Natural Horsemanship iFokus

Natural Horsemanship

Etikettoff-topic
Läst 1758 ggr
LinaN
0

Borta ons 14 sept

imorrn blir jag borta större delen, eller hela dagen. Ska operera mitt knä pga ridolyckan jag hade förra året i november. Så nu ska jag alltså få ett nytt korsband.

tänk på mig från 7.15 då jag rullar in på op.

Är livrädd, har itne ens blivit sydd nångång så det här blir en upplevelse…. sen blir det inte häst på 1 vecka. ridning blir det först om 8 veckor. :(

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Zaphix
0
#1

Det kommer gå jättebra, tänk så skönt det blir att äntligen slippa allt krångel med knät sedan.

Sänder positiva tankar till dig imorrn!

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

nkohle
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#2

Lycka till, kommer bli superbra! :)

EwaAngantyr
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#3

Lycka till! Det blir skönt när det är över!!

[mammamian]
0
#4

Hoppas att det har gått bra, för du ligger väl förmodligen på uppvaket nu. Och ta det försiktigt när du ska rehabiliteras. Det viktiga är att knät blir bra - inte att du snabbt ska göra allt som du brukar göra. Ta hand om dig!!!

LinaN
0
#5

Hej!

Tack allesammans!

Jag mådde inget vidare när vi åkte in igårmorse. Min sambo fick följa med mig så långt ha fick för annars hade jag nog rymt. Det värsta var att behöva vänta. Fick vänta på att ortopedmottagningen skulle öppna i drygt 20 minuter. Sen gick det snabbt med betalningen och sedan skickades man vidare till centraloperation. Där tog det sedan litet längre tid. Huvva. Fick ett ångestanfall och tårarna sprutade på alla håll och kanter när sköterskan kom och hämtade mig.

Jag fick byta om till sjukhusets genomsexiga trosor *ASG* och ett sjukhuslinne och tillhörande morgonrock. Skitsexiga knästrumpor och blå sockisar på fötterna. och det hela tgo väl kanske 2 minuter sen blev man sittanade igen i en halvtimme och då kom nästa ångestattack.

Men sen s kom kirurgen, narkossköterskan, kirurgens assistent osv och då kunde jag börja lugna ner mig igen. Så att sitta och vänta vart verkligen inte min grej, för så fort något började hända så vart jag lugnare.

In på Pre-OP och där fick jag kravla mig upp på britsen och ta på mig en såndär söt fluffig mössa, att stoppa in håret i den vart inte det lättaste kan vi påstå, resåren vart slö och mitt hår väger nog en 2-3kg. Sen satte narkossköterskan nålen det nöp till rejält och mitt kärl krampade litet och sved innan det började lugna sig.

Jag frågade hela tiden vad hon gjorde coh varför, hon klistra fast ekg-plattor åp bröstkorgen på mig och en annan platta i pannan för att mäta sömnvågorna eller något. Sen fick jag litet lugnande och det hände inget, inget inget och så blev amn helt avslappnad. Själva det lugnande och muskelavslappnande vart tillräckligt för att få mig att gå i däck men det kämpade jag emot så länge det gick för jag ville ju se hur operationssalen såg ut.

Det sista jag minns var att de sa att nu skulle de ge sövningen och då bad jag att någon skulle hålla mig i handen. Jag kände en hand i min sen minns jag inget mera.

Däremot på uppvaket så låg jag mest o fnittra. Frösökte delta i konversationer som sköterskorna hade. De hade tydligen en pedometertävling och jag lade mig i deras diskussion. Sen när jag halvslumrade så hörde jag mig själv ligga och fnittra. Hade inte ont någonstans men frös om högerfoten (hger knä som opererades) då de hade satt ett kylbandage runt så då hämtade sköterskorna en filt till till mig.

Sen så smånginom så kände jag mig stadig nog att försöka gå på toa, tror aldrig min blåsa vart så blyg, tog säkert 2-3 minuter innan första dropparna kom. Sen tillbaka till sängen och vice versa, sakta men säkert blev jag mer o mer vaken även om jag helst hade sovit vidare!

När klockan började närma sig halv ett så tyckte de att det var dags för mig att försöka få i mig något att äta. Så de monterade ut mig i ett realxrum där jag fick en ostmacka och varm choklad! SAmtidigt som droppet fortsatte rinna genom in i armen på mig. Propplösande.

Så under tiden jag satt där så pimpla jag i mig 6 koppar varm choklad ^^ slötittade litet på tvn och sen pratade med en kille som opererat sin axel.

Slutligen kom de med penicillindropp kl 14 som tog ca 20 minuter att få in i systemet. De gick igenom en massa tabletter som jag fick med mig hem och slutligen fick jag byta om till mina egna kläder och ordna med skjutsen hem.

Min sambo och större delen av hans familj kom och mötte upp, två av hans systrar och hans mor. Och alla konstaterade att jag vart nog rätt nerknarkad och jag bara flina ^^

Så natten som gick nu gick sådär, vaknat stup i ett, haft ont och vart mini-kissenödig och haft viss oro i kroppen. Det är svårt att sova med knät i högläge när man är sido/magliggare. Men iaf. Så långt har allt gått jättebra!

Läkaren han sa att han vart jättenöjd med skicket på mina senor som han gjorde det nya korsbandet av, och sen så berättade han även att en bit av menisken gått sönder så han plockade bort den lösa biten så när den vart borta skulle mer av min knäsmärta försvinna.

Så nu är man sjukskriven till den 6e november.

ÅTer igen, tack alla som tänkt på mig och hållt tummarna!

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.