Oj, vad du har varit med om!!!  Man kan ju undra vad hästen har varitmed om innan du köpte honom eftersom han har så lågt självförtroende…   Jag tror att de sju lekarna kan hjälpa till om du gör det noga och absolut inte går längre än han klarar av. Men det kommer att ta tid och tålamod!!  Det är ju direkt farligt när han får sådan panik! Framför allt om du har barnen i närheten. 

Har du någon som kan hjälpa dig i närheten? Kanske vore bra om någon mer ser honom så du kan få råd och tips.

Han är uppfödd hos en jätteduktig tjej som har flera hästar, jätteduktig och nogrann, men har för lite tid och för många hästar + några barn. Denna ponny har bara gått i hagen alltså med en ganska stor hingstflock och varit den som haft lägst rang, en liten hackekyckling.

Jag kommer för skojs skull uppdatera här hur det går med våran lilla ponny.

Oj, det var illa. Jag tror att du är på rätt väg, att du tar det långsamt. Och precis som du säger så ska du kanske inte förvänta dig så mycket av honom just nu.

Jag har sett något liknande hos en annan shetlandsponny. Hon var väldigt vild, väldigt lite hanterad innan. Svår att fånga, ibland omöjlig, sprang verkligen för livet och var fruktansvärd rädd för rep och linor. Råkade grimskaftet komma mot hennes ben så sprang hon tills hon stupade. Det tog många många år innan hon började lita på min kusin (som har henne som sköthäst) och kommer nu fram i hagen och går gärna med på promenad. Men det är bara det de gör, inga stora amibioner.

Jag vet inte varför vissa hästar har så svårt att lita på människor. Men det är väl för just de här sakerna som händer ibland, att repet kommer fel, som andra hästar inte skulle ta så hårt, men för dessa hästar är det världens ände.

Lycka till, du har en lång väg framför dig.

Ja vi ska träna och träna på förtroendet, sedan kommer han eventuellt att säljas i vår, om han är mogen för det. Det var ju en körhäst jag ville ha när jag köpte honom, föräldrar och syskon är heltrevliga och kanonfina brukshästar. Så synd tycker jag då mina ponnyer är så lika i övrigt i sättet och utseendet, och är samspelta när de går i par (Merlin är tömkörd i par innan han ballade ur)

Men jag ville ha en trygg körhäst. Detta kommer han aldrig att bli inom en rimlig framtid iallafall så som han slår var 10:e gång det händer nåt..

Nu har en hel del fallit på plats och han är lite lugnare. Men han klarar inte alls att gå på volten runt mig, han går linan ut, blir nervös och sen får han komma in igen med massor av beröm och gott. (vägen till Merlins hjärta går absolut via magen) Nu fixar han att jag rör honom överallt med borsten och händer, men med lååångsamma rörelser. Grimskaftet kan nu ligga över ryggen utan att han spänner sig, om jag lägger det på plats försiktigt.

Vilken skillnad mot i somras då han gick att tömköra i åttor, tömkörde honom i par till och med. repet kunde jag slänga över honom och han betade lugnt. Då kunde han backa ett par meter, nu får jag honom till att ta ett steg. 

Stackars lille ponny.

Om jag hade varit du så hade jag läst på om "join up" och försökt göra en sådan med honom… Där handlar det helt enkelt om att han ska välja att lita på dig. Och lära mig mer om hästars beteende och hur man själv kan "prata hästspråk".

Nej det kan jag säga att det vågar jag inte mig på nu, han är alltför rädd för det. Jag tror att en join-up hade knäckt honom i detta läge. Däremot när han förhoppningsvis om ett tag börjar lita på våran andra hantering, rykten, leda mm  utan att han spänner sig beredd på att fly för sitt liv.

 Med lite bättre självförtroende hos ponnyn så kan jag möjligtvis prova join-up, men i nuläget - nej.

#7 Är inte en join up det bästa att göra när hästen har dåligt självförtroende? När Monty Roberts kom på join up-tekniken arbetade han med vilda mustanger och inom typ en dag följde den efter honom. Jag tror inte direkt den vildhästen hade något förtroende för människor.

Nu hoppas jag inte att du behöver ett helt dygn för att göra en join up med din shettis, men varför tror du att han skulle bli knäckt om du försökte? Meningen är ju att han först SKA fly ifrån dig (och hästar flyr ju av rädsla), för att sedan när han upptäcker att du inte är farlig våga följa dig?

Jag vill helst inte ha en häst som dryper av svett och stapplar fram av utmattning, vilket är vad som kommer hända om jag börjar jaga honom i dagsläget. En join up kan vi göra när han är lite mer varm i kläderna så att han inte blir riktigt lika uppskrämd.

Merlin har jag inte "tränat nh på riktigt" med tidigare, pga att jag har tänkt att det ingår ändå i min dagliga hantering de flesta moment, men nu när vi hållt på ett litet tag så har jag märkt att NH-7-games är helt nytt för Merlin. Det är mycket spännande att se hur snabbt han faktiskt tar in och lär och kommer ihåg. Jag får ju säga att jag skäms lite för att vi inte har jobbat på detta från start, då jag faktiskt har tränat massor på mina båda andra hästar med detta med gott resultat. Men det är aldrig försent att börja. Och jag trodde att min klassiska hantering skulle räcka, eftersom det har gått så bra tidigare med Merlin.

#9 Du gör som du vill, men han behöver väl ändå inte bli uppskrämd av join up? Du ska inte skrämma iväg honom, för känsliga hästar räcker det med att kolla den i ögonen.

#10 Det har du förstås rätt i. Mina erfarenheter av de joinup som jag har sett på med 2 "skarpa" (lättstressade) hästar gjorda av "proffessionella" nh-tränare så har de varit ganska jagade. Det har slutat med att de har stannat för att de varit trötta.  Så eftersom jag själv inte är så van på just joinup så väntar jag tills han är lite mera cool med mig, så blir det inte fel.

#11 du kan läsa i Join-up tråden att det finns splitrade meningar om det där med att jaga eller inte. Jag har aldrig lyckats få en häst svettig med en join-up, tycker det är ett trevligt sätt att leka. När jag leker löst med min häst och han väljer att gå ivär, så hjälper jag honom att springa lite, "bra idé, låt mig hjälpa dig!". Han väljer väldigt fort att komma tillbaka igen, men han råkar vara LBI och rätt så lat :-)

#11 Okej… Här är iaf en video där Monty Roberts förklarar samtidigt som han gör en join up på ett väldigt bra sätt tycker jag. Den här hästen är förmodligen inte alls lika känslig som din verkar vara, så han får ju driva på den en del.

De två hästar jag har försökt göra en join up med är helt olika. Min sköthäst räcker det med att jag knappt tittar på honom så sticker han och tar det ett tag att få honom att sakta in. Den andra hästen (min kompis sköthäst) för man nästan springa efter, annars stannar hon bara.

Intressant video. Min första tanke var: Aldrig i livet, men i slutet av filmen: Va f*n är det så lätt då rider vi in honom i morgon strax efter frukost och går in och fikar sedan.

Tror inte det blir några problem med Merlin, men den värsta rädslan måste lägga sig. Han är ju rejält på bättringsvägen, och nu kan jag för det mesta få tag på honom direkt i hagen utan att han sticker, fast jag måste ha med mig lite godis och jag måste sitta på huk, nästan krypa fram och blotta strupen så vågar han komma, med öronen framåt och med en nyfiken glimt i ögonvrån.

Efter julhelgerna så ska jag försöka ta mig till ridhuset eller åka med honom till "min" tränare så vi får lite tips och hjälp. Men då hoppas jag att vi har fått bort det mesta av reprädslan.

#13 kan inte hjälpa det, jag tycker inte det ser trevligt ut…har dessutom själv väldigt svårt att läsa monty…Han bromsar med kroppen och driver med repet…känner mig ungefär lika förvirrad som hästen ser ut…

#15 Håller med dig. Tycker inte det ser trevligt ut heller. Det är väldigt tydligt att denna häst inte är redo för att ridas in. Onödigt att skynda processen utan att hästen kan smälta intrycken. Stackars pålle…

Nu är ju det här ett exempel där han gör allting väldigt fort, och jag tror det är mest för att visa att det är möjligt. Annars tycker jag också att hästen bör få mer tid på sig att smälta den nya upplevelsen.

#14 Jamen, rid in honom på kafferasten då! Haha… Nej, men seriöst, jag hoppas verkligen att det kommer gå bra för er och att du vinner tillbaka hans förtroende. Det kanske är bättre att vänta med join up tills han är tryggare i hanteringen.

#13 Vad menar du mer att han bromsar och driver på samma gång? han står ju i rätt vinkel för att driva hästen och han tittar på den…

#17 och han vrider konstant sina axlar framför hästen vilket ger en bromsande enegri. Hade han gjort så på tex. fasters isläning så väder hon huvudet mot väggen (exakt som hästen gör när han försöker skicka ut den) och vägrar röra sig. Samtidigt som han konstant kastar repet och kastar det på hästen någon/några gånger. Han hade istället flyttat bak sin energi till att fösa hästen och använt sin kropp istället gör repet hade han gett en tydligare signal.

Läger till som exempel. Runt 7 min släpper han ju hästen, låter ut den (hästen är väldigt obekväm i situationen, och redan trött/svett) Han byter var på den och så länge hans axlar stannat bakom bockar den iväg åt rätt håll, runt 7:27 börjar hans axlar passera igen och hästen tvekar direkt och när han driver med repet gör det att hästen nästan hoppar på väggen. För repet säger fram hans kropp säger stopp eller vänd.

En bild på Merlin från dagens lilla övning. Att komma till mig utan att jag hade morot med mig, han är lite osäker men kom fram till slut.

Va roligt att höra att det går framåt igen, bra jobbat!

Kim

#18 Okej, du kanske har rätt… Men man behöver ju inte göra exakt som han, jag kör utan rep på "min" för han är extrem-känslig för kroppsignaler och vi har mindre inhägnad. Å andra sidan tycker jag inte att Monty bromsar hästen, axlarnas position styr ju faktiskt inte så mycket vad jag har märkt. Mer hållningen och blicken. Kanske han kunde stå lite mer bakom däremot.

#19 Vad kul att det går framåt! Fortsätt uppdatera oss!

#21 beror mkt på hur känslig häst man har, har själv gått igenom klippet del för del och det går i princip överrallt peka ut vad hästen svarar på. Monty själv förrvirrar mig otroligt mkt. Och detta med att stirra hästen en ögonen som han pratar om vid vissa till fällen (läst hans böcker) blir mkt fel då alla våra hästar och de flesta andra hästar jag möt gärna söker ögon kontakt. Hållningen säger massor håller jag med om. (i tråden join up har jag lagt in en liten förklaring på vad jag menar) tänkte den diskutionen hör mer hämma där^^.

#19 ja säger som de andra kul att det går framåt:)

#22 Oj! Jag har nog aldrig träffat en häst som sökt ögonkontakt… Inte som jag definierar det i alla fall. Min sköthäst är ganska huvudskygg och om jag kollar honom i ögat när jag borstar huvudet så reagerar han direkt. Genom att jag fick reda på att man inte ska kolla hästar i ögonen för det är så rovdjur gör så kan jag nu borsta honom på hela huvudet.

Men som du säger, vi lämnar den disskusionen.

Vi har grejat lite några kvällar, och Merlin börjar nu bli riktigt bra på att flytta framdelen för lite tryck och går återigen ett eller två varv runt på lina. Det behövs en del matmutor, och jag är egentligen emot mutor, men denna lilla kille behöver det. Han börjar tuffa till sig lite och kommer nu ända fram om jag har foder med mig, om jag kommer utan hink kommer han nära för att lukta på mig men går undan efter hälsning om jag inte har med mig något.  Har jag inget gott så måste jag sätta mig på huk och bli liten, samt sätta mig ner på marken med ansiktet bortvänt, och sakta försöka smyga fram och försöka få fatt i grimman. Det är inte lätt. Har ni nångång försökt att smyga fram smidigt och sitta på huk samtidigt, i denna kylan fullt påpälsad i vinterkläder. Det är nog ganska skrattretande misstänker jag tur vi inte har grannar…

#24 Vad kul att det går framåt i alla fall!

Det går framåt. Nu har vi inte gjort så väldigt mycket i träningssyfte sen januari, det har varit väldigt mycket annat runt oss en period. Lilla ponnyn kan fortfarande vara mycket svårfångad, men han kommer oftare och oftare fram direkt. Helst kommer han inte till mig utan han gillar barnen mycket bättre, Det är väl för att de är så små och "ofarliga". Men med mycket pyssel och att vi bara umgås jag och merlin så ska vi nog snart kunna ta upp träningen igen, utan att han spänner sig och blir avig.

Ena dottern fick lära sig att fläta fisknät, vi hade för lite gummiband men hon gjorde det jättefint ändå. Sånt här är jättemysigt, lite hästpyssel soliga dagar när man känner att våren när som helst kan explodera fram, gissa om vi längtar till skogsstigarna är framkomliga igen.

#26 Vad fint det ser ut på den bilden!  Barn har ofta väldigt naturligt för sig att umgås med djur på "rätt" sätt.

Bra att det fortsätter gå bra, jag väntar på en fortsättning sen när väder+underlag är bättre för träning. ;)

Nu har jag inte skrivit på ett tag.

Merlin har nu äntligen vuxit mentalt känns det som, och han kommer nu till mig också i hagen, fast ibland behöver han ha tid på sig.  Vi har inte tränat speciellt mycket 7games utan det har varit hästhantering med sunt förnuft och lite extra tricks som vi har kommit på. Han är inte riktigt som alla andra hästar jag har haft, utan han är mycket känslig och nyfiken, och lite halvskraj för det mesta.

Jag har funnit att han egentligen inte är rädd, utan bara osäker på vad som förväntas, och han förstår inte riktigt varför han ska behöva vara en människas häst, han klarar sig ju bra ändå.

Men nu i vår när vi har hjälpt honom att tappa vinterpäls (endast hälften kvar nu) och en hel del promenader, och mycket pysssel och en del ponnyagilityträning, så har det lossnat rejält och det går framåt med stormsteg.

Jag kan inte träna honom ordentligt i lina ännu utan då spänner han sig och bygger upp en snigeldynamit som exploderar när man minst anar det, i bocksprång

Bilden från häromdan när han faktiskt tog stora kliv över plasten utan att tveka först, jag blev såå glad!

Också detta klev han i, efter en stunds tvekan. Han gillar inte när det blir trångt.

Här var det svårt, men det gör inte så mycket. Det tog två eller tre minuter sen skyndade han igenom… sen en gång till… då släppte jag honom lös igen i hegen så fick han skynda sig iväg.

Efter ett tag, när den Mellersta tränade lite med muller så kom Merlin och hälsade på igen, och nosade på presenningar, försökte busa med sin kompis och tiggde lite godis.

Framsteg! Inte ens har han velat tigga godis tidigare, av osäkerhet…

#31: Hur tänkte du där?

Dumt att sluta med en övning när hästen är rädd, det minskar komfortzonen istället för att öka det som jag tror du vill.

Jag tänkte:

 att han gjorde övningen helt rätt - han gick igenom. Det gick ganska lugnt till. Och jag släppte på trycket direkt när han gjorde rätt och gick igenom.

Efter att han första gången skyndade under så gick vi iväg en bit så han fick slappna av, sen gjorde vi nåt annat en stund innan han fick gå genom igen, det var då jag släppte honom.

Han gick under/genom detta även dagen efter, lite mindre tid gick åt den gången. Lite träning korta stunder gäller för merlin,

#34: Okej. :)

Kul att höra att det går framåt!

Ja det är jättekul.

Han börjar bli riktigt mysig och kommer ganska ofta till mig nu för att bara hälsa till och med, när jag är i hagen och mockar eller borstar Muller. Våra träningshinder är ju kvar i hagen och han går ju ibland dit för att undersöka och kolla på dem.

Ja nu är det dags att skriva igen.

Nu är han ganska "trygg" igen om man jämför med tidigare. Han har kommit underfund med att det är riktigt trevligt att vara en häst som får vara med på våra promenader. Barnen älskar honom och hjälper till så mycket de bara kan med träning och pyssel på agilitybanan i hagen.

 på söndag har vi träningstävling då vi ska prova på att gå runt i ponnyagility och handlerhoppning. 

Så roligt det är när man ser att han får stärkt självförtroende efter varje övning.

I dag på promenaden lade jag på en däckelgjord igen och spände åt lite lätt på första hålet. Först höll han på att "flippa ur", men riktigt snabbt lugnade han sig och gick hela vägen hem (1km) och var riktigt avslappnad när vi kom fram.

#38 Härligt!

Nu har jag haft på gjorden igen ett par gånger. Merlin är het och lite osäker = ingen superkombination, han kräver att man är snabbtänkt och duktig. Han tycker fortfarande inte om mig och spänner sig så fort jag gör något hastigt eller klumpigt, men annars är han urgullig och jättesnäll i all hantering och barnen leder honom överallt utan problem.

Merlin är nu till salu. Jag kommer inte nån vart med honom eftersom det är såna slitningar mellan oss. Merlin förtjänar att få komma till någon annan som han kan slappna av ihop med. PMa om ni vet nån som är intresserad av att köpa ponny, det finns även annons på blocket.

På agilitytävlingen vi var på klarade han sig jättebra. Han gick igenom agilitybanan snabbare än väninnans rutinerade tävlingsponny. Gissa om jag var stolt! Och han fick en söt grön rosett!!

Jag tror det mesta har släppt nu. Merlin har inte försökt sticka från mig på länge i hagen utan ofta är han först framme nu när jag ropar på dem. Han har fått på sig sadel, börjat fungera i tömkörningen, och vi har gått några promenader och tömkört i par med min gamle ponny.

Min systerdotter som har mer ridvana och bättre balans än mina döttrar har ridit några gånger (suttit på honom men blivit ledd i grimskaft)  Vi fortsätter att träna med sadel utan ryttare istället. Som tyngd i sadeln har jag ibland lagt på sadelväskorna med filtar nerpackade.

Så småningom  har jag tänkt att han ska få ha sadelväskorna fäst bakom sadeln som de ska sitta men så långt har vi inte kommit än.

Jag kan fortfarande inte träna "klassisk NH" med honom som jag gjort med mina andra hästar, han är alldeles för känslig för mig. Det räcker att jag tittar fel på honom så missförstår vi varandra och sen är det kört och då blir han spänd och jag får då helt enkelt ge upp och göra något annat.

Bild från när vi tömkör i par. Bakselen tog jag av, han har haft den ett par gånger på stallbacken men inte någon längre tur.

När han gick med oss som "packhäst" utan packning igår.

Tömkör rakt fram på vägen än så länge. Och då helst efter kompisen. Men han är duktig. Han står still och väntar snällt på igångsättning när kompisen sticker iväg före, han försöker inte dra ner huvudet och beta, ökar och minskar farten, både i skritt och trav. Han har gått framåt så bra att jag inte längre kan säga, att han aldrig kommer attt bli en körhäst. Men det är lång väg dit än så länge.

Kul att det går framåt!