Han låter ju som om han helt klart är en Right-brain häst som behöver mycket MYCKET upprepningar. Nu är RB-hästar inte något jag har särskilt mycket erfarenhet av då mina hästar i regel vart LB-hästar.

Men upprepningar, och mycket friendly games för att få honom trygg är väldigt viktigt för en sådan här häst.

tyvärr kan jag inte ge mycket emr tips än såhär just nu.

Ursäkta en okunnig - RB? LB? Du har inte en länk till någon förklaring av begreppen?

Sorry ^^ Man blir så hemmablind ;)

Right Brain = RB

Left Brain = LB

Sen delas dessa upp i Introverta och extroverta.

Tror vi har en artikel om det ^^

Men en häst som är RB oavsett om det introvert eller extrovert tänker med sina instinkter, fly, fäkta, överleva

Medan en LB häst är mer saklig och funderar och tänker över om det är lönt att fly och fäkta.

väldigt kort och koncist ^^

Tack, nu har jag läst på lite. RBi var det, för hela slanten. Hur gör man med det då?

Den gången jag blev skadad hade vi hållit på i en timme att diskutera ifall man verkligen kan kliva på traktorspåren vid paddockgrinden, eller den fuktiga fläcken i andra änden. INTE tyckte han, JO tyckte jag. Inte så att jag slog honom eller så, men varje gång han backade undan och kastade så red jag en sväng och sedan fram mot det läskiga igen, med uppmuntran när han stod stilla och beröm när han gick framåt. Till sist klev han faktiskt på traktorspåren och då fick han en massa beröm och så gick vi hem. Och på hemvägen i lugn skritt stack han okontrollerbart för en snöhög, och jag fick åka ambulans. Var det en sådan där explosion till följd av överbelastning, tro?

Nyligen kastade och tramsade och vägrade att kliva över en cavalletti i tre minuter, men när han väl kommit över kunde vi trava i olika figurer över olikfärgade bommar utan minsta problem, han såg sig för, taxerade själv, och bjöd jättefint. Det är ju den reaktionen man vill ha - att det farliga blir vardagligt och till och med roligt. Inte att stressen ska byggas upp även om han lyder. Men hur vet man skillnaden?

Tips mottages på hur man kan få pålle att bli trygg och stabil, glad och tillitsfull!

Jag hade gjort mycket friendly game så att han känner sig lugn och fortsatt med de sju lekarna för att bygga upp trygghet, tillit och vänskap. Artiklar om lekarna hittar du på sajten :)

#5: Kollade in de tre första lekarna, och de är ju detsamma som jag skulle kalla vanligt hästumgänge . Mer av samma sort, alltså!

När han ska ut i hagen brukar jag öppna boxdörren och så får han vänta där tills jag öppnat stalldörren och står vid haggrinden, som är precis utanför stallet. Då ska han komma när jag smackar, jag öppnar grinden när han kommer fram och så får han gå förbi mig ut i hagen. När han gått förbi mig är han "ledig". Ofta fungerar det, även om han kommer väldigt tveksamt. Men om han börjat gå för tidigt och jag stoppat honom med rösten eller genom att räta upp mig eller gå mot honom, så tar det lång tid innan han kommer på när jag uppmanar till det.

Hur gör man för att "huta åt" honom så försiktigt att han inte blir skeptisk till att komma, men så att han ändå bryr sig? Det räcker alltså att jag sträcker upp mig lite för att han ska stanna, och tar jag ett steg mot honom då så backar han, även om han är flera meter från mig. Men om jag slappnar av kan jag gå fram till honom utan att han rör sig, så han är inte alls rädd för mig.

Jag ska också säga att han är fullständigt kav lugn att borsta och pilla med på varenda centimeter av kroppen. Han kommer oftast till mig i hagen och kan till och med köra bort andra hästar från "sin" människa.

En RBI behöver tid. Du får be om saker, men du får ALDRIG pusha honom till att göra ngt. Be om det och sen väntar du. Vänta tills han andas, suckar, gäspar, slickar munnen, tuggar, sänker huvudet, går rytmiskt.

Göra massvis med tolerans träning med honom. Vänja honom med olika saker, men utan att pusha. Ser du att han blir stel och slutar andas så har du gått alldeles för fort fram. Utan du kan tex ta ett objekt och ta det ifrån honom hela tiden, så han får följa med och gå bakom. Dra en presenning, putta en boll osv.

Detta är en mycket farlig häst och du bör verkligen satsa på mycket markarbete så han blir trygg och lugn så du kan rida säkert sen. Upprepningar gör honom mer trygg, upprepa samma sak i lugn och ro, lååångsamt tills du får grönt ljus. (tuggningar, andingen osv)

#7: Stel och slutar andas känner jag igen! Han kan bli helt paralyserad. Sedan börjar det rycka runt mulen, spänningen i halsen släpper, han rör läpparna, tar ett djupt andetag, tittar sig omkring, börjar kanske tugga. Sedan kan han bli nyfiken på det som var farligt, nosa, titta och komma fram till att det var ju lugnt - och nästa gång är det lika läskigt igen.

Igår hade jag med mig en höpåse in i boxen och till sist kunde han stå och äta medan höpåsen låg på hans kors, strök mot hans sidor, eller låg precis bredvid maten där jag petade på den med tårna ibland så den rörde sig och prasslade. Jag får fortsätta med sådana övningar. Förr eller senare kanske han inser att höpåsen är hans vän, så vi inte måste börja från början varje dag .

Tusen tack för alla tips! Kom gärna med mer förslag och information.

Din häst är RBI Right Brain Introvert. Sök på det på Parelli, det finns en del skrivet om Horsenality här på iFokus och det finns massor på nätet. www.parelli.com tex

Hur funkar det att åka iväg på utbildningar och träningar med en sådan häst? Kommer den att bli helt lamslagen när den hamnar på ett nytt ställe?

Förmodligen. Se till att kunna hantera sånna situationer hemma först, så du är välförbered och vet vad du ska göra för att få din häst "calm, cool and collected" alltså lugn och trygg när ni väl är på en ny plats. Se till att ha mycket tid så du inte känner dig stressad till att pusha honom. Ha inga höga krav och förväntningar, utan åk och öva först. Relationen kommer i första hand, ALLTID.

"Gronstedt " En intressant historia, hur har det gått?

Lycka till

#12: Bättre och bättre! Vi tränar på alla möjliga sätt och han litar på mig mer och mer. När vi ser något läskigt ute så får det ta sin tid att komma förbi och det brukar alltid gå till sist.

Ingenting är läskigt när han går efter en annan häst. Det verkar som om han inte bryr sig om att se sig om när han har någon annans rumpa när framför. Går han först, eller om det blir mer än kanske 10 meter till hästen framför, så början han själv titta sig omkring och blir mycket mer spänd. Är vi flera som rider tillsammans brukar vi turas om att vara först, så alla hästarna får vänja sig vid att leda och att följa.

Senast igår var red vi ut 3 stycken och red genom en stor vattenpöl, kanske 10 meter lång, som gick upp nästan till magen på hästarna. På vägen ut gick han sist och då var det lugnt, eftersom kompisarna gick före. På väg hem gick vi först och då var det mycket värre - jag fick tjata ned honom i vattnet och han darrade i hela kroppen och tvärstannade när han såg leran som virvlade upp i vattnet - men jag bad och uppmuntrade lugnt med röst och skänkel och han plaskade igenom. Och drog en stor suck av lättnad och ruskade på sig när vi stod på land igen.

Efter många många pass kan han nu också gå rakt fram till och kliva över cavalettina när vi kommer in i paddocken, utan att han måste backa och fnysa och tramsa och tala om att han aldrig sett sådan läskiga saker förut.

Jag tror att det är en kombination av faktorer som gör det. Jag har blivit säkrare (jag var fruktansvärt rädd i början efter att jag ramlat av och slagit mig så illa). Hästen har blivit lite äldre och mognare. Och jag har utsatt honom för en massa läskiga saker som visat sig vara helt ofarliga, så han har lärt sig att lita på mer mig.

Hästar är knepiga, det är det som gör dom så otroligt roliga att arbeta med, ingen är likadan, och man blir alldrig fulllärd.

Du gör helt rätt i att ta ut han med andra hästar så han får bygga upp sitt självförtroende tillsammans med dom då han verkar vara en "flockhäst", dvs han trivs inte med att ha ledarskapet själv. Han vill ha någon som säger vad han skall göra när och hur, oavsett om det är en mäniska eller häst. Med sådana hästar är väldigt viktigt att få en relation med dom som bygger på ordning och reda samt konsekvens av sitt handlande. Samtidigt så får man inte vara "hård" för då drar dom in sig i sitt skal och exploderar när man minst anar det.

Dom behöver jätte mycket beröm för minsta lilla dom gör rätt och försöka att minimera saker som dom gör fel så dom inte tappar det lilla självförtroende dom har.Självförtroende är nyckeln med sådana hästar.

Sätt han på prov hela tiden, lär han att man kan ta sig igenom alla prövningar om man bara lyssnar på matte men gör proven så lätta att han alltid lyckas för då stiger alltid matte i kurs då hon alltid har rätt…;-) Och alltid långsamt så han inte blir hetsad att låsa sig, för när det händer är det lika bra att ta en break och göra annat.

Ålder är en faktor men 6år är ingen ålder i det här sammanhanget.

Det " Gyllir " skriver är "right on" då det förespråkar långsamt och stadigt framåtskridande, dock så måste han alltid få något att lära sig, som han måste ta sig förbi, inget stort men ändå något varje dag så han hela tiden växer i självförtroende och som matte alltid får visa och ta "kredit" för i hans sinne.

Detta är lite tråkigt då det tar sådan tid men om det inte görs med han så kommer den som tar över att ha en ännu svårare uppgift framför sig och vi skall inte tala om vad som då försigår inne i hans huvud. Tänk en unge 3år och 500kg som inte kan något om världen. Mycket muskler men ingen hjärna. Var alltid hans hjärna och låt hans muskler bära dig frammåt utan rädsla, vi måste sätta oss in i hästens situation för att kunna hjälpa dom. Känner vi inte som dom så kan vi inte hjälpa dom effektivt.

Det låter som att du gör ett bra jobb och jag är bara nyfiken på vad som händer så uppdatera gärna tråden eftersom.

Lycka till

Jag kan ju säga att med ägaren, som känt honom sedan han föddes, så låser han sig aldrig och tvekar ytterst sällan. Så visst sitter det mycket i relationen och tilliten. Jag har bara känt honom ett halvår, så det är inte konstigt att han inte litar lika absolut på mig, när han nu är en sådan sort som behöver få sin säkerhet utifrån.

Han har till exempel provat på att hoppa utan problem, men då alltid med någon hästkompis, ägaren och ett antal personer han känt hela sitt liv omkring sig. Då är det enkelt, men ensam med mig och några läskiga, färgade bommar är det svårare.

Att han lär sig lita på mig kommer också att göra det enklare för en tredje, fjärde, femte person att hantera honom, tror jag, genom att han lär sig att det inte är en viss person (ägaren) som betyder trygghet, utan att alla som hanterar honom står för samma säkerhet. I alla fall så länge ingen "sviker" honom.

Häromdagen, när han hade en tappsko, skulle jag kolla på lina om han var halt. Han fattade inte ett smack av det här med longering, så igår tog jag honom till paddocken för att förklara longeringens grunder. Vi har tömkört en hel del, så det gick lätt att få honom att begripa. Sedan övade vi lite sidvärts vid hand - det var lite knepigt, men det var inte första gången så det gick också bra. Det sista vi gjorde vara framdelsvändning runt mig - alltså att han ska huvudet mot mig och flytta sig runt mig i sidvärtsrörelse. Det av första gången och jag upptäckte en sak jag aldrig sett förut.

Först begrep han inte något utan ville gå i cirkel runt mig. Undan för höger "skänkel" gick bra, men när vi bytte håll (hans svåra håll) blev han väldigt stressad. När jag petade på hans lår med pisken gick han åt sidan ett par steg men sedan framåt igen, så jag petade upprepade gånger och han började kliva åt sidan som han skulle. Han klev ojämnt och ryckigt, han flåsade väldigt - nästan som om han hyperventilerade - och han tittade hela tiden på mig. Han låste sig dock inte, utan fortsatte att röra sig, men jag fick känslan att han var precis på gränsen till överbelastning. Så jag slutade ganska snart och gick hem med honom.

Jag vill i alla fall tro att detta var ett tecken på att han litar mer på mig - att han tittade på mig, sökte kontakt och stöd hos mig, när det blev jobbigt och svårbegripligt.

Tyvär så har jag sett det du just skriver och den gången hade det att göra med smärta. Den hästen hade så stora problem att röra sig åt ena hållet att den började svettas och såg väldigt orolig ut och om jag drev på lite mer så kunde den explodera rakt upp. Och det stämmer väldigt bra med det du beskriver som "på gränsen till överbelastning" tyvär.

Den hästen jag beskriver har röntgenbekräftat "kissing spines" på tre ställen. Ta det väldigt varligt med den sidan och försiktigt lirka fram någon sorts sidvärtes åt det hållet, hellre lungt och lite än en explosion från hästen och överbelasta inte den utan behandla den lika ofta som den bra sidan, bara med mindre krav på den dåliga sidan. Om det är ett smärtproblem så kommer det att ta tid och kanske alldrig blir helt ok.

Det behöver inte vara så som jag skriver med din häst men symptomen är lite för lika.

Jag har ochså mött hästar som har haft noll koll på longering, lite underligt för det borde väl vara bland dom första saker man lär hästarna vid inridning. Så då är det väl inte ovanligt då eftersom du ochså har träffat en sådan.

Och du upptäckte ett hål i grundutbildningen här som har förbisetts tidigare eller kanske inte fixats pga av det jag nämner ovan. Ser att allt kom i fel ordning nu men hoppas att du förstår hur jag menar.

Lycka till

#17: Jag tror inte på smärta i första hand, för han går fint åt sidan åt båda hållen under sadel och i töm. Men även där kan han vela lite i början och inte riktigt ha koll på i vilken ordning fötterna ska flyttas. När han väl har sorterat ut fossingarna så går det bra. Det är samma när vi arbetar över bommar, han måste fundera lite första gången. Just här tror jag att oliksidigheten sitter mest i huvudet och en del i den allmänna oliksidighet nästan alla hästar har. Framför allt eftersom han inte blev svettig och verkade orolig utan bara flåsade och sökte kontakt - mer "Snälla, vad menar du - jag förstår inte?" än "Aj, jag kan inte!". Min erfarenhet av hästar som har ont är att de antingen utagerande eller inåtvända, sällan kontaktsökande.

Men ditt inlägg är befogat och jag försöker alltid vara uppmärksam på tecken som kan tyda på smärta och inte pressa. Vilket gör att jag betraktas som mesig i min hästhantering …

I vilket fall så låter det som att detta var något som var tillräckligt ansträngande för han att han blev orolig för antingen dig eller för sin egen säkerhet(hästar är väldigt rädda att ramla). Om det är dig så är du för "stor" om det är hästen så är det bara att gå lite långsammare fram.

JAg hoppas att du har rätt med han, ha det i åtanke i alla fall så du är beredd utifall. Helre lite mesig än att bli nedtrampad av en skräckslagen häst. Du vet ju sjålv att du är beräknande i detta så vad spelar det för roll vad andra tycker.Det värsta som finns är dom som står på sidan och "tycker en massa" utan att hjälpa och sedan ta ansvar för det dom gör, om dom törs göra något vill säga. Det är ju en sak att gå och spöa upp en häst och sedan säga "oj det fungerade inte" och sedan gå därifrån och lämna ägaren i sticket med det dom gjorde. Lyssna på vad folk säger och överväg det i lugn och ro sedan nyttjar man det eller förkastar det, ta sällan till dig av "tyckarna" i stundens hetta för då är det lätt att det går fel.

Folk överlag har så jäkla dålig känsla för djur, se bara på gångbanorna när folk går och blir bogserade av sina hundar. Ordning, reda och disciplin betyder inte att det saknas medkänsla för djuret. Djurets signaler tillbaka till oss är ju måttstocken på hur mycket vi kan ta eller måste ge tillbaka till dom för att vara så effektiva vi kan vara och ju bättre vi kan lära oss deras signaler desto bättre blir vi på att anpassa oss till dom, för det är vi som måste anpassa oss, inte dom. Om detta inte skulle vara sant så är det djuren som är smartare än oss och inte det omvända som vi tror.

Oj nu rantade jag iväg igen;-)

Lite nyttiga videor från Mike Schaffer:

http://www.youtube.com/watch?v=h1uvKHeMRXI&feature=plcp

http://www.youtube.com/watch?v=aq1_h6N67yc&feature=plcp

http://www.youtube.com/watch?v=AB4_9ex21DU&feature=plcp

http://www.youtube.com/watch?v=ImLNIGdVB34&feature=plcp

Lycka till