Vad är det för Horsenality?

Känns det som att han blir rädd och blockerad och reser sig därför?

Eller reser han sig för att han lärt sig att det är ett bra sätt att slippa pressen på?

Förra hästen gjorde så emellanåt, reste sig och slog mot en med framhovarna, när han tyckte att det blev för jobbigt. Gjorde det när man började kräva lite mer, framför allt att flytta framdelen och korsa frambenen. Eller flytta framdelen och inte ta ett steg framåt när man startar circeling game.

Jag tränar för min tränare ofta, ännu oftare förut då vi stod i samma stall. Så eftersom jag är rädd av mig och helst springer ut ur paddocken när han gör så, då blev det bättre när hon löste det i början.

Vi löste det genom att lugnt fortsätta med att be om det man bad om innan. Blir han lite vär upprörd så gick vi upp i faserna.
Han gjorde så ett par gånger och sedan fungerade det utan stegringar. Men nästa gång han inte ville flytta på sig så gjorde han likadant, men i slutet gjorde han inget sånt alls.

Men det är så vi löste det med honom, jag vet att han inte gör det för att skada utan bara för att skrämmas. Han är en klok häst och väldigt snäll, men har lärt sig tidigare att det fungerar att skrämmas.

Fast jag skulle inte våga göra så på någon annan häst, nuvarande hästen kan resa sig men honom litar jag inte ett dugg på att han inte skulle vilja skada mig. Så blir det för mycket så låter jag det vara och ringer min tränare som får komma ut dagen efter och hjälpa till.
Hon är duktig på tajming och vet hur hon ska lösa olika situationer som dyker upp. Hon har jobbat med problemhästar i över 20 år, så är säkrare att låta henne lösa situationen i början så jag vet hur jag ska göra.

Så det beror ju på varför din häst reser sig och hur den är.. Mindre lätt att hjälpa, men prata med din tränare och vet inte hon hur hon ska göra, stod att även hon blev nedmejad. så skulle jag hitta en annan. Bättre att någon erfaren löser såna situationer.

Men du, använd hjälm och säkerhetsväst om du ska hantera honom och såna situationer kan uppstå. Jag tränar oftast med hjälm från marken.

Han har tyvärr varit väldigt "hård" redan som unghäst, och förr så var han väldigt bitig (har huggit mamma i armen så hon fortfarande har märke…) men mig har han dock respekt för att aldrig bita. Aldrig heller när jag är i närheten.

Att backa kom jag nu på att det itne heller kan vara något bra alternativ då han i somras gjorde utfall när jag skulle gå ut ur hagen (dvs vände honom ryggen och skulle gå ut). Aldrig vid vanliga grinden, men när jag kröp ut ur paddocken.

Så det är inget han gör av lädsla dessa saker - han är en riktig hårding, och inte mycket biter på honom. Mamma min som ansåg att han skulel ha stryk som unghäst när han betedde sig dåligt, kunde bara stå där som en sten och ta emot. Han backade då inte.

Det är helt enkelt att om jag ber honom om något - må det vara stort eller litet, och det inte passar honom. Ja då reser han sig.

Tidigare reste han sig bara rakt upp och ner, men har numera börjat resa sig riktat emot mig. Så det är ju tyvärr även riktat nu.

han är fortfarande hingst, men jag väntar med att använda honom i avel tills jag vet att jag kan få bukt på detta. Jag ser det i.af som en brist i mitt beteende efter som han är snäll i alla andra situationer - utom just när jag leder (gäller även när ågon rider bredvid mig och jag går vid sidan).

Men hur ska jag reagera efter att han rest sig? Vad jag vet så ska jag väll i.af försöka kräva tillbaka min "space" dvs inte backa undan (eller i.af gå fram igen direkt efter?). men efter det, vad ska jag göra? Ska jag låtsas som att det regnar och bara gå iväg, eller ska jag be honom göra en underlägsen rörelse som att backa?

"Men hur ska jag reagera efter att han rest sig? Vad jag vet så ska jag väll i.af försöka kräva tillbaka min "space" dvs inte backa undan (eller i.af gå fram igen direkt efter?). men efter det, vad ska jag göra? Ska jag låtsas som att det regnar och bara gå iväg, eller ska jag be honom göra en underlägsen rörelse som att backa?"

I det läget är det nog bäst att göra det som han känns mottaglig för.

En dag kanske det är bäst att bara gå iväg, en annan kanske du ska be honom om en underlägsen rörelse.

Jag tänker lite på hur Hempfling jobbar, han gör ingenting med hästen innan den fått agera ut all sin frustration (vad det nu kan vara). Så det beror ju på om han har fått ur sig all frustration eller inte, i det läget han står still. Det är ju jättesvårt att veta så jag håller med Zaphix, ta dit en duktig tränare som får hjälpa dig å framförallt kan se på honom med nya ögon.

#3 tänkte också¨på Hempfling, ge utrymme för utrbrottet.

Det är litet som när mina småbröder får utbrott hemma hos mamma, hon låter dem vara och håller sig undan, först när det finns risk för att skadar sig själva eller andra går mamma in. dålig liknelse kanske men….

Jag ska ev arbeta litet med en häst som jag tidigare blivit litet rädd för då hon reste sig mot mig och slog med framhovarna och sedan började kicka med bakdelen mot mig. Kruxet då var att jag hade för kort grimskaft och ingen repgrimma men nu när jag funderat och analyserat litet så har jag insett att detta är en dam som lärt sig att skrämmas men som också är väldigt frustrerad i sig själv.

Jag tror på att ge utrymme, det är litet som i filmen med Ellen Ofsatds hästar, skäcken som går på den grå, den grå går undan och får till sist respekt av skcäken för att han inte reagerar tillbaka med aggression. Man måste inte vara dominant alltid för att vara ledaren.

Jag tror mycket på att en häst kan respektera en lugn och sansad person/häst mer än en aggro.

#4 Då ska jag pröva det. När jag märker att han börjar gå på tårna så brukar jag stanna helt och bara stå villet han gör snällt, men när jag väl börjar gå ihen så kan han bli knasig igen :p Min kille är i.af 100 % säker bakifrån, så där behöver jag i.af inte vara rädd ^^

#5 men du, det låter ju nästan som du har en lösning där trots allt!

Han står still om du står still. om han då börjar tjaffsa när du börjar gå så stå still. om du så ska behöva stanna varje steg fram till hagen så prova det också.

Harry lär ju sig genom att göra om och göra rätt. Ett par gånger har han slitit sig på gårdsplan på väg in från hagen. Då har jag gått och hämtat honom, gått tillbaka till platsen han slet sig på och "gått om" den sträckan. Det har funkat varje gång hitendags med honom iaf.

Annars får du ge utbrotten plats helt enkelt.

Eller så får man göra det svårt att bete sig illa. Gör volter på väg till o från hagen, stanna vartannat steg, vart tredje. Backa 4 steg, gör nya volter osv osv. Liksom se till att han får ha hjärnan på helspänn hela tiden :D Så han har nått annat att tänka på än att ställa till bus.

Vilken ledposition har du? framför 1-2 meter, vid sidan av huvudet, halsen, bogen? Sånt kan också väga in hur effektivt man leder. Han kanske beter sig illa för att han anser att du inte gör ett bra jobb som ledare? att han känner att han måste ta över det ansvaret?

Finns så många varianter på det här problemet så man hinner bli blå innan man kommer på varför det blir så ^^

Jag går inte framför tyvärr, endast med typ 3 meters avstånd isf. Försöker jag se till att hålla honom bakom så jar jag jan snart i ryggen.

Jag leder normalt sett från mitt på halsen, och är noga med att hästarna inte gpr snabbare.

Men med honom vågar jag inte efter som jag hamnar rakt under frambenen då. jag går vid bogen för att jag ska hinna undan. Problemet blir då istället att om jag stannar vänder han sig gärna lite och då blir det över mig… Så det är lite en ond cirkel.

Vart är egentligen den bästa ledpositionen? Då inte klassiskt sett. En anna häst leder ju bakifrån, men då känn det som om jag bara förenklar problemet efter som då gpr det väll för visso bra, men styrning nlir lite svårare. Vill ju inte heller tömköra in. Men det kanske är så jag ska börja, bakifrån och sedan jobb mig framåt?

Vilken possition borde enligt "boken" bara den bästa?

#7 frågar du boken så får du ett svar, fårgar du nästa bok så är det ett annat…. så du måste nog fråga dig själv och hästen vad som är bäst för er.

En annan tanke jag fick, hur är han om du har grimskaftet över halsen från "fel sida" dvs om du leder på vänster sida så ligger grimskaftet upp över halsen på höger sida och ner på vänster sida till din hand… hängde du med? :P Min tanke då är att går han att leda därifrån, och skulle resa sig så backar du ett eller två steg och drar litet lätt i grimskaftet som för hans huvud åt höger vilket borde ta framdelen med sig åt höger och från dig. Jag har aldrig provat detta själv och vet inte om det fungerar, utan det var en idé som kom nu precis…

men det förutsätter ju att hästen går fint tills han sätter sig emot.

Eller så får du ha två grimskaft, en i varje sidoring på grimman (om du använder en vanlig grimma) och sålänge han sköter sig tar du inte i nån, o skulle han resa sig så tar du i den från högersidan enligt samma princip som ovan.

Om du blir tvungen att tömköra honom till o från hagen ett tag, vad gör det om det får bort problemet? att tömköra blir ju inte en permanent lösning utan en övergång….

vad är det för häst? är han igångsatt, motionerad regelbundet, har ont nånstans osv? har du eliminerat allt dåligt beteende som kan komma från utrustning och motion/mat?

Min blir ju bara jävligare o jävligare ju mindre han går… ^^

Känns faktiskt lite läskigt att ge råd om sånt här över nätet egentligen när det är en häst med farligt beteende. Lätt att man ger fel råd eller att du tolkar det annorlunda och att det därmed bli värre och att nån ordentlig olycka händer.

Men tömkör och jobba dig framåt, känns som en bra lösning om han trivs med att ha dig där bak.

Hur är han i andra situationer än när du leder? Tillåter han dig vara framme vid huvudet, bogen, utan att han blir obekväm?

Funderar lite i banorna "join up", fast i form av cathing game. Ta in han i en mindre hage eller paddock och leka catching game tills han följer dig bra löst. Sedan när det fungerar sätta på grimma och långt rep och leka på samma sätt.

#9 Han är som sagt väldigt snäll i ll annan hantering, och har imte ens haft ett öra bakåt. I boxen går det bra att mysa oxh klia över allt t.ex.

Vad det gäller smärta så tror jag inte det, han har hagt samma tendenser redan som unghäst. Sadel är inpassad och har rakt tränsbett när jag rider, då oftast med långa tyglar.

Att jobba i paddocken ökar tendenserna, och när jag xörut trodde att det gick så himla bra (löalongerade och han följde mig) men när han är så fri känner han makten och har tagit till attack då vi körde följa John slalom mellan konor.

Vad det gäller aktivering så rids han några dagar i veckan, och efter det är han givetvis lite mer medgörlig ^^

Men jag tror helt klart jag ska prova att ha två grimmaft och bara draa bort honom när det behövs, och verkar inte det fungera så får jag helt enkelt tömköra!

Jag brukar göra halter på vägen in och använda klicker och belöna när han står lugnt.

#10 man kan inte mer än prova…. man vill ju inte gå till överdrift heller… Svårt sånt här, precis som Zaphix säger det är inte lätt när man inte sett hästen och hur den beter sig och hur du beter dig ^^

#11 Jag har hållit på hästar hela mitt liv (född med 30 hästar på gården…) och har hållit på en hel del med problemhästar också, både inridning och hantering.

Men jag har liksom kommit till en "dead end", min överman helt enkelt. Inget jag provat har gett resultat. Varken att ta det på den hårda vägen eller med att bara "låtsas som det regnar". SÅ jag måste ju helt enkelt prova något helt annat.

Och det är inte bara rädsla som ligger som grund det är jag övertygad om, jag är bara en riktig jäkel man man väll säga… Tills han var 2.5 så var det bara mamma som "fick" ta honom i princip, men en dag högg han henne i armen (dock var det lite hennes fel efter som hon "utmanade honom") och då skulle han avlivas bums och jag fick inte ens ta honom i från hagen…

Tji fick mamma och jag gjorde det ändå, satte på sadel och träns och red ut i skogen (han var tränsvan och hängvand innan men… xD) och ställde sedan upp oss framför huset och bad henne titta ut genom fönstret när jag ringde.

Han är som sagt helcool i alla andra situationer, men när man leder honom är han ett MONSTER och jag vet att även hans pappa är ett sådan som fått många spörapp för att kunna visas på utställning ens…

När man sedan stället upp honom på gången så ställer han sig på tre ben och ett vilandes, samt hänger upp huvudet i grimman som sitter i två rep i stallgången. Där sover han i väntan på bättre tider!