Häromdagen när jag skulle släppa ut hästarna så möttes jag av en helt ny situation i stallet. Ena hästen som står på logen med Harry stod och krubb-bet och svalde luft. Jag smsa hästägaren och frågade om han brukade göra det då jag inte sett det en enda gång under de 4 månader jag nu släppt hästarna om morgnarna.

Tog ut hästarna i den ordning de ska ut tills jag kom för att ta ut denna hästen o hans kompis. Men han stod fortfarande och bet, alldelels blank i ögonen och om jag bad honom flytta sig genom att svinga grimman mjukt mot rumpan på honom som jag brukar när han inte står med näsan vid dörren så var det som om han fick små "explosioner" i kroppen men han vart handlingsförlamad (RBI?)

Så jag gick in till honom, och ställde mig att klappa honom och klia honom på hals och nacke. Det var det enda jag kunde komma på just då att göra. Jag hade inte kunnat flytta på honom kändes det som, eller rättare sagt det kändes som fel sak att göra. Så det enda jag gjorde var att jag la handen om hans mule på bortersta sidan och vände honom nätt nätt mot min sida så jag kunde klappa honom i ansiktet också.

Stod nära honom och pratade mjukt med honom. Efter några minuter så kom det ett slickande och tuggande och han var som vanlig igen.

Fick ju sms av ägaren sen som berättade att när han blir stressad av att inte komma ut tillräckligt snabbt på morgonen så kan han börja krubbita. Men detta är första gången jag personligen (och vad jag vet om) har träffat en häst som gått till ett happy-place i sin introversion.

Så då vill jag gärna veta, vad mer kan JAG göra om jag inte är tillräckligt kvick om morgnarna och han blir sådan här? Och nästa fråga är hanterade jag detta på ett ok sätt? Min häst blir ju nästan aldrig introvert, han blir ju hyper extrovert o förbannad istället.