt "strikt dressyr" som "dåligt alternativ" är att jag vill ha ut något av detta och att hästen gör något den kan och känner igen. I situationer som uppfattas som farliga för hästar så är dom tryggast när dom har ett mönster som dom kan att följa. Och ni ska bara veta hur enormt bra en häst kan gå dressyr när den kanaliserar sin rädsla för något genom att göra något bra av den i ryttarens hand.

OM hästen ändå väljer det "dåliga alternativet" så måste man gå in i det med liv och lust och verkligen se till att det blir ordentligt gjort med så mycket krav att du får tillbaka hästens uppmärksamhet. I detta fall så skulle jag nog säga att intensiteten får bli så hög som det behövs för att få hästens uppmärksamhet till 100%. I denna situation så skall det mycket till för att man skall backa ur, för om man backar ur här så lär man hästen att det "dåliga alternativet" inte var så dåligt och resultatet blir att dom hellre tar det "dåliga alternativet" i fortsättningen, så tänk er för innan, om ni är villig att rida ut detta till ett bra slut innan ni ger er in på detta.

När dom förstår att det är deras val som har lett dom till detta så tänker dom sig för nästa gång. Detta är mycket bra hjärngymnastik på hästar som har för vana att regera hellre än att tänka. Se bara till att kraven är rättvist höga för just den hästen som man rider och att hästen får eftergift när den ger dig all uppmärksamhet genom att göra det du kräver. Denna del är den svåraste med hästar eftersom man arbetar på gränsen av vad hästen klarar av just då i det ögonblicket.

Allt detta är till för att få tillbaka hästens uppmärksamhet till 100%, när man har den så spelar det ingen roll vad som händer runt om, oavsett om det är en verklig eller overklig fara. 

Skramlande hinkar och liknande kan vara bra som förberedelse men är inte speciellt praktiskt när man i ett senare skede skall rida förbi något som distraherar. Det är sällan man har med sig dom sakerna då. Man är till slut hänvisad till vad man har förberett hästen för och sin egen fantasi, beslutsamhet och ridkunskap.

Lycka till

#9 det fungerar fortfarande inte på min typ av häst, som är väldigt känslig och blir lätt upprörd och kränkt. Jag HAR provat ditt förslag och jag vet att det ofta fungerar på andra, men inte på min.

Jag brukade välja att rida sidvärtsrörelser då jag automatiskt får med att korsa bakbenen, det är svårt för honom att gå iväg framåt samt att det är något han har väldigt lätt för och som alltid fungerar. Han gör detta, men med sådan hög stressnivå att inget gott kommer ur det. Jag har suttit och ridit en sträcka på 400 m fram och tillbaka i över en timme med denna metod utan något annat resultat än en sönderstressad häst som blev värre för varje minut, som jag sedan har fått ägna veckor åt att lugna ner när jag kom fram till att det inte är en metod för oss…

Att ha dressyr som "dåligt" alternativ är även något jag är skeptisk till av den anledningen att jag vill att dressyr ska vara något positivt och roligt för honom. Under den tiden jag provade ovanstående metod så hann han lära sig att ställer jag krav ute i skogen=något dåligt/farligt. När det var som värst hände följande; han är avslappnad -> jag kortar tyglarna -> han blir rädd för vad om helst som är framför -> spänner sig/stressar. Av att jag kortade tyglarna. Så vill jag inte ha det…

Du säger att du vill ha tillbaka uppmärksamheten till 100%, problemet är att min häst inte ens vet vad han blir rädd för från början, kliver jag då in och börjar greja så väljer han ut MIG som den dumma. Det är tyvärr så att den här hästen är van att få stryk och ryck i munnen och det sitter väldigt djupt även om det var länge sedan.

Har en tid nu gjort tvärt om, dvs inte gjort ett endaste dugg. Bara suttit och väntat och låtit honom hållas. Fungerar mycket bättre även om jag inte är säker på att det kommer lösa allt i slutändan. Det enda jag vet är att den där metoden inte är bra för oss…

Hästar och mäniskor är alla olika och skall behandlas därefter och har ni hittat en metod som fungerar för er så är det bra. Jag argumenterar inte i mot det du skriver just pga av att vi alla är olika både hästar och mäniskor.

Den metod som jag nämner är även bla använd på just den hästtyp du nämner med ett helt annat resultat som följd, så något skiljer.

Ang dressyr, så blir det en trevlig upplevelse för hästen när den tar reson och ger sig hän i dressyrarbetet i stället för att stressa över osynliga faror, då glömmer den bort att den var i "fara" och ger sig hän dressyren i ryttarens hand i stället och anspänningsnivån sjunker och ryttaren ger små eftergifter för rätt arbete. Detta i sig har med flockgemenskap att göra och hänger ihop med att acceptera ryttaren som ledare och dennes beslut i denna flock av två individer.

Lycka till