Du kan inte hålla på sådär, snart kommer det sluta med att du eller hon blir ordentligt skadade. Antagligen är det mycket överskottsenergi, en unghäst behöver ju få springa och röra sig fritt mycket, men ni kan heller inte ha henne ute så hon får ta ut energin.

Min fundering är om det är värt det?

Hon mår antagligen inte bra av situationen, ni hittar inget bra sätt att lösa den på så det lär väl vara såhär ett tag till?

Alla andra hästar stöter bort henne, hon beter sig väldigt underligt när hon är med er. Min fundering är om hon har ont, nån nerv eller sena som sträcker till emmeanåt och gör att hon plötsligt får ont och därmed blir rädd/förbannad?
De andra hästarna kanske stöter bort henne för att de märker att hon har ont eller nåt sånt.

Eller så kanske det inte står rätt till i huvudet på henne? Endel pratar ju om medfödda lynnesfel, att mycket sånt kan bero på arv pch otur med genetiken.. Jag vet inte, men det verkar ju som att endel hästar lämnar underliga avkommor med tveksamma lynnen. Hur är det på hennes pappas sida? Hur har hans tidigare avkommor blivit? Mamman har ni väl själva vad jag förstått?

Jag skulle klart fundera på om det är värt att du riskerar din säkerhet genom att ha kvar henne, verkar ju som att det bara blir värre och värre och kan slå till när som helst.
Ena gången biter hon dig i ryggen, nästa gång kanske hon sparkar dig i ryggen och träffar fel så du blir allvarligt skadad.

Kanske låter okänslig, men ja.. Som det verkar på din text så mår varken du eller hon bra av situationen.

#1 nej jag vet, det är väl inget vidare. Men som sagt det beror ju också på var hon står, är hon på bra humör är det toppen när hon tappar det är det hopplöst.
Jag önskar att det var överskotts energi (vi ska försöka få ut henne måndag eller tisdag om allt går som planerat). Dock har väl detta leget i henne sedan hon föddes som sagt. Hon fick ryck förr med.
Vi ska låta vet kolla igenom henne nästa gång de får spruta, dock verkar hon inte ha ont och hon har väldigt obehindrade rörelser. Hon är sten cool i stallet, inte ett dugg orolig, ropar inte efter de andra hästarna eller liknande. Ska jag vara ärlig är hon lite "borta" när hon vandrar genom staketen tex är det väldigt spontant och mål löst. Det verkar inte på henne som att hon mår dåligt (även om som det ser ut nu inte är hur en häst ska leva, men som sagt det ska inte få fortsätta vara så).
Det är en sak som gör det lustigt. När hon gör saker som bits eller ska kela eller liknande så är hon väldigt medveten, hon är en rätt smart häst, hon förstår fort. Men sedan när hon strosar runt så verkar hon vara i en annan värld.

De andra hästarna beeter hon sig undligt mot med, hon följer inte flocken (vilket hon aldrig gjort ordetligt) utan hon har alltid varit lite för sig själv. Hon strosar på egen hand om kring. Som tidigare nämnt hon verkar inte riktigt medveten om saker och ting.
Vi funderar på om det är något i huvudet, det började ju som sagt redan i magen på mamman hennes.
Mamman hennes är helt underbar till sättet, trygg och klok häst. Hennes pappa har jag mött och talat med ägarna och honom hade de bara bra att säga om och han var super charmig. Han är ju dessutom godkänd hingst så han har ju säkert en hel del avkommor. Där emot hennes morfar undrar vi över då han bara fick ett föl och sedan kastrerades.

Skulle det vara något fysiskt fel känns det med som om det skulle vara ner satta sinnen. tex händer det att hon går in i saker (ner satt syn?) hon missar ofta om någon kommer in i stallet (=ned satt hörsel?), hon brys sig inte om staket/ström (=ner satt känsel?) hon använder luktsinnet otroligt lite i gämförelse med de andra hästarna (ned satt lukt?) och hon stoppar allt i munnen och äter allt inte provar som lill hingsten utan allt som går att tugga går i (=dålig smak?) jag vet inte. Hon kan även ha lustigheter för sig som om man kommer in i boxen så vissa dagar bara slickar hon, hon slickar på jackan, byxor, händer allt. Står man bort vänd och pratar med någon står hon och slickar hela ryggen på en. Samtidigt kan hon ignorera både salt och mineral sten om hon blir erbjuden.
När hon är snäll och gå när hon är lugn i stallet eller när man går kan ingen fantisera om hur hon kan vara.
Jag önskar ju att jag kunde hitta något sätt att plocka fram och behållla denna "snälla" sidan och behålla den…men jag vet inte hur.

En stressad häst lugnar man, en häst som har ont behandlar man, en häst som är rädd får man känna sig trygg, en häst som är arg tar man reada på varför och gör en förändring, en häst som är ledsen gör man glad, en häst som är övertaggad försöker man få att samla ihop sin energi. Det finns så mkt sätt men jag vet inte vad man gör med en häst som verkar byta personlighet när som.

Ja jag vet inte, ska stax ut och laga allt som pajade igår nu (klandrar henne dock inte helt för det, vem som hällst kan bli rädd och igår vart hon rädd, men att hon sedan inte har några hemningar för staketen är väl en annan sak).
Som sagt vi ska prova nu på måndag/tisdag och se hur det går, jag ber för att det ska fungera. Jag vill ju bara att hon ska kunna fungera som en vanlig häst. Men jag är medveten om hur det ser ut…

Det låter väldigt tråkigt att det inte blir bättre, det är ett steg fram och tre bakåt.

Jag känner en oro för din säkerhet (och det är jag inte ensam om) du pratar om söndersträckta muskler/senor, brännsår i händerna, blåmärken, osv. Det är inte sunt… Visst förstår jag att du vill få ordning på den här hästen, men vad gör du sen när hon är 3 år, större, starkare och likadan?

När den lilla fölsparken inte längre är så liten utan kommer med full kraft?

Du försöker verkligen, det kan ingen säga något om, och ingen dömer dig för att du försöker.

Men hade jag varit i din situation hade jag antingen skickat henne till en duktig NH-instruktör som tar sig an problemhästar eller tagit bort henne.

Bara för att man har en bra stund på 100 stunder, så är det i min värld inte tillräckligt för att man ska fortsätta utsätta sig för sådana risker. Tyvärr, jag är ledsen att jag säger det. Men ditt liv är värt så mycket mer än Kii's för så många fler. Om du blir allvarligt skadad på grund av Kii så tror jag att folk runt omkring dig kommer ta saken i egna händer. Det är alltid bättre att fatta ett eget beslut hur ont det än gör, än att någon gör det åt en.

#3 jo det är väl rätt exakt så det ser ut. Faster säger samma sak.
Jag förstår bara inte. Hon är ju så ung och hon kan ju vara så bra när hon vill. Men så slår det runt. Jag har jobbat med massor av "problem" hästar. Båda mina egna har jag ju haft sedan de var små, ena har ju till och med mamma och jag fött upp själva på flaska. Alltid fick man de värsta hästarna på ridskolan, hjälpte till med hästar på granngårdar som ingen annan ville ta i. Min elevs häst tyckte alla hon skulle skicka tillbaka varit där och hållit lite lektioner och idag är hästen ridbar i grimma och grimskaft, förra praktikplatsen fick jag ta hand om några hästar lite extra blandannat en med stress problem och en som blivit misshandlad m.m. har mött så mkt "trasiga" hästar och det har ju alltid funnits något att göra, något att ta i. Problemet har väl ofta suttit i människorna men även de hästar som via detta fått egna problem har ju alltid blivit bra… Inte nödvändigtvis änglar man sätter småbarn på eller världens showhästar, men fullt funktionabla i vardagshantering och kravlös ridning (byta gångarter, stanna, svänga). Så kommer hon,,, jag önskar så inerligt man kunde få svart på vitt vad som var fel.
Vi ska försöka med hagen kan vi få henne att stanna inne ska jag ta upp några kontakter och se om jag kan få tar på patrick allori och se vad han säger om allt detta.
Men kan vi inte få henne att stanna i en hage,,,jag kan inte låsa in henne för alltid. Jag hoppas verkligen på denna hagen och om patrick vet någon mirakelkur…

Jag har aldrig "misslyckats" (eller hur man nu vill uttrycka sig) med en häst innan, jag önskar verkligen jag kunde förstå vad som är fel på henne. Vare sig det går att fixa eller inte. Bara man visste…

Hej Moa,

Det låter som att du är en verkligt duktig hästmänniska med förmåga att reflektera och anlysera. Du har ju försökt på alla sätt med detta lilla sto och ändå är hon som hon är. Nej, det är inte roligt att ge upp med en häst, men denna låter så otroligt extrem. När jag läste tråden fick jag också intrycket att något hos henne inte är riktigt "normalt". Inte minst det faktum att inga andra hästar vill umgås med henne.

Ingen kommer att klandra dig om du tar bort henne. Naturligtvis har alla varelser rätt att leva, men hennes liv kommer troligen mest att bli fyllt av konflikter, frustration och smärta.

Om du tar bort henne så kommer du att få tid över att ägna åt andra hästar, där både du och hästen tycker att umgänget är trevligt.

Tumör i hjärnan? Medfödd hjärnskada? Autism?

Eller som du skriver, nedsatta sinnen. Eller snarare nedsatt förmåga att förstå det hon känner, hon drar inte kopplingen mellan att något gör ont (elstängslet) och att det är för att hon går genom stängslet. Ser inte sambandet.

Stämmer väl lite överrens med hur hon är med andra hästar, de visar vad de vill säga till henne med kroppspårk, typ att hon ska lämna just den höhögen, men hon förstår inte de första faserna, och när bettet från den andra hästen kommer så känner hon smärtan, men lyckas inte sammankoppla det med situationen som inträffade. Att hon inte lär sig av det hon gör, eftersom hon inte kan sammankoppla det hon känner och det som händer.

Slickandet är väl rätt normalt ändå. Min häst älskar att slicka på saker, skulle han få skulle han slicka på mig jämt och ständigt. Men det får han inte, och han förstår det eftersom han kan sammankoppla hans slickande på händerna med att jag flyttar bort honom.
Han vill slicka, men han är en helt vanlig häst annars.

Men dom de andra skriver, du är en duktig hästmänniska, du har erfarenhet och är framförallt vettig.
Dock finns det folk med ännu längre erfarenhet, som träffat på ännu fler hästar än dig och kanske därmed träffat på liknande fall förut. Och kanske vet vad man ska ta sig till..
Min tränare har hållit på med hästar i 60 år, även om det finns säkert många lika duktiga eller duktigare än henne så har hon träffat på så otroligt många hästar. Och därmed kan hon se saker på andra sätt, eftersom hon redan varit med om så mycket.

Så jag skulle kontaktat så många duktiga hästmänniskor du bara kan för att se om någon varit eller vet om någon som varit i din situation.

Hej igen Moa,

Jag tror inte du ville ha rådet att ta bort hästen och vid närmare eftertanke kanske jag har några andra förslag. Har skickat dig ett vanligt epostmeddelande, hoppas det fungerar.

#5/#7 Tack!

#6 fast det är inte så problemet med de andra hästarna fungerar. Hon är inte trög på någotvis, trotts sina konstiga beteenden är hon en relativt smart häst. Gömför man henne med lill hingsten så är hon väldigt smart x) (han är verkligen älskvärd och go, men interligent är kanske inte ett ord att beskriva honom med).

Tex. Gulli gamla fjordingen hon var länga flockledare, väldigt bestämd men omhändertagande häst. Hon tjurar inte med de andra hästarna i onödan och likande. Men kommer Kii så markerar hon direkt. Är kii på en 10 meters avstånd slickar hon öronen och vänder upp baken. Kii är inte trög utan uppfattar det och håller sig undan.
Tuffis som är så lågrangad och aldrig brukar göra väsen av sig alls i hagen låter henne visst komma fram men står med slickade öron och blänger på henne och om hon försöker något (gå närmare, gå i närheten av hans lösdrift eller liknande) så hugger han efter henne. Kii fattar detta med. Dock har hon lärt sig att om han tjurar till ordentligt så föltuggar man några gånger så lugnar han ner sig. I det fallet är hon till och med smartare än Tuffis som kanske inte alls vill dela sitt hö så kommer Kii, han tjurar till och hon vet föltuggar jag så får jag smaka en då för då rör han mig ändå inte. Tuffis kan liksom inte fullfölja sina hot när hon faktiskt föltuggar (varför? vem vet).
Samma sak gäller de andra egentligen. De hotar på håll och tjurar till när hon kommer i närheten, Kii fattar och går sällan fram. Hon får inte stryck.
Och när detgäller elen var det som att hon inte kände det lika väl. De andra hästarna fick en smäll och slängde sig baklänges. Kii ryckte knappt till, Bara vände lite på huvudet.

Ja en häst kan slicka, men det är inget normalt slickande som de andra hästarna. De kan vilja slicka lite på händer eller fickor om det luktar gott. Alternativ på skinnet för salt smaken m.m.
Men Kii kan verkligen vara helt blockerad och bara stå och slicka på allt hon slickar på byxor, jacka överrallt. Vänder du dig om och ignorerar henne slickar hon en ren från hälarna upp till mössan, hela ryggen, benen allt. Och hon slutar inte. Hon letar inget utan ibland är hon bara helt, man kommer inte i närheten utan att hon slickar. Hon leter häller inte händer eller fickor utan slickar på allt hon kommer åt.

Japp fått tag på en här och som sagt ska höra av mig till dom som har kontakt med patrick (de är några kunniga människor) + patrick då.
Har ju varit på en del kurser för olika tränare men vet inte om jag tror jag kan få hjälp av dom. Som sagt haft Peewee på de flesta kurser och ja han är speciell men det är Kii med. Och de jag varit hos så är det bara Patrick som kunnat läsa honom. Han sa bara att han inte förstår vilket är fallet. Alla andra tyckte han var dominant och skulle "sättas på plats". Vilket slutade med en förtvivlad Peewee som bara menande tittar på en som "vi ska inte hit igen…".
Har talat med en annan tjej från där jag kommer ifrån som hållit på länge med hästar. Dock inte kommit fram till något än.
Kanske du har tips på någon man kan vända sig till?

#8: Ska prata lite med min tränare i veckan, kan höra med henne om jag kan lämna ut hennes telefonnummer eller mail. Och om hon har förslag på folk att prata med.

PM'ar dig efter att jag pratat med henne.

#9 tack!

Läste denna tråd först nu.

Hur är det med Kii, Moa? Och hur är det med dig??? Hoppas något gått bättre med lilla Kii eller att ni kanske kommit fram till varför hon är som hon är.

#11 vi har fått upp corallen med 5 trådar och eget agrigat där hon går på förmiddargarna nu. Så det är lite bättre, hinner inte bli lika mkt "konflikter" till och från hagen som när jag måste promenera med henne 2-3 gånger dagligen. Hoppas Isen släpper snart så man kan träna lite på gården och se om hon bättrar sig.
Vi vågar inte ropa hej med corallen än efter som hon inte ens försökt ta sig ut än, men hittils har det gått bra hon har varit jätte duktig och det är skönt för själen.
Hon är ju väldigt social, inte när det kommer till andra hästar kanske men när jag kommer väntar hon alltid vid grinden trotts att hon vet att det bara går rätt in i boxen. Pratar man med henne får man nästan alltid små mummlande svar.
Konstig är hon än men känns som att man fått lite mer "tid" att tänka igenom allt nu.

(typisk Kii bild. Hon följer som en hund)

#12 Lite som min ponny, gillar inte andra hästar men människor är spännande. Särskilt jag då.

#12 då håller vi tummarna på att hon håller sig inom trådarna då samt att isen snart släpper.

vem vet, hon kanske har fått en polett som börjat trilla ner där i den lilla hjärnan? :)

#13 hon gillar andra hästar men dom gillar inte henne så hon håller sig undan.Sen är det ju ingen som vill gosa med henne efter som hon bits jämt så hon har väll insett att jag är den enda som återkommer.:P

#14 ja jag hoppas ju det. Åtminstånde den poletten vi har typ 15 till vi försöker få att trilla ner :) men detta ger än i alla fall lite andrum att tänka igenom allt en gång till, studera henne mer och försöka igen.

#15 jo det är ju lättare att studera henne i en rundcorrall än i en box. Hoppas bara att det ordnar sig så du slipper ta bort henne, för hon är förbannat söt ^^

Hej!

Länge sedan jag var här inne nu, men när jag såg din tråd kunde jag inte låta bli att svara.

Skönt att det verkar gå lite bättre när du kan ha henne ute, och jag hoppas att det går bättre och bättre för er. Men ändå, du måste vara rädd om dig!

Jag hade en unghäst som låter ungefär som din. Extremt social, men kunde inte läsa de andra hästarna och flockens koder, och de avskydde honom (något han nog aldrig märkte själv). Gick inte att fostra på "vanligt" sätt då han helt enkelt inte kunde hästars språk själv. Ibland slog det slint i huvudet på honom och han sparkade okontrollerat mot allt och alla i ett par minuter, helt okontaktbar. Sådant hände oftast om något i hans vanliga rutin förändrades (t.ex. om han fick mat på fel ställe).

Under de två år jag hade honom var jag inne på akuten ett antal gånger och jag hade ständigt skador och blåmärken. Två gånger stod han och stegrade över ett stackars barn som råkat komma in i hagen (han jagade pojken tills han ramlade, då stegrade han). Jag är så extremt tacksam att ingen skadades riktigt allvarligt eller dog!

Man vill inte misslyckas eller ge upp. Folk tycker att man bara fostrar sin häst dåligt. Men ibland tror jag att hästar helt enkelt inte har allt rätt i huvudet, och då blir det mycket farligt för oss som hanterar dem.

Jag vill inte uppmana dig att ta bort din häst. Men jag vet att jag själv blev mycket lättad när jag fick det rådet. Och både jag och mina andra hästar fick en betydligt lugnare, gladare och säkrare tillvaro när Bull försvann.

Var rädd om dig och lycka till!!!

Ledsen att jag varit lite inaktiv, varit mkt. (arbetssökande, fick börja med körkort bara för att lägga ner, ränner konstant på vårdcentral och arbetsförmedling varvat med stallet). Och sedan fungerar ju inte datan speciellt bra och har haft rätt stora problem sedan iFokus uppdaterades.
Men nu har jag fått en läkare som konstaterat i alla fall att ut över järnbristen hade/har jag också kraftig magnesium och zink brist + asma. Vilket varit en stor del i varför all min ork varit som bort blåst. Hoppas på att komma i gång mer och mer i takt med medicinerna tar verkan nu.

#16 Tack, ja söt som socker^^ och med gångarter man inte kan klaga på. Hon har dock sprängt corallen nu en gång så vi vågar inte lämna henne där men hon står där några timmar varje dag med mamma sin.

#17 Tack, ja jag förstår precis vad du menar. Man vill ju bara mer än allt annat att det ska lösa sig och kommer det till en punkt där det inte går, så finns det inget värre än att få någon annan i ryggen som säger att det är ens eget fel. Samtidigt är det svårt att "lämna över" till någon. Först och fämst för att man måste hitta någon man litar på och som kan massor och för det andra för att det är farlig. Man har inte lust att riskera andras liv.

Angående Kii så ska vi snart ha ut vet för vaccination och vi ska prata lite med dom se om de har någon teori och kan se igenom henne lite. Och som sagt ska jag kolla upp med Patrick om det finns någon chans att få hjälp. Svårt att säga vad en kurs skulle göra då man aldrig vet hur hon beter sig.
Ibland är det som känsloutbrott, ibland som om hela hästen bara stängt av på ett ellet annat sätt, ibland känns det som att hon vill klättra upp i knäet på en för att kela och så vidare.

Kii verkar förstå de andra hästarna rätt bra, hon läser av och märker att de inte vill ha med henne med jag tror inte hon förstår varför.
Jag och hennes mamma har blivit lite som magneter för henne då vi är de enda två som återkommer och lägger tid på henne.

Ett exempel som för mig var väldigt tydligt och jätte skumt (har inte pratat med någon om det men slänger upp det här).
Samma dag som filmen filmades (tråden jag nyss la ut video-6 hästar). Var jag i corallen med Kii och Elja. Kii var jätte pigg och kelen så jag sprang runt lite och hon hängde på och busa till det. Vi höll på så ett tag och varvade med att stå och kela. Även Elja hängde på lite. Men så när vi på slutet springer runt lite så ändras blicken på henne och plötcligt ser hon så där bort kommen ut.
Jag stannar, Elja står redan och vilar och hon fortsätter, varv, på varv, på varv. tills jag började försöka stoppa henne var på hon slänger sig runt och byter håll hela tiden, Elja stod i vägen någon gång var på hon bara small rätt in i henne. Bara glad att hon inte drog ner staketet. Två gånger fick jag "stopp" på henne och då stog hon med huvudet mot staketet spänd som en fijolsträng och skakade, första gången slängde hon sig iväg. Andra gången lyckades jag röra henne och prata med henne. Hon hoppade runt och kom "ansikte mot ansikte" med mig, nosade någon gång och blir värt jätte kel sjuk, slutar skaka ska klia och gosa, lång läpp och följde sedan efter en som en skugga. Helt lustigt.

Hon har även någon gång när hon släppt på morgonen rusar rätt fram och skickat till Elja i huvudet med ett framben så tänderna skallrat på henne, för att sedan ställa sig och dia. Den dagen vägrade Elja kela med henne över huvudtaget.

Som sagt det är skummt men jag måste ha något mer att stå på så länge hon inte lider. Så som sagt inget bestämmt hur det blir med henne, vi kämpar på och ser lite vad som händer.

Hur går det? :)
¨(såg tråden nu..)

Ny tråd för uppdateringar -> här