Haha, bra tråd! Det är så kul när man upptäcker detta, för det går ju att använda det i träningen sen.

Min häst är en stjärna på att lägga upp huvudet på min axel, eller bara hålla det nära mig så jag blir tvungen att gossa med honom. Han gör det mycket när han inte har lust att göra en viss övning. Supermysigt, superlistigt. För det funkar ju :-)

Jag använder det i träningen för att få honom att känna sig delaktig, så det inte bara är jag som styr (tror han). Han kan få mig att sätta mig ner när han varit duktig på något (hoppa tex) och trickträning är ju ett bra exempel, hästen tränar oss i att ge godis.

Tålamod är också en sån grej. Det går inte att skynda min häst igenom situationer, han behöver tiden för att känna sig trygg, annars bli det pannkaka av det hela.

Oj, här finns det nog mycket att ta upp.

Stod i ett stall där ALLA hästar skrapade med hovarna, o den som vart absolut värst vart en vallack som oftast stod i boxen o skrapade. Det retade gallfebern på mig detta eviga oljud så jag började slänga till honom tussar med hö. Han blev skitnöjd ^^

Harry har emellanåt bugningsmani, han bugar och bugar (fast rullar mest ihop halsen) för att få godis när jag inte bett om tricket. Så då skrattar jag bara åt honom och säger att detta ska vi inte göra nu. Då ser han litet trumpen ut ^^

Något annat kommer jag inte på just nu…

#1: Lite så gör min häst också, fast han sänker huvudet, sätter det mot min mage och vill bli kliad i öronen. Han gör det när han vill slippa göra nåt jag ber om, eller så för att flytta på mig.

Kommer in mot mig med huvudet sänkt och ser so mysig ut, ser så underlägsen ut, men när han kommer till min mage så tar han ett lutet steg till så jag måste flytta mig bakåt..

Lömskt!
Mindre lätt att putta bort honom när han ser så söt och snäll ut. Det vet han om..

Dacke är rätt lömsk, han brukar stå lös i vattenspiltan mitt emot boxen när jag mockar. Han brukar stå still, hästar kan gå förbi utan problem. Men han är den enda hästen jag vet om som kan smyga på betonggolv med järnskor. Tittar på honom och han står på ena sidan spiltan med öronen spetsade åt mitt håll. Jag hör att någon häst rör sig, men tittar jag åt Dackes håll står han exakt likadant. Men efter typ tio såna gånger så inser jag plötsligt att han står på andra sidan spiltan. Han tar mini-steg och vet att om han ser likadan ut så märker jag inget.
Han lyckas alltid med det där, för stegen är så små att man inte ser dom, och jag kan ju inte flytta tillbaka honom när jag inte ens vet vilket håll han rört sig åt..

Till saken hör väl att det brukar stå en hink med betfor i ena änden av spiltan, han älskar betfor, men betfor är det sista jag kommer ge den tjockisen att äta. Så han vill gärna dit, men vet att om han bara går dit tar jag bort hinken och flyttar tillbaka honom.

#2: Haha, den hästen var nog rätt nöjd med sig själv. :)

Dacke gör också sånt när han vill ha godis, har inte lärt in buga, men nu har han snöat in på att gå sidvärts. Så står jag utanför staketet och pratar med honom så går han så fina sidvärts fram och tillbaka och hoppas på godis. Men då tränar han mig, för han vet att jag tillslut ger upp och ger honom lite havre för han ser ju så rolig ut.. :)

Min häst nickar med huvudet när hon vill ha uppmärksamhet, godis eller klappar. Hon vet att jag inte kan låta bli när hon gör så 

Min ena häst har jag lärt mig jätte mycket på. Det stämmer så rätt med att dem tränar oss.

Som sagt är jag inte samlad och tar det lugnt och väntar på honom så blir det inte alls bra. Men är jag stabil och ah lyssnar på honom och läser av honom lite extra innan vi gör något så går allt underbart bra :)

Hade lite problem att rida in honom… Hos uppfödaren blev han behandlad riktigt illa faktist. För att han skulle bli en snäll hingst. (är valack sen i höstas) Aja så han litade inte alls på någon och ah det tog ett tag att lära känna honom och sen tog jag hjälp av en kompis vid inridningen… Eftersom jag lärde mig att lita på honom.. Eller iallafall låtsas och ge honom en chans elle ah så gick det ju bra. Men kompisen min litade inte på honom och han kände hennes osäkerhet och spändhet så han blev osäker. Detta va i sommras och han va hingst fortfarande. Nu innan jul och sånt så tröttnade jag på att hon inte kom lix .. pga för mkt jobb o skola.. Så jag tog saken i egna händer och började hålla på med honom själv. Mycket med ledarskap och sånt. Sen kändes det som att han var redo.. För han bad mig lix "Snälla matte hoppa upp nu då jag lovar att jag är snäll.. Kom igen ?" .. Och en dag i paddocken hoppade jag upp själv och bara satt på honom i några minuter.. Hel lugn och snäll.. Han var en helt annan häst och har alltid vart när jag håller på med honom. Nu rider vi ut själva och går sakta frammåt så vi båda är säkra.

Vi hade våra egna trösklar att komma över och lära oss saker på vägen och ah :) Han är en 4 årig arab.

Sen testar han och lär mig typ trix och sånt. Och jävlas med dem andra som är i stallet. Springer igenom tråden när dem släpper in han på kvällarna. Sparkar i spiltväggen när dem ger han mat. Men när jag är där är han snäll och helt oskyldig och söt xD Min lilla bebis som sagt <333

Har en unghäst till och hon och jag är för lika elle ah. Jag är som hennes mamma. då hennes egen mamma dog när hon var 2 månader. Och jag har haft henne sen hon ploppade ut elle ah :) Aldrig något problem när jag ska göra något. Men det där med att skrapa i gången är något hon kan eller har lärt mig. Hon är för söt!!! Måste hejda mig ofta från att inte gå till henne då. Nu är hon dräktig med Min arab så väntar föl tiiihi :) Hästar är bra lärare!!!!