Natural Horsemanship iFokus

Natural Horsemanship

Etikettallmänt
Läst 1106 ggr
KnutKrut
0

2 frågor i 1

Latmasken orkar inte göra två inlägg 😴

1. Gör det nåt om hästarna äter under Friendly-träning? Alltså att jag gör en mysig kombo när jag gör Friendly under lunchen. Brukar borsta dem i hagen eller i stallgången undertiden de äter eftersom vi alla brukar vara lugnast och nöjdast så. Plus att det spar tid då jag inte behöver vänta med pysslet tills de ätit upp. Kan jag då "ta på dem" med t.ex. spö eller påse samtidigt som de är lösa och äter eller är de för ofokuserade då?

2. Det där med bett igen. Min häst trivs inte bettlöst (har provat både hack och sidepull) och de bett han har just nu känns inte optimala trots att de är utprovade så de gör liksom ingen skada i munnen på honom. Jag inbillar mig att han vill ha tungfrihet och lite smalare bett, samtidigt som jag oroar mig för att smala bett är skarpa (jag rider med lösa tyglar och är allt annat än hård och statisk i handen, men jag är ändå så rädd om min häst). Vill köpa ett Nova-bett till honom, men behöver även ett att byta med.
Hur är kimblewick-betten? De har ju lite tungfrihet. Vill inte ha extrem tungfrihet för det tror jag blir för stort för munnen och kimblewick ser lite lagomt ut. Har bl.a. ett rakt bett med mild tungfrihet (lätt krökt) och det tycker han inte alls om. Pee-wee-betten är smala och böjda, men de tycker jag ser lite hemska ut.

(Är det nån som har BRA begagnade bett till salu söker jag novabett storlek 13 cm eller annat lämpligt storlek 12,5)

Gronstedt
0
#1

Min erfarenhet är att man visst kan träna Friendly medan de äter, men man får inte "full effekt". Alltså att maten distraherar så att de har lättare att stå ut med det jobbiga. Detta kan ju vara både bra och dåligt, men man ska inte vara förvånad om de hoppar högt när man utan mat i närheten provar en sak man tränat medan de äter.

Å andra sidan kan man börja med att lägga läskiga presenningen så att de måste gå nära den för att äta.

En bra sak är att man hör väldigt bra när man är "på gränsen", för då slutar hästen tugga - då är det dags att backa lite tills mumsandet börjar igen.

Sedan kan man ju kombinera, som att ge hö i läskig påse, kraftfoder på läskig skyffel, äpplen på läskig presenning …

KnutKrut
0
#2

#1  Bra input. Hade inte tänkt på tuggandet, även om jag ju faktiskt rent instinktivt lyssnar efter det och reagerar om de tystnar eller stannar upp. Men tanken varför jag gör det har nog inte slagit mig. Bra också att servera maten där det kan vara läskigt. Knut är ett matvrak så han kan nog stå emot det mesta bara han får mat. Kompisen Sessan däremot är sällan rädd, men är det läskigt eller besvärligt hoppar hon hellre över maten för hon är inte lika hungrig.

Provade just i hagen med lite friendly-prylar och det var både bra och ledsamt. Bra för att Knut inte brydde sig om varken den sladdriga vojlocken som drogs kors och tvärs och på benen och inte heller den prassliga bärkassen som jag trodde att han skulle ogilla. Han tittade vad det var och sen fick jag prassla runt och ta på honom hur jag ville utan att han flyttade sig eller visade att han ogillade det. Sessan tyckte inte om det. Vojlocken var hon lite sur över på de delar av kroppen hon inte vill att jag tar på (framben och sidan av magen) och påsen blev hon lite rädd för och flyttade sig först, men accepterade efter en liten stund.
Ledsen blev jag för min tredje pryl. Jag hade spöet med mig för att klappa fint och snällt. Dumt! Men jag tänkte ju träna på sånt han är rädd för och jag har aldrig slagit honom med spöt och använder enbart spö när jag rider för att dutta på bogen. När han såg spöt slutade han tugga, slutade att andas, höjde huvudet högt och man såg ögonvitan. Då hade jag lagt spöt mot hans manke och man såg att han var stenhård i hela kroppen och ville fly, men inte vågade. Självklart tog jag genast bort spöt och klappade så att han var lugn och fortsatte att äta, andas och var mjuk och avslappnad igen. Jag blir så jätteledsen för det borde ju finnas en anledning till denna reaktion. Mitt korta spö som jag rider med kan jag klappa på honom med utan att han blir mer än avvaktande. Dreyyrspöt (som jag var dum nog att ta med) är han jätterädd för och longerpisken gör honom blockerad. Bara av att se och vistas i närheten av. Vågar inte ens gå nära om den ligger på marken.
Tänker inte köra med friendly med spö! Iallafall inte på länge, länge, länge. Kanske kan jag på sikt lära honom att ett spö är lika ofarligt som en pinne, men just nu känner jag att jag riskerar att mista hans förtroende om jag ens försöker. Det får vänta, om det ens är nödvändigt. I vilket fall kommer vi inte ha några långa spön att träna med för nu åker de i soptunnan!
Lilla gubben! 😢 Det gör ont i hjärtat!

Gronstedt
0
#3

#2: Jag tycker inte du ska vara ledsen alls, du hade ju ett perfekt träningspass! Han pressades till sin gräns och sedan tog du bort pressen och "gosade ned" honom igen. Hans förtroende för dig kommer inte att rubbas, snarare stärkas. Du visade honom att hans människa bestämmer över hemska spöt, när hans människa är med behöver man inte fly för hans människa kan trolla bort det hemska och göra allt bra igen - och dessutom är denna pålitliga och trygga människa inte ett dugg rädd för hemska spöt!

Släng inte spöna! Du hade ju med dig hemska spöt utan att det hände något innan du använde det. Fortsätt ha det med dig, låt det ligga där han måste gå förbi det medan du gör något annat, klia dig själv eller andra hästar med det där han ser det.

LinaN
0
#4

Om du leker friendly med honom med spöna och använder dig av approach and retreat mycket så kommer han till sist acceptera spöna coh inte bry sig nämnvärt.

När det kommer till bett så ju tunnare dess bättre för hästarnas munnar har egentligen inte plats för ett bett. Det är som tandställningar för oss människor, det får plats men det är inte bekvämt. Jag har ett tredelat bridong till Harry. Kimblewick/jaktkandaret är en favorit eftersom det ger tungfrihet men har ändå stödet av kindkedjan som ska vara så spänd att den inte glappar men man ska kunna få in ett eller två fingrar utan att det tar emot för mycket. Annars ligger bettet o skramlar samt att det faller framåt i munnen vid tygeltag. Sen har jag massa andra bett och bettlösa att välja mellan.

eftersom du är mjuk i handen så spelar det ingen roll beroende på vad du stoppar i mun på honom. Huvudsaken är att han accepterar bettet.

Angående spöet, ett knep är att om du kliar honom med din hand en stund och sedan tar knoppen på spöt och använder för att klia honom med. Andvänd alltså inte snärtänden. Då blir knoppen en förlängning av din hand och givetvis börjar du ju på ett ställe han accepterar. typ kring manken osv. Till en början är tolerans viktigast, sedan kommer avslappningen. använd bägge händerna samt spöet för att klia honom. Passa på att göra mycket spö-kliande nu när vinterpälsen börjar lossna.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Brollan1
0
#5

Håller om att en påse hö är en bra sak att distrahera hästar med och även ett sätt att kolla var dom har sin uppmärksamhet, dvs är maten mer intressant än omgivningen. Det här med att sluta tugga hänger ihop med att dom hör bättre när det inte krashar av hö i munnen, prova att lyssna samtidígt som ni tuggar hårdbröd… ;-) Det är en mycket bra indikator på vad hästen tänker på.

Däremot så gick du misste om ett tillfälle att lära din häst något när du tog bort spöet från han, det där är dom bästa tillfällen som finns. Försaka inte sånt. Du hade ju fått dit spöet utan att han försvann och därför hade du redan löst halva hans problem, det du borde ha fortsatt med var att bagatellisera spöet som du håller i handen och sett till att han koncentrarade sig på dig i stället för spöet. Han skall inte fundera över spöet, spöet kan inte göra han något, det kan bara du göra. Så se till att han inte bryr sig om saker du har utan i stället bryr sig om vad du gör. När du hade lotsat han igenom denna sak så hade du fått en guldstjärna i förtroende av "knut". ;-)

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"