Natural Horsemanship iFokus

Natural Horsemanship

Etiketter: hästhälsahästhållning
Läst 3612 ggr
Zaphix
0

Hantera andras hästar

Jag står i ett stall där det är 14 andra hästar än mina, och man har helgjourer lite då och då. Det betyder bland annat att ta in och ut alla hästarna.

Jag är feg av mig, lite hästrädd och är väl inte så förtjust i andra hästar än min egentligen. Det ställer till med endel problem när man har helgjourer, då måste man hantera även de hästar man tycker är läskiga.

Som tur är så är det inga riktigt jobbiga hästar iaf utan dom flesta är helt okej att leda.
Men andra är den springiga typen, som taktar och trycker på framåt i grimman.
Ett par är mer right brain introvert, dom är de läskigaste. Kan plötsligt kasta sig för något som händer, som tur är inte över mig än, men litar inte ett dugg på att de inte gör det heller.

Hade det varit mina hästar hade jag såklart tränat dom så de gick lugnt att leda in och ut, men det är inte det och jag kan heller inte göra så mycket åt beteendena.
Kan eller vill inte hålla på och träna andras hästar, fungerar inte riktigt så.

Två-tre av de extroverta hästarna som vill springa har kedjegrimskaft, är väl inget fan av det egentligen, men då har jag iaf en chans att stoppa deras framfart. Knappt alltså.
Men ett par andra har inte det, då har jag försökt att hålla emot, går såklart inte. Hade det varit min häst hade jag löst det med vad andra kallar "repviftande", men inte nåt jag vill använda på andras hästar jag leder ibland.
Endel rycker ordentligt i grimman, det känns inte så bra känner jag.. Tror inte det löser så mycket heller.

Har en förstahandsmetod jag använder, det är att leda hästen från höger sida. De flesta i stallet leder traditionellt, på vänster sida och vid bogen på hästen.
Fungerar bra på endel, tror de kommer av sig lite i springandet och börjar tänka när människan plötsligt går på "fel" sida. En trevlig lösning tycker jag, okomplicerat och smidigt.
Ett par andra bryr sig inte om det utan går på i sin fart ändå, jag försöker stoppa, men lyckas jag inte så använder jag metoden att hästen får bestämma farten. Den vet ändå vart den ska, och sålänge det inte går för snabbt kan jag hålla i snöret och hänga med.
Den metoden är väl inte den bästa.. Vill gärna slippa den.

Två-tre hästar är nog RBI, dom går snällt brevid, men är spända. Ett par gånger har de kastat sig snabbt åt sidan. Det är väl okej så länge de inte hamnar på mig.
Men jag blir rädd när de stannar upp, blir jättespända och man märker att de laddar för att kunna fly. Ingen aning vad jag ska göra då, går jag bara vidare så är jag rädd att de kastar sig, så jag står kvar och hoppas att de lugnar ned sig snart så vi kan gå vidare.. En gång tog det ganska lång stund innan en av dom slutade vara fastfrusen..

Senaste två utsläppen delade jag med en annan tjej, hon var snäll och tog de hästar jag tycker är läskiga, så det löste sig okej. Ska fortsätta dela dom, men känns ändå bra att inte behöva vara rädd inför varje helgjour.

När jag tagit dom ensam innan har jag tagit på min repgrimma på de hästar som vill springa, fungerar bättre än vanlig grimma iaf. Men fortfarande inte så bra.
Har haft hjälm också, känner mig säkrare då.

Men jag skulle behöva lite tips på hur man löser de tillfällen då man måste hantera andras läskiga hästar.

Hur skulle ni göra?

För ägarna går det väl lite si och så, men för stallägarna som tar in och ut dom på vardagar så är det inga problem. Då är hästarna mer följsamma än för många ägare. Men dom är så vana vid att hantera olika hästar, så för dom fungerar det utan att de behöver tänka på hur.

Men hur blir man mer självsäker med att hantera hästar man är rädd för?
Hur brukar man egentligen leda icke-NH-tränade hästar och hur löser icke-NH-folk problem?

Nån som har erfarenheter att dela med sig av?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Elshira
0
#1

Ja du… Jag har också lätt att "anpassa" mig till situationen då jag är uppväst på stor hästgård.

Men självförtroende är inget man kan "köpa" utan det kommer ju inte annat än naturligt. Och vad det gäller det så tror jag att det är träning och träning - övning ge färdighet!

När du inser att du ändå är kapabel att ta hästarna så blir du mer och mer säker. Du vet vilka hästar som gör vad, och då kan du fokusera på just det. T.ex att vissa hästar ligger på osv.

Vad det gället taktande hästar så är det bästa att låta dem takta på istället för att bråka. Efter som du inte kan träna allas hästar och de inte vill göra det, då får du helt enkelt gilla läget så att säga.

På med kedjan eller repgrimman, småjogga in (eller att du går i raska steg i.af) så att hästen kan fortsätta att takta. Det spelar ingen roll hur sakta man själv går, de kommer i.af bara takta. Låt dem gå på så går de i.af inte "i luften".

Vad det gäller hästar som hoppar till och som man inte vill vara allt för nära. Då är det långt rep som gäller bara och försöka styra så gott som det går. Ska de försöka gå om dig (vilket kanske inte är så konstigt om du går långt ifrån) så gör som volter hela vägen in.

Dvs hästen springer förbi dig, du håller i repet, hästen vänder åt ditt håll, hästen går bort från stallet medan du fortsätter gå framåt, hästen vänder när den ser att du går framåt (se dock till att hålla avstånd), låt hästen gå förbi osv. Själv går du hela tiden framåt, och styr bara hästen som det behövs lite.

Det är väll så jag fått göra halva min uppväxt då min mor inte är någon som ser orsaken till problem utan bara hanskas med de tillfälliga problemen (som när hästen taktar in från hagen).

Är man inte villig att jobba med hästen så gör allt den "ber om" så att säga. Försök inte att få dem att skritta bestämt (men var givetvis lugn själv och försök lite avlägset i.af). Håll dig borta, och få hästen in i stallet helt enkelt!

Hakuna matata!

Zaphix
0
#2

Tack för tipset!

Känner mig så feg och mesig, de andra drar tag i hästarna om de går iväg och håller på, sånt vågar inte jag.

Skönt att få höra bra tips på hur man löser såna här saker där man inte har möjlighet att träna hästarna.
Fast endel verkar försöka, nån ledde in alla hästar med ett spö i handen, jag tog in min häst. Samma person ledde min kompis snälla NH-tränade häst till hagen. Men hon sa att hon bara stegrat och sparkat bakut så hon fick gå in med henne i stallet igen.
När en 12-13 årig tjej i stallet kom dit frågade hon varför hästen inte var i hagen, svaret var att hästen var tokig, gick inte att leda. Hon hade rytit till åt den och ryckt i grimman, men då blev hon bara galnare.
Den unga tjejen gick ut med hästen, med långt rep och h'sten gick lugnt bakom, för det var ju så ägaren leder henne. Min kompis häst är inte van vid hårda tag och att man ryter till rejält åt den, såklart den blir stressad.

Visar väl lite på att även mina metoder att lösa problemen med kanske inte fungerar, även fast jag trodde det skulle. Dumt att försöka på hästar man knappt känner.

Så dina lösningar var bra, känns som att det är ett bra sätt att hantera det på. :)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Elshira
0
#3

Tja, ett spö i handen kan nog iofs vara bra att ha när man går. Många hästar har respekt för det, och det är dessutom väldigt bra att ha för att "vifta" vid huvudet med om hästen börjar gå emot en t.ex. Lite som att vifta med repet för att fösa bort men med mer precission. Alltså om hästen håller på att gå över en eller liknande.

Men en högst buren hand med grimmskaft fungerar det med. Men kommer det mitt i synfälltet så går de sällan emot.

Hakuna matata!

LinaN
0
#4

Oavsett vems häst jag leder så är det en sak som jag aldrig tummar på. Hästen ska ge fan i att gå in i min personliga bubbla… Ska jag respektera hästen så ska den respektera mig. Så det blir en del backande, armbågande och flyttande på hästarna i stallet emellanåt.

Vi har iaf 2 som ligger på och är hetsiga på vägen in, en unghäst (den som skulle ha död på mig vid ett tillfälle för hon blev så arg över att jag kunde flytta på henne) samt stallets äldsta häst, en gammal travare.

Sen har vi ju min, väninnans nordsvensk som är hur beskedlig som helst men som gärna provar att komma undan med dumheter samt ett fullblod som tror hon är uppbunden bara man hänger ett grimskaft över ett dörrhandtag.

Men som sagt, ingen häst får gå på mig. Det spelar ingen roll om man har kedja, spö eller whatever, de får inte gå på mig.

Men jag förstår att du inte vill träna allas hästar, men hästar är tillräkcligt smarta för att lära sig se skillnad på vem de ska uppföra sig si och så med.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Gyllir
0
#5

Måste bara säga att jag tycke det är så modigt av dig att erkänna att du är rädd! Hästvärlden är full av rädda människor som kompenserar med agression och vill ha makt över hästarna istället för att samarbeta. Det är starkt att vägra gå i deras fotspår, speciellt när man står i ett "vanligt" stall.

Du har fått bra med tips. Men jag skulle ta ett snack med hästägarna och be dem träna sina hästar så dem går att leda. Har man ett stall där man hjälps åt, så måste dem ha överseende med att alla inte vill slita och bråka med deras hästar, bara för att dem inte vet bättre.

I ett stall där jag har lektioner, har fler och fler fått upp ögonen, då den PNHtränade hästen är den lättaste att leda in och ut nu, från att ha varit väldigt besvärlig. Helt plötsligt är det lite intressant ändå detta med NH…

Anne

When a horse becomes part of you, there is nothing you can't do! Pat Parelli

Hemsida: www.hästiharmoni.se

 

Zaphix
0
#6

#3: Känns väl mest som att man inte riktigt vet vilka reaktioner man får av hästen när man gör så. Endel kan bli jätterädda, och då känns det dumt att göra så när man inte kan träna bort rädslan sedan.

#4: Jag känner på sammas sätt som dig, men bdet där det där med att jag inte är allt för sugen på att få en förbannad häst över mig. Litar inte ett dugg på endel av dom och känner inte att jag vill träna dom då jag inte vet riktigt hur de skulle reagera. Börjar man nysta i en häst så bör man avsluta det också, onödigt att nysta upp saker som man inte vet hur man ska hantera.

Tyvärr varit med om en häst som började hugga och sikta in sparkar mot mig för att jag bad den backa, den blev värre sedan.

#5: Jag red på ridskola ett par år när jag var yngre, då skulle jag inte vågat erkänna att jag var rädd. Men tog upp hästandet igen när jag var 19 år, tror det är en annan sak när man tar upp hästeriet när man är äldre. Mognare då och man har ingen image om att man ska vara modig och häftig då, utan iaf jag inser att det inte ger nåt. Och är man inte uppvuxen med hästar utan inte hållit på så länge så ser man nog saker ur ett annat perspektiv.

Rätt kört att prata med dom om det tyvärr, de är ju så vana att hästar är besvärliga att leda, "endel bara är så" "äh, han har ju bara lite bråttom". De reagerar inte på det utan det är "bara så hästar är"..

Men sakta men säkert börjar jag få upp intresset för NH, blir mer och mer NH-tänk i stallet. Märker att folk börjar ifrågasätta det det gör mer nu än förut.
Innan jag flyttade dit i somras höll ingen på med NH, föutom jag och min NH-kompis som precis flyttat dit är det två som börjat tagit lektioner för min tränare. Och en som läser och ser en massa dvd's om NH och ska träna för min tränare till veckan.
Bearbetar dom sakta så min hemliga och lömska plan om ett PNH-stall blir verklighet. ;)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Gyllir
0
#7

Helt rätt. Det stallet jag stod i innan jag flyttade från Göteborg, har tom skrivit i stallreglerna att alla hästarna ska hanteras enligt NH principer! Och så var det inte när jag kom…. Men nu får dem som inte anammar detta helt enkelt leta ett annat stall. Långt ifrån alla håller på med NH aktivt, men alla älskar sina hästar och hanterar dem på ett bra sätt.

Det finns en häst där som stod på box när jag kom. Den trivdes inte alls med det och fick lätt panik över att vara instängd. Eftersom många var rädda för att leda hästen, beslutade vi att hon helt enkelt fick gå på lösdrift, ihop med dem andra hästarna. Vips, problemet borta :-)

Anne

When a horse becomes part of you, there is nothing you can't do! Pat Parelli

Hemsida: www.hästiharmoni.se

 

anyberg
0
#8

Det här problemet känner jag igen som medryttare!

Då är det ju "min" häst de dagarna jag har den men det är jättesvårt att arbeta med hästen om inte ägaren är med på samma linje…

Det är så vansinnigt frustrerande om man ställer varför?-frågor och får till svars: "det är bara så hästen är".

MEN jag har precis "bytt upp mig" till en bättre hästägare och bättre häst! Från och med mars! Peppen är enorm! :D