För att de inte vet bättre. det ligger mycket i ordspråket "Där kunskapen tar slut tar våldet vid". Paradoxalt nog betyder det inte att de inte älskar sina hästar, utan att de inte har kunskap eller verktyg att hantera situationen på ett bättre sätt.

För att det ligger i människans natur att ta till våld så snart man inte kan lösa problemet. Precis som #1 säger.

Människan är mer rovdjur än bytesdjur, finns en anledning till att vi är högst i näringskedjan.

Vad gör människan? Jo hon tror hon vet bättre än allt och alla, vad hände med indianerna i amerika, afrikanerna i afrika, indierna osv? Jo den vita mannen dominerade och misshandlade folken till underkastelse. Och det är vad vi gör mot varandra….

Titta på en skolgård, vem är det som är starkast? oftast mobbaren. som har uppnått sin position genom terror och slag mot de som är svagare.

Med våld behöver man inte ta hänsyn, att ta hänsyn är svårt.

Det ligger i människans natur att ta ut sina aggressioner på de som är svagare eller som inte förstår.

Jag har slagit min häst och trott att det skulle göra någon nytta. Men det kändes inte bra, det kändes fel, men det är ju så man fått lära sig på ridskolan att man ska göra. Är hästen istadig så rappa till honom rejält så han lär sig. Och vad lär han sig? Att det gör ont att vara rädd, så då blir man ännu räddare, och får ännu mera stryk för att man är dum och istadig. Istället för at tmänniskan skulle analyserat situationen och insett att hästen var rädd för det där och hanterat rädslan istället för att försöka slå det ur hästen.

Och varför det är så allmänt accepterat att slå sina hästar, för ärligt, man ser oftare hästfolk slå sina hästar än hudnfolk slår sina hundar.

scenario:

En kvinna är ute och går med sin hund som blir rädd för en plastpåse som blåser förbi stoppar hunden från att fly undan, när han inte kan fly börjar han morra, sen så engarerar hon sig i att lugna hunden.'

Samma kvinna är ute med sin häst och rider, och det kommer en plastpåse flygandes, hästen blir rädd och hon klipper till honom med spöt, håller fast honom med bettet och i värsta fall också vrålar på hästen att "Jävla pucko det är bara en plastpåse!"

Varför blir det såhär?

För att hunden och vi är rovdjur, vi har lättare att relatera till rovdjurens rädsla för vår rädsla fungerar också så. Medan för oss rovsjur så är hästens rädsla irrationell.

Sen är det också en ganska vanlig ursäkt att slå hästar för att "de vet bättre" "han bara dummar sig" "det är bara en korkad häst" "han kunde ju gå förbi här på vägen ut från stallet och nu går det inte, han är dum och istadig" osv…

Jag har sagt det förr och jag säger det igen; FOLK ÄR IDIOTER och det har jag också vart.

Sen är det skillnad på att slå och slå. 

Det är skillnad på HUR man slår. Slår man med uppsåt att slå, eller slår man som en ren instinktiv reaktion. Slutar man efter första slaget elelr fortsätter man?

Och det är också viktigt NÄR man slår, en klassiker är när hästen gör något oönskat och ryttaren går iväg och hämtar ett spö och sen spöar upp hästen. Det är fortfarande rätt vanligt.

Människan är en översittare, man gör saker man egentligen vet är fel och tycker illa om för att hävda sig själv, för att hävda sig själv är viktigt bland oss människor.

Mäniskans rädsla går hand i hand med ilska, rädsla går hand i hand med okunskap. Rädda mäniskor slår för att dölja sin rädsla (och okunskap) med ilska. Hästars rädsla går hand i hand med nyfikenhet, alldrig ilska.

Att använda spö som korrektion är enl mig helt riktigt men då sker det under den förutsättningen att inget missförstånd uppstår och båda parter är införstådda i varför nivån var tvungen att gå upp på sådana höjder. Exempel är hästar som ridits inkonsekvent och därför skiter i skänkel eller hjälper (sk istadiga hästar). Det är inte hästens fel i grund utan ryttaren som slarvat och varit ignorant.

När spö används som korrektion och det är bra så mjuknar hästen efteråt då den fått tänka igenom det som hände. När det inte är rätt så blir hästen mera spänd och går ännu mer imot vad som begärdes.

Spö eller straff skall alldrig användas i vredesmod för då tänker vi inte klart, Straff skall bara användas som en överlagd och väl planerad handling som konsekvens av handlande så det alltid finns en enkel mening för hästen att förstå varför. Annars är handlingen total värdelös och tom kontraproduktiv.

Hellre EN välplanerat spökorrektion än att sitta och gnugga med sporrar i veckor eller småpeta med spö.

Bäst är att kuna göra allt utan någonting på en villig häst som vet vad gäller och trivs med det.

Lycka till

Har oxå märkt att många rättfärdigar sitt våld med att "hästar oxå brukar våld mot varandra" och det är ett språk som de förstår.

#4 fast det är ju inte våld, det är en konsekvens av sitt handlande som kommer omedelbart, och när det sen är över så är det över.

hästarna lever i nuet, nått vi människor verkligen hade bhövt lära oss i större utsträckning.

#5 Precis. Gränsen för hur mycket våld det är ok att använda i nödfall går vid hur mycket en annan häst hade använt. Korsar man den gränsen hamnar man i grymhetens värld.

Det värsta jag har varit med om var på en hoppträning. En häst vart lite rädd och reste sig, men det var inget farligt - ett nej och kanske lägga spöt mellan öronen hade räckt som korrigering. Men när hästen står på marken vänder sig ryttare mot mig och säger "Akta dig, jag måste spöa min häst lite". Så slår hon X antal gånger när hon sitter på och sen hoppar hon av och fortsätter slå hästen. Kan säga att rappmärkena satt kvar hela träningen och jag kunde knappt titta på hästen utan att må illa …

Det "LinaN " och " Caf_Roy " är inne på är hela kärnan i detta. En häst är korrekt när den tillrättavisar en annan häst med ett bett, slag med huvudet en spark därför att det slutar vid detta och den tillrättavisade hästen viker undan. Om nu inte dom har samma rang och bråkar om rangtillhörighet för då kan det ta tid.

Det är inte styrkan i tillrättavisningen som är kärnan utan timingen gentemot hästen så att den förstår varför det den gör får denna konsekvens, om den inte förstår budskapet så är tillrättavisningen totalt bortkastad. Fortfarande så är det komunikation men vi höjer rösten för att komma igenom klart och tydligt.

Det " mackvack " skriver är misshandel och har inget med tillrättavisning att göra, rena idiotin, vad tror ni den hästen lärde sig?

Lycka till

#7: Varför lät du henne bete sig så illa mot hästen?!

Det är ett stort problem i hästvärlden, folk anser att man ska sköta sitt så sköter dom sitt även om de misshandlar sin häst. Människor måste lära sig att ingripa och protestera när de ser djur bli illa behandlade. Skulle nån bete sig så mot ett barn skulle man handgripligen sätta stopp för det.

#9 - Det är en bra fråga. Tror alla i hela ridhuset vart väldigt paralyserade, till och med tränaren som annars brukar ha en "stor käft" och säga vad hon tycker. Tyvärr. 

Dock så valde vi att prata med ägaren till hästen - då vi känner henne och hon som red då bara var fodervärd och hon sa till fodervärden att det inte var okej. Dock så tror hon inte att det var första gången, då hon inte ville att ägarna skulle följa med på varken träningar eller träningar .. 

De här var då en problemhäst som de lämnat iväg till denna fodervärden för att få ordning på henne, tyvärr på fel sett ser det ut som …

Har hästen blivit bättre efteråt?

Hästar som får denna behandling blir rebeller eller stänger av helt och hållet.

En tillrättavisning har orsak och verkan innom 5sekunder, efter detta "fönster" så avtar effekten betydligt och till slut är det bara missförstånd kvar.

Undrar stilla vad hästen tycker om mäniskor efter detta?

Lycka till

#11 - Jag kan inte tänka mig att hon blivit bättre, hon kanske har slutat med sina "hyss", men hennes tillit för människor kan ju inte blivit bättre i vilket fall …

Följdfrågan efter att ha läst hela den här diskussionen blir då:

"Gör ni något åt detta beteende?"
Säger ni till ryttarna som slår sina hästar att "Nu får det räcka!" eller sitter ni bara tysta?

Jag vill inte döma någon för jag är oftast inte bättre själv men egentligen borde man ju säga till dem om inte annat i utbildningssyfte.

Som någon skrev så är det ju oftast så i hästbranschen att man sköter sitt och alla andra sköter sitt men borde inte vi som vet bättre försöka ändra på detta?

Man har ju ofta varit med om att få gliringar och sarkastiska kommentarer när man rider på ett annorlunda sätt än vad Svenska ridsportförbundet anser vara rätt eller när man jobbar från marken etc. så borde inte vi också kunna säga till ryttare som faktiskt behandlar sina hästar illa?

Dock måste jag säga att jag har varit med iafal på mina lokala ridklubbar att domarna har diskvalificerat ryttare som behandlat sina hästar illa, vilket jag tycker är bra. Någon måste sätta standarden!
Hur är det med andra domare? Hur är det på era klubbar?

Sen ska vi ju inte tala om rollkur när det gäller föredömen och behandla hästar illa…

Som sagt, vill inte göra mig ovän med någon utan bara föra diskussionen vidare ;)

#13 - Visst är det så, men det är det väl överallt. Hela mänskligheten sköter sitt. Ett exempel som hände i slutet av skolterminen, min kompis hade mensvärk sa hon, men när hon klev av bussen så ramlade hon bara ihop. Låg i fosterställning på marken och kunde inte andas. Jag som då är hennes kompis och som stod där jag med, jag vart ju livrädd och bröt ihop jag med. Så där ligger hon mitt på gatan och kan inte andas och jag sitter bredvid och gråter i panik. Kan lova att det gick förbi kanske 10 personer - 10 vuxna människor som bara går förbi. Tillslut så kommer det fram en vettig människa och vi fick hjälp upp till skolan där vi kunde ringa efter ambulans.

Så visst borde vi ändra på det, men det är inte bara inom hästar som det sker. Folk är för rädda nu förtiden (inkl. mig själv). 

Och jag som brukar åka runt och fota på hästtävlingar i vårat län har varit med om att de brukar utesluta folk som piskar sina hästar, först får de en tillsägelse men se blir de uteslutna. Men det var förra året, så nu tror jag att de kommer vara strängare i och med den nya reglen om att man bara får använda spöt om korrigering ;)

Urrgh och usch för rollkür ….

#13 det blir bättre och bättre för min del, men senast jag inte kunde göra något var när min medis tränade dressyr för instruktör. Det vände sig i magen och jag mådde fysiskt och psykiskt dåligt för att jag inte klarade av att gå in och bryta. För jag var inte mentalt förberedd på detta.

Och efter detta så sa jag till min medis och hennes mamma att jag vill inte att hon rider för den instruktören igen för jag mådde dåligt över att min häst blev utsatt för den typen av "övergrepp" med tanke på att tösen annars hanterar honom enligt NH-principerna men när det kom till den träningen så släppte hon allt det och började bråka med honom och gick på med spö och skänklar och samtidigt drog handbromsen.

Troligtvis så är det pga att jag sa ifrån som tösen och hennes mamma nu sagt upp medryttaravtalet, för att "hon får inte träna så som hon borde för tränare"

Men nästa gång jag hamnar i en liknande situation och är mentalt förberedd på att jag kanske måste bryta, lägga mig i och ifrågasätta så kommer jag göra det. Jag var inte beredd på det då.

Och jag tror det är väldigt mycket det som är saken är man inte förberedd på att folk kommer bete sig illa, och man inte själv har en handlingsplan så kommer man stå där handfallen i situationen.

Likadant i fall som #13 folk har ingen civilkurage och hjälper inte till. Jag höll på att få en alkis som vart allt utom nykter på halsen när jag vart inne i stan senast. Han trillade ur bussen , föll ett par gånger till och jag försökte prata med honom, men han vart mest glasartad i blicken och stirrade på mig som om jag vore dum, sen fick han ordning på alla kroppsdelar och raglade bort dit han skulle. Det var flera som gick av på samma ställe, det var jag och en kompis (som kände sig tvungen för att jag stannade) som ens brydde sig…

Jag försöker att alltid säga till på ett eller annat sätt, även om jag väljer mina strider. Att gå direkt in och protestera har jag inte gjort så många gånger, vet att det sällan hjälper ens för stunden. Utan jag brukar försöka lösa det genom att vid ett senare tillfälle nyfiket fråga personen om sitt sätt att hantera hästar eller rida och försöka framföra min åsikt om det.

Men ser jag något som är riktigt elakt, då protesterar jag direkt.

Har ett par gånger inte sagt till av olika orsaker, och senare ångrat det bittert. Så om inte annat för mitt eget samvete behöver jag säga till.

Det som jag känner är farligt för min del är att om jag blir tillräckligt förbannad eller upprörd kan jag knava rätt in och risken för att jag antingen river ryttarn av hästen eller tar spöt o klipper till ryttaren är överhängande….

Jag har ett väldigt hett temperament, som jag under de senaste 15 åren effektivt lyckats dämpa, men när jag väl tänder till så slår det gnistor ^^

Men jag vet inte, att åka dit för misshandel i samband med att man förhindrat att en häst får oförtjänt stryk, det är nästan värt det.

Jag blir sällan förbannad för sånt, utan jag tänker mer logiskt.. Hästen lider, jag måste hitta ett sätt att göra så att den slipper lida på.

Är rätt lugn av mig numera, när jag var yngre blev jag lätt förbannad dock. Men nu hinner jag med att tänka innan jag handlar, underbart att ha fått nån form av impulskontroll. När man saknat det helt innan så inser man hur underbart det är att ha det nu. :)

Det här är en av anledningarna att jag skaffade eget stall. Jag hade svårt för allt vad som försigår i stora stall.

Lycak till

#19 det behövs inte stora stall till sådant…. Harry fick stryk i ett stall som 2½ åring där de jagade på hästarna från hagen med långpisk, upp genom hag-gångarna till stallet där ytterligare en stod och vifta med spö och slog för att de skulle stanna i dörröppningen… Hade jag vetat det när jag flytta dit så hade jag aldrig ställt honom där. Det var totalt 7 hästar. Men efter att jag fick reda på det tog det mindre än en månad så vart vi därifrån.

Sen är det ju stallet vi stod i sist. Vet inte riktigt vad de sysslade med men han vart hysterisk och från det att han stallades upp där tills vi flyttade gick han från hanterbar till ohanterbar i det närmaste. Och där var det bara 4 hästar honom inkluderat.

Som tur är så är han ju en sån som sin matte som säger "kom igen då, var det det bästa du klarar av?" och tar skiten.  Så han har ju inte förlorat förtroendet för människosläktet, däremot så har han lärt sig att ta för sig på ett negativt sätt pga detta.