Vad hände?!
Nu behöver jag råd från er forumister.
Som ni kanske vet har jag numera en valack, f. -09. Han kom till mig i december och vi har haft en underbar relation, så fort han sett mig kliva ur bilen så har han kommit till mig, spelar ingen roll hur långt bort han stått. Annars har jag bara ropat hans namn och då har han kommit. Alltid med öronen framåt och alltid frågandes vad vi ska hitta på för roligt den dagen.
I maj körde jag ner han til hingstbetet. I september flyttade jag han till uppfödaren för att han och hans barndomsvän skulle kastreras. Och nu i oktober flyttade jag "hem" han igen, dock till ett nytt stall. Och han är helt personlighetsförändrad!!!! Han ger mig knappt en blick när jag kommer in i hagen eller närmar mig honom. Jag körde på som vanligt 3-4 dagar, men när han kom in i stallet vägra han stå still, hade enorm panik att vara ifrån flocken, och slängde sig in i väggarna. På väg ut höll han på och explodera när vi skulle tillbaka in i hagen. Väldigt orolig var han, och han har bara varit lugnet själv innan. Jag är så ledsen över detta, var är min häst? Nu har jag bara spenderat tid i hagen sen i torsdags men i den här takten händer ju ingenting, varken NH-träningen eller körutbildningen går framåt. Så vad tycker ni jag ska göra?
Tacksam för alla råd och tips!
Glömde säga att han klarat de andra flyttarna utan några problem överhuvudtaget.
Hingstbetet, menar du lösdrift? Kanske inte så kul att komma till en stall då, om han har vänjad sig till lösdrift..
Han gick på stall när han kom till mig 8 månader gammal. Sen körde jag han till hingstbetet och då går det ju måmnga hingstar i en jättejättestor hage. Sedan flyttades han till uppfödaren och gick i en hage dag och natt. Nu är flyttad till "riktig" lösdrift. Så inget stall mao.
kan det ha hänt något hos uppfödaren som inte du vet om eller skötte du all hantering då?
Har ingen erfarenhet med unghästar tyvärr, har de "trots" perioder precis som hundar kanske? Kanske kastreringen gjorde något?
Jag tror att du ska köra på. Kanske han bara tycker det e tråkigt och är lite trotsig i stallet.
Ska bli intressant å se vad de mer erfarna säger…
Näpp, hände inget hos uppfödaren (vad jag vet). Jag var där 3 av de 4 veckor han stod där (jag hade semester) men 4:e veckan hade hon hand om honom. Och han var inte lättlastad när jag skulle ha hem honom, vilket han annars är. Det är som om den veckan han stod själv där, att han bestämde sig för att jag inte är ledaren längre.
va jag har hört så brukar unghästar bli så efter att dom har varit på unghäst bete och lekt med jämnåriga pojkar..
Ja kanske det….
Igår tänkte jag att jag ska minsann inte ge upp lätt. Han får stå och skrika i stallgången och nervösbajsa ner hela stallet, in ska han med mig så jag får borsta han lite, ser ju ut som en vildhäst. Han följde gärna med mig och inne i stallet stod han uppbunden som ett ljus. Så jag drog på lilla selen och så tömkörde vi på banan. Det gick så himla bra! Cajjan is back. =)
Sen är det ju sån unghästar ändrar ju sig hur mer de växer, testar, etc, hallfårs perioden, tonåringsperioden etc, mycket talamod!! :-)
Har själv en liten hingst på 2 månader, just nu är han jättegulligt och mjuk, men han blir nog envis o busigt :-P
Ja visst testar unghästar, inget ovanligt med det. Det är bara att han var så personlighetsförändrad. Han har sina testperioder…. Efter 2 fina dagar ihop hade han på 3:e dagen återigen lite svårarde att lämna flocken han går med. Vet någon lite specifika övningar på att lämna flocken eller ska man bara helt enkelt ge sig ut på långpromenad?
Vi får se hur det är med unge herrn idag!
Har inget direkt bra svar men tror nästan det är en test period han har.
Har själv en 2,5 åring som varit så himla lätt hanterlig men nu börjar hon testa och sura så fort man gör något. Har alltid bla kunnat backa henne med röstkommando men nu när jag gör de så blir hon så arg och lägger öronen men jag låtsas som jag inte ser de utan fortsätter som vanligt.
Hoppas din pålle blir som vanligt igen.
Man får väl öva det varje dag, att går från flocken, små promenader, öka i tid sen. Lycka till
#11 Just perioden då de är 2,5 år är väldigt känd. Finns i böcker jag läst väl beskrivet. Kämpa på bara!
Cajjan är sitt vanliga jag igen. Han leker och testar precis som han brukar. Kommer snällt till mig i hagen dock så jag hoppas det betyder att han vill hitta på grejer med mig. Men han är prövande och dominannt stundtals, något han alltid varit. Tror det var flytten som gjorde honom spänd, nervös och stirrig. Nu är vi på banan igen!
Vad skönt för både dig och Cajjan 
Man blir ju trots allt lite orolig när det är så stora skillnader på de.
#14 Precis! Ah det är en lättnad kan jag säga….
en annan sak som kan väga in är att han blivit kastrerad, det händer massor i deras kroppar, hormoner som de tidigare fick från pungkulorna finns inte längre och det blir en omställning i deras kropp.
Men välkommen till en unghästvallacksägares liv. ^^
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Kastreringen skedde ju en månad innan flytten, och han var sig själv under den tiden. Men det kanske kan komma så pass i efterhand. Hursom är han sitt vanliga jag igen, min lilla pussgurka!