Jag "stannar" med kroppen. Sträcker upp mig. Svårt att förklara, men lite som en peruknisse ur en kostymfilm som liksom lägger ena handen på magen och… inte bugar, men liksom artigt nickar. Kan man förklara det så? Sträcka upp sig, in med magen och stanna upp med kroppen. Behöver jag ta i tygeln så gör jag det. Om vi är ute och rider så brukar det behövas. Först halvhalt för att tala om att jag finns och kolla att det finns uppmärksamhet och hur stort fokus på mig är. Sedan tar jag lite mer stabilt i tygeln samtidigt som jag sträcker upp mig och stannar i kroppen. Mitt på hästen. Inte luta bakåt och inte tippa fram. Mer ett tänk neråt, rakt under oss där det är tänkt att de små hovarna ska stå helt stilla.

Vad svårt det var att förklara! 🤪

Jag börjar med att andas ut, "slutar rida" eller rättare sagt saktar av själv i kroppen. sen kramar jag i ena tygeln, och som sista fas gör jag en ORS.  Hästarna lär sig väldigt snabbt att det är en god idé att lyssna på utandningen och avslappningen/avsaktningen i min kropp och saktar av då utan att man behöver ta i dem.

Tänkte på det idag faktiskt..

Andas ut, skjuter fram höften lite, följer inte med lika mycket i hästens rörelser med höfter utan är ett snäpp långsammare och klämmer lite med låren. Kramar med tyglarna om han inte lyssnar på det.

I och med att jag tidigare körde betydligt mer än jag red har jag dock fått in som vana att "ptroo"'a som fas 1, så händer ofta att jag gör det innan jag gör något med kroppen även när jag rider. Sitter så hårt i bakhuvudet. Är på samma sätt när jag ska få hästen i trav, använder ofta ljudkommandot jag har för trav innan jag använder kroppen vid ridning också.

Iofs inget hästen lider det minsta av, men man kan ju justera mer om man använder kroppen först i halv eller igångsättning än om man bara använder ordet för det.

#3 Jag tycker inte det är något fel alls med att använda ljudkommandon istället.. ;)

Visst är det så att man inte får använda ljudkommandon på westerntävlingar (min ridlärare sa det)? Varför är det så?

#5: Ingen aning. Man får iaf inte det på dressyrtävlingar.

Som tur är får man det i dressyrkörning. :)

när jag rider helt utan utrustning så har jag fått lära mig att luta lite bakåt, eftersom du pratar om energi så antar jag att du är med på att när du lutar dig lite bakåt (höjer upp händer t.ex) så ger det hästen en behaglig tyngdpunkt att stanna i, varav om man lutar sig framåt så har jag fått lära mig att hästen blir framtung i sin energi och det blir en obekväm lutning, typ: /---/. Föreställ dig att snedsträcken är hästens ben och huvudet är tänkt att vara på höger sida. :D 

Sen kan man dra handen längs med mankammen för att sedan gripa tag i manken. Det gör jag dock bara när jag rider utan träns. :)

Jag gör halt genom att vinkla bäckenet, räta upp överlivet och påverka takten i gången. Alltid när jag rider använder jag mig att takten i hästens rörelser. Om jag vill att hästen ska trava, hittar jag trav i kroppen och hästen följer med genom att följa takten i mina rörelser.

Jag brukar till att börja med alltid tänka hur jag vill att hästen ska röra sig, och göra just så. När hästen ska göra halt vinklar jag bäckenet och sätter under mig, så som jag vill att han ska göra för att kunna göra en balanserad halt. Iom att man vinklar bäckenet lite (skjuter fram underlivet sas) kommer ju också överlivet bli ngt framåtlutat ur kroppens perspektiv därför att man kompenserar rörelsen för att bibehålla balansen och förbli upprätt på hästen. Men man lutar sig egentligen inte framåt över hästen. Det viktiga är att bibehålla balansen. Vid en mycket kraftig halt kommer ryttarens överliv att vinklas framåt mer än vid en mindre kraftig halt, men i förhållande till hela ekipaget är ryttarens överliv upprätt - balanserat. Jag tror att detta är grunden till missförståndet med att luta sig bakåt. För det gör man ju delvis när man vinklar bäckenet. Men man kompenserar det som sagt genom att föra fram överlivet. Och istället för att se helheten har man utgått från att det man gör är att luta sig bakåt, vilket ju inte är korrekt i sin enkelhet. Men i kombination med andra saker stämmer det till viss del.

Det bästa brukar vara att inte tänka så mycket utan att istället låta kroppen agera naturligt för att bibehålla balans. Ett bra tips för att vinkla bäckenet rätt är att bara spänna bäckenbottenmuskulaturen, eller som min tränare sa: tänk dig att du ska knäppa ett par jeans som är för små och så spänner du magen på samma sätt. ;) Sen brukar det andra komma naturligt.

Så tänker jag.