Ponnyproblem.
Nu är det såhär att jag har ett gotlandsruss på fyra år, sto, isabell med vita tecken (vilket dock inte har med saken att göra), som jag har lite problem med, ser gärna att någon ger mig lite tips på hur vi kan lösa dessa problem.
Jag har haft denna dam sedan hon var sex månader, så hon har inte gjort något speciellt förutom att ha blivit ledd i grimskaft innan hon kom till oss. Nu är hon dock både inriden och inkörd och tränas till trav, under sadel eller framför vagn har vi absolut inga problem, förutom vad det gäller kommunikation när hon stressar upp sig på travbanan, men det största problemet är väll den allmänna kommunikationen.
Som jag ser det blockerar hon mig, stänger liksom av, fast samtidigt gör hon som jag säger vad det gäller det mesta, hon bara stänger ute mig när försöker "prata" med henne. Hon har kommit till mig i hagen fram tills nu nydligen, dvs jag har kunnat ropa/vissla så kommer hon gående/springande beroende på hur det sett ut i hagen, dock vet jag inte om senast var en engångs företelse eller inte, hon var på allmänt tjorvigt humör den dagen. Kort sagt ignorerar hon mina försök att kommunicera med mig, missförstånd uppstår och det blir en jobbig situation för båda två, där jag inte vet hur jag ska bemöta problemet och hon inte förstår varför jag ska hålla på och röra i henne, som till exempel med hennes bakben;
Alltid när vi ska ut så kratsar vi ju hovarna runt om, och jag har övat på att lyfta benen sedan hon kom hit, aldrig varit några problem förrän i år, nu får jag inte lyfta bakbenen utan att hon ska hugga efter mig och hota med bakbenen, hon blir helt enkelt skitförbannad och surar ihop totalt. Men bara om jag tar på insidan av benet, det gör jag på alla hästarna, har gjort så hittils även på henne, speciellt på henne eftersom hon bråkat så mycket om det, lugnt och sansat bara strykit med handen från insidan av benet ner till kotan för att lyfta benet så, brukade inte vara några som helst problem, men nu lyfter hon på benet och drar upp det under magen, hotar emd att sparkas och håller på så där, vrider huvudet mot mig och försöker hugga, har dock inte lyckats då hon står i två spiltor som för tillfället är omgjord till box.
En annan sak är att hon kastar sig bakåt om man knäpper lös henne när hon står i spilta, detta orsakade tränsnings problem förut, men det har gått över efter att vi börjat ha henne i boxen, jag drar bara igen dörren så kan hon backa hur mycket som helst, hon kommer ingenstans i alla fall, och nu när vi var på western clinic så kunde jag utan problem tränsa henne lös i ridhuset.
Hon får inte hugga eller sparka, det är ju ett som är säkert, både för hennes och min säkerhet, men eftersom hon stänger ute mina hot när hon gör något av det så blir jag så illa tvungen att gå längre än till att bara ryta till, och när jag då bemöter henne på det sättet blir hon såklart ännu argare. Jag funderade ett tag på om hon hade ont eller var kittlig på insidan av benet, eftersom det alltid är samma, vänster bak, men borstar jag där är det sällan problem, och eftersom det är först nu, när hon är fyra, och inte när hon var ett, som problemet uppstår, så funderar tror jag inte det är så, och hon visar inte på några besvär när hon rids eller körs eller.
Blev lite långt, men jag hoppas någon orkar läsa, förstår och kan ge mig tips på vad jag ska göra. Hade velat börja med Parelli och använda mig av det till alla hästarna, men har inte råd att köpa några DvDer eller bli medlem på hemsidan, så..
Några saker som slår mig:
1. Det är svårt att utala sig om varför, men eftersom det händer när du lyfter ett ben, men inte det andra, så är det inte osannolikt att det är fråga om smärta. Det behöver inte vara smärta i benet, det kan vara i rygg eller bäcken. Är hon ordentligt genomkollad?
2. Hon är 4 år och börjar bli vuxen - det är rimligt att hon testar alla gränser och bitchar över saker hon tidigare accepterat. Hon kollar om hon verkligen behöver lyda dig nu, när hon blivit större och mognare.
3. "men eftersom hon stänger ute mina hot när hon gör något av det så blir jag så illa tvungen att gå längre än till att bara ryta till, och när jag då bemöter henne på det sättet blir hon såklart ännu argare". Om hon blir argare när du hutar åt henne, så har du problem. Du kan inte stoppa eller backa förrän hon är lugn och kontaktsökande igen, för då kommer hon att fortsätta eskalera, eftersom hon tror att hon är på väg att vinna.
#1
Hon är inte ordentligt genomkollad, men det lustiga är att det ibland fungerar att utan vidare lyfta just det benet utan att hon konstrar alls, vilket är vad som fått mig att tro att det inte är något fel. Nu är hon också väldigt kobent bak, hennes ben bakifrån ser i det närmaste ut som ><, fast inte like ihoptryckt på höjden, såklart, så om det kanske har något med det att göra vet jag inte.
Det har jag noterat, det har varit bråkigt i hagen den här perioden då både hon och 5-åringen har varit på väg att hitta sin plats i rangordningen i flocken.
Lugn och konaktsökande är var jag försöker få henne att bli när sådant där uppstår, men det är när jag säger ifrån och hon blir argare som hon stänger av och bara ignorerar mig istället. Det är väll där största problemet sitter, att hon stänger ute mig vid just den punkten.
Om hon konstrar ibland och ibland inte skulle jag se det som ett tecken på smärta snarare än tvärt om. Något någonstans som obland hugger till, ibland inte, beroende på vilken vinkel benet lyfts i, eller så. Det där att dra upp benet under magen kan tyda på shivering eller andra nervproblem, Men det är som sagt omöjligt att ens gissa så här på nätet. Har du provat med stretching? Det kan hjälpa antingen problemet sitter i kroppen eller i huvudet.
Det är naturligt att hon bråkar med dig på samma sätt som med hagkompisen nu - även med dig måste hon kolla sin plats i rangordningen.
Gå på henne lite till när hon stänger av då, om du tycker det är ett problem. Backa henne eller tvinga henne att göra något annat som hon inte kan ignorera. Annars kan det vara OK att låta henne stå och ignorera dig medan du borstar eller så, hon behöver ju inte ha sin uppmärksamhet på dig varje sekund. Bara hon lyssnar nästa gång du vill att hon ska göra något.
Okej, får ta och kolla upp det. Vi ska i alla fall ha ut veterinär för att ultraljuda/ta blodprov på ett eller två ston, så. Har provat stretcha frambenen bara, just för att hon är så tjorvig med benen, brukar försöka göra det ibland, mest bara för att hon itne ska tro att man ska kratsa hovarna bara för att man rör i benen. Får se om det fungerar med bakbenen också.
Får testa att gå på henne, jag brukar flytta henne åt sidan och sådant eftersom hon gärna försöker trycka undan mig från backbenen för att jag inte ska komma åt dem, dock blir hon mest irriterad även här, det är då hon börjar nafsas och försöka bitas bara för att hon är arg.
Jag tror att alla 4-åringar testar lite just för att de är innne i en "tonårsperiod" just då. Det är bara att fortsätta träna som om inget har hänt. Tillslut brukar de ge med sig och så är allt som vanligt igen. 
5#
Det är ungefär vad jag försökt med hela året, frågade mest om tips här just för att hon blir arg på ett så konstigt sätt, 5-åringen blir också arg när hon har sina stunder, men hon stänger inte ute en utan blir uppmärksam på vad man vill, även om hon inte vill. Sen kan det ju vara så att Debbie är mer tjurskallig bara, vad vet jag. 
Men det är inte så roligt när ponnyn hugger efter en, nöp mig i armbågen i måndags då jag inte var snabb nog med att säga ifrån, bara för att man borstar på insidan av ett bakben.
#6 Förstår ditt problem men tyvärr tror jag att vissa hästar (och ponnyer) är mer envisa och trotsiga än andra. Du gör säkert allt man kan förvänta sig. Tänkte bara ge dig lite uppmuntran i allt elände.
#7 Japp, och det tackar jag för! 
Bara jag som är lite ovan tjurskalliga unghästar, våra egna uppfödningar brukar vara så himla snälla, även om de kan vara envisa, men sedan vet jag ju inte heller hur Debbies föräldrar har varit när de var unga och oerfarna heller, kan vara därifåfrn det kommer också, vad vet jag!
Starta ny diskussion