Rekomenderar SANHCP som hovvårdare om du inte redan har dem, då kommer hovarna hålla.

Periodvis kan hästar ömma om det blir någon rubbning i hästens kropp, då kan man använda boots som man tar på vid ridning bara! Dessa går även att brodda

Min häst är 7 år, gått barfota hela livet utom en period om 3 månader då jag fick hjärnsläpp och skulle minsann o da ha honom skodd så jag kunde brodda!

Kan säga som så, från att ha ridit på allt från kramsnö till hårt packad blåis på våra turer barfota till att rida med isbrodd och skor. Fy för i h*lvete…. har aldrig vart så rädd och haft känslan "nu dör vi!" som när han vart skodd med brodd… var det värsta jag vart med om.

En oskodd hov blir lite som en sugkopp mot hala underlag medan skor, även med brodd är som att åka skridsko.

att din häst blir öm när du rycker skorna på våren är minsta problemet, med en metallsko så reduceras cirkulationen i hoven, det blir lättare problem med fötterna, tänk lera och tappskor… tappskor som sliter sönder hovväggen och gör den skör….

nej, ska du sätta nått på fötterna så tycker JAG att du isf skaffar dig nån sorts boots som du broddar undertill med 4-8 brodd beroende vad rekommendationerna är på dem.

Jag har ridit min häst på allt från slät asfalt, till vanlig landsväg, till sprängstensunderlag där de ska lägga en ny bilväg, blåis, snö av olika slag, gräs osv barfota utan att ha haft några problem med ömfothet trots han har haft "dåliga" hovar innan.

Såhär såg han ut i fossingarna för ett år sedan med sprickor o elände. då vart han verkad enligt traditionella hovslagar-metoder.

sen började jag läsa på själv om barfotaverkning och underhöll lite själv mellan verkningarna och bad min traditionella hovis att verka lite mer som jag ville (vilket nu har lett till att han inte längre vill verka min häst för han tror inte på sånt humbug…. underligt att min häst blivit bättre i fötterna då ju….) samt haft ut SANCHP-verkare under utbildning till Harry.

så idag ser han ut sånhär i fötterna. eller inte riktigt, bilden är ett halvår gammal. ^^

så som han såg ut på bilden ovan såg han ut på bägge framhovarna, och hade sprickor på motsvarande ställe på andra sidan också så han hade "3-tår" nästan. och sån såg han ut under hela tiden jag hade traditionell hovslagare.

hoven till vänster på bilden är underhållsraspad, höger hade jag ännu inte tatt.

Håller inte hovarna för regelbunden ridning så är det ju bara att sätta på skor då i så fall, testa att ha hästen barfota först,

Själv har jag min häst skodd då han är så pass ömsulad att det vore taskigt och dumt att ha honom barfota. Dessutom så sliter han enormt mycket på hovarna av alla långa turer på grus- och asfaltsvägar vi gör.

Om han klarar sig utan skor så är det väl bara att fortsätta utan, om du inte provar så får du inte veta. Ska man ha dom barfota så skall man göra det direkt från föl så dom slipper att försöka gå igenom det som vuxen med allt vad det innebär….

Måste dock säga att jag har haft prexis motsatta upplevelser än "LinaN". På is och packad snövägar så är det rena roulletten utan broddar, halt som f.n utan broddar och hästarna har stor risk att gå ner i spagat, med tanke på hur det skulle kännas för mig så kan jag tänka mig hur det är för hästen.

I snö däremot så tycker jag dom klarar sig bättre oskodda än skodd pga inpackning av kladdsnö i skodda hovar.

Det sägs att det går att brodda boots så det kan vara en lösning men har ingen egen erfarenhet av det.

Lycka till

Jag håller med #5. När det är snö ute så är det sååå mkt bättre med barfota, fastnar inte styltor och hästen halkar inte lika lätt. Men när man kommer till is (tex när det smälter och fryser om vartannat så det blir is överallt) så är barfota inge bra, då behöver man rejält med brodd. Jag kör på easyboots som jag broddar upp. Inga problem, lätt och smidigt.

Om hovarna håller kan ingen säga i förväg. Det är bara att prova sig fram. Men en bra hovvårdare är A och O.

#5 o 6 spännande, kan det kanske ha med hovarnas form att göra också om hästen får bra fäste på blåis eller is överlag…. blåis brukar jag skritta på men vanlig is har vi både travat och galopperat på om det kommit ett stycke på vår vanliga runda där det smält och fryst på igen.

vi hade ett ställe, en backe som skiljde ungefär 1½m från översta kanten till nedersta stället innan man kom ut på plan mark igen, och sluttningen var väl en 4-5m lång och den vart jämnt överfrusen vintertid. Kompisarna med hästar med brodd kanade, halkade, och hade inget grepp trots stora isbrodd och många i skon, medan jag och Harry vart barfota kanske halkade allt som allt 20-30 cm medan de andra kunde försvinna metervis åt gången….

sen tror jag det kan handla om hur man tar sig fram också, i nedförsbackar och hala partier så överlåter ju jag åt Harry helt och hållet att sköta balansen och fotsättningen, det jag ber honom om är att ta det långsamt.

#7 Joo jag låter också hästen hålla balansen själv, blandar jag mig i så ramlar vi. Men det har inte med det att göra. Hästarna halkar på is barfota även när jag leder. Ett tag hade vi ett sådant parti i hagen och då halkade dom även där.

Alla barfota hästar jag kan minnas har haft det svårt på isunderlag, och då är det alla (5-6st) olika hästtyper från kallblod till arab med dom hovar som följer. Är det säkert att det inte var sandat där ni rider "LinaN".

Lite oftopic är att det verkar som om oskodda hästar har bättre fäste på asfalt ochså än rena järnskor som halkar rätt lätt där. Men å andra sidan så sliter asfalt hårt på hovar ochså.

"LinaN" Hur har det gått med sprickan i hoven?

Lycka till

min barfotaponny drog med mig hem till stallet en vinterkväll engång (fick för mig att jag skulle skritta ut barbacka i repgrimma… gick som det gick….)

han galopperade nerför en ganska brant backe med sådan där smält-is som runnit nerför backen och blivit en härlig skridskobana. jag var l-i-v-r-ä-d-d  och trodde att vi skulle dö, minst. Men han tog sig ner och hela vägen till stallet utan att halka en endaste gång, så visst finns det hästar som klarar det mesta på is men det är säkert inte alla. Min nuvarande halkar trots broddar o allt, helt hopplös.

Rider dock aldrig mer ut i repgrimma efter det.

#9 nej där vart det inte grusat. det var ungefär 1½-2cm tjock is som vart packad (fd snö som sen smält och sen tinat o smält om vartannat + smältvatten från snö högre upp i skogen som runnit ner dit) sen andra ställen ute i skogen som också vart hala som vi tog oss förbi utan större bekymmer medan kompisarnas hästar såg ut som bambi på hal is.

På asfalt så är det grymt bra grepp med barfotahästar. Sen beror det också på hur hästarna rör sig som inverkar på hur mycket det sliter på hovarna. en häst som hasar med fötterna sliter ju snabbare än en som faktiskt lyfter på tassarna ;) Samt hur snabb tillväxt ens häst har på sina fötter.

Sprickan är i princip bara en linje numera, tunn smal och inet mer än en millimeter djup. Ska se om jag kan ordna en bild på det om jag inte glömmer av det när jag är i stallet på tisdag ^^ Så från tre-klövershovar till mer runda o fina hovar på ett år. Det ni! ;)

Min ena sliter ganska bra på grusväg, men inte så mkt på asfalt. Den andra sliter inte nämvärt varken på grus eller asfalt. Det beror på dels hur dom verkas och dels vilket rörelsemönster dom har (vilket lite grann kan påverkas genom verkningen).

#12 precis! :D

spiken på huvudet och allt det där :)

Jag har alltid ridit alla mina hästar barfota så mycket som möjligt, men jag tycker i.af att på is har då ingen barfotahäst fått något fäste på riktig is.

Har väldiga problem med detta då vi har en svacka som går genom två av hästhagarna + att vägen mellan stallet och hagarna brukar bli blankis. Vissa hästar halkar mindre (de halkar fortfarande tillräckligt för att vara farligt) men de som har mer påskjut tappar fästet med bak.

Jag har en liten backe (något liknande LinaN) som jag måste upp för om jag vill ut på vanliga vägen, och där har jag absolut aldrig kommit upp med en häst barfota.

Jag har gått omkull två gånger på is med barfota häst, en gång på riktigt hård blankis (hästen kastade sig ut från snödrivan där vi gick, och kanade sedan liggandes iväg 10 meter…) samt is under snön jag inte viste om, då "försvan" baken. Och jag vill aldrig göra om endera.

Jag är en sådan som inte slår på skor med brodd förrän det faktiskt ÄR is (inte alltid det blir det, beroende på hur övergången mellan höst/vinter ser ut med regn o tjärle). Men ÄR det blankis så finns inte ens sportmössa för en häst barfota. Är det däremot lite mjukare is, eller is som inte är helt spegelblank så brukar barfota ha bättre grepp, framför allt med tanke på ev styltor osv.

I år ska jag försöka prova med broddade boots, men hovarna breddas fortfarande på alla så vill inte köpa än.