Måste bara berätta!
Måste bara berätta om dagens lilla utveckling! Hade ett underbart pass med lillfisen i skymningen! :D
Det första som gjorde mig glad var att han klarade löslongeringen skit bra! Gick ut på en stor volt och lyssnade på allt jag sa - så jag bad honom trava, vilket han gjorde perfekt! 2 varv och sen fick han komma in till mig för lite godis och mys! Så stolt, från att inte änns gå att longera i lina till det här!
Sen nästa sak, Bellman har någon slags gropfobi haha. Vi har två gropar i hagen där jag brukar träna, den ena lite större och djupare och den andra pyttliten. I början ville han inte änns gå ner i den lilla, men det gick ju att övertala honom att göra - men den stora blev han helt blockad vid. Den är inte speciellt brant eller så, han blir helt enkelt bara blockad. Upplägget för det hela som jag gjort är att jag bara ställer mig mitt i gropen, så får han själv komma på vad han ska göra för att nå mig. Jag lockar inte eller någonting - han är redan närgången och vill vara med mig så det behövs inte. Första gången jag testade detta tittade han lite på mig och sen gick han därifrån. Andra gången jag testade så gick han ett par varv runt gropen och försökte komma på en sätt att nå mig, men sen vände han och gick. Och idag var det tredje gången jag försökte - det började lika dant som i andra gången jag testade, han gick några varv runt, men det kändes som att han hade en annan energi idag. Han kändes inte blockad och osäker, utan mer bestämd. Efter ca. 1 varv så stannade han och tittade på mig - då började jag backa lite som jag gör i en inkallning och då tog han ett steg ner i gropen. Godis och beröm och sen backade jag mer och tillslut stod han helt nere i gropen! Världens duktigaste och underbaraste ponny!
(Som ni förstår så har han varit helt lös under alla dessa gånger, eftersom han varit så pass blockad har jag velat att han ska ha ett fritt val - och går han därifrån har jag inte försökt en gång till under samma pass)
Visst, det är inget hästen måste kunna - att gå ner i en grop - men det var ändå en lite utmaning och som en förtroende övning. Så stolt över min lilla ponny!
Att han desutom slutade denna kvällen med att komma och stå hos mig i boxen, när jag satt där i ett hörn och grät. Lämna all mat bara för att trycka upp sin mule i mitt ansikte och ge mig några pussar. Fy tusan vad jag älskar han <3