Fy vilken skräckhistoria. Så ledsen jag blir. Hoppas din vän repar sig. Ja säkerhet är jätteviktigt, inte minst om man kör hästen framför vagn som jag gör. Minsta bagatell-olycka kan bli katastrof.

Usch vad hemskt! Hoppas din kompis repar sig. En tankeställare, man ska inte lätta på säkerhetstänket, som du säger kan oskyldiga olyckor tyvärr bli hemskt allvarliga om man har otur

Fy och usch. Vän till mig har gått omkull i skritt och krossat bäckenet. Hästen var oskadd, men hon kunde aldrig rida honom mer. Det kan verkligen hända vad som helst, när som helst, men vilken häst som helst. Fick absolut en tankeställare och ska ha på mig både hjälmen och västen ikväll när jag ska ut!

Usch verkligen jättehemskt :(

Men jag vill också tillägga att man lätt kan bli hämmad om man tänker FÖR mycket på hur farligt det är med hästar. Det är minst lika farligt att sätta sig i en bil varje dag. Glöm inte säkerhetsbältet men glöm inte att njuta av färden heller.

Ja, tyvärr så kan man inte styra över allt.

Så otroligt läskigt att livet kan förändras så snabbt. Men hon lever i alla fall, det är det viktigaste.

Tråkigt när sådant händer=( rider nästan alltid själv, som tur är har inget sådant hänt mig.

Nej usch vad hemskt. :(

Har tyvärr inget sällskap, och tänker därför inte bägränsas av att det kan hönda en olycka när jag redan har tagit de försiktighets åtgjärder som behövs.

Verkligen jättetråkigt det som hänt..

Jag har tidigare fått kritik här för att jag tävlat med en bild där jag inte har hjälm, barbacka på en häst utan utrustning, och jag kan ju säga att jag ridit utan hjälm två gånger i mitt liv och båda gångerna fångades på bild. Första gången var för att det var så jäkla varmt och jag ville bara lufta skallen lite, och andra gången var för bildens skull.

Annars rider jag alltid med hjälm.

Jag tänker dock aldrig börja använda säkerhetsväst, det har jag haft en gång och naturligtvis flög jag av just den gången, och västen förhindrade min instinkt att rulla ihop mig till en boll och därmed minska skadorna under fallet, så jag slog mig halvt fördärvad den gången. Så aldrig mer säkerhetsväst för min del, mig skadar den mer än hjälper!

Vad beträffar gångarter och vad som kan gå fel, man kan ju gå utanför huset och få ett flygplan i skallen också, eller bli överkörd av en lastbil på övergångsstället, brutalt mördad utan anledning i skogen är också poppis. Man kan inte skydda sig mot alla olyckor, är olyckan framme så är den, och i vissa fall kan man inte vara helt förberedd.

Ridning är världens farligaste sport, och det bör man veta när man ger sig in på det. Jag har ingen som kan följa med mig ut och rida och ärligt talat så uppskattar jag oftast att rida själv och jag tänker fortsätta med det. Känner också till ett fall med en tjej som bara skrittade av sin häst, hästen snubblar, går omkull och krossar ena armen på henne. Inget sällskap i världen kan ju förhindra det, och ingen säkerhetsväst hjälper mot det heller.

Samma häst red jag i en nedförsbacke på en vinter, han snubblade (klantig med benen, den där..), går omkull, jag hamnar framför hästen och vi glider nerför backen 4-5 meter, sen reser vi oss upp, jag kollar att hästen är okej, borstar av oss snön och fortsätter som om inget hänt. Det är fler fall som slutar lyckligt än olyckligt.

Nog för att man aldrig kan vara tillräckligt försiktig, men snart slutar det väl att man inte törs gå utanför dörren utan full hockeymundering och kevlarväst?

#9: Jag kritiserar ingen för att de inte använder hjälm, det är självklart upp till ryttaren själv att bestämma. Men jag upplyser gärna folk om riskerna med de val de gör, för det känns som så månge lever i drömvärlden "Det händer inte mig".

Olyckor händer självklart alltid, men är man rädd om sig själv och sitt liv så kan man göra det så säkert som möjligt, och då är hjälm ett bra val.
Och i min kompis fall så hade hon definitivt inte varit vid liv om hon ridit ut själv, då hade inte någon sjukvårdspersonal kunnat komma fram i tid. Så för henne hjälpte både hjälmen och sällskap till för att hon skulle överleva.

Men det jag känner är viktigt är att även om man intellektuellt vet att ridning är en farlig sport så är det ofta inget man reflekterar över. Därför tummar man gärna på säkerheten därför att man inte tänker på hur farligt det kan vara.

Jag har också varit med om olyckor där varken hjälm, säkerhetsväst eller sällskap hade kunnat hjälpt, men vid allvarligare olyckor så kan just sällskap vara det som räddar en. Blir man medvetslös så är det rätt svårt att ringa 112 själv.

Jag har ofta slarvat tidigare med att rida utan att ha mobilen med mig, tills i somras då jag var med om en otursam olycka. Jag hoppade upp barbacka för att ta mig över en bäck utan att bli blöt, hoppade upp på ena sidan och ramlade av på andra sidan och brötena benet och fick spricka i andra. Hade jag inte haft mobilen hade jag nog suttit där i bäcken rätt så länge.
Så nu har jag alltid med mig mobilen, just för att om oturen är framme så har jag möjlighet att få hjälp.

Jag är väl iofs sjukligt rädd för att skada mig, men kan jag förhindra att en olycka blir värre än vad den kunnat bli så gör jag gärna det. Säkerhetsväst använder jag inte vid ridning pga. jag fått för mig att det är lättare att bryta nacken då.

usch vad otäckt….. :S

Jag har för vana att rider jag ut själv så skriver jag på tavlan i stallet vad klockan är när jag leder ut hästen ur stallet och när jag förväntas vara tillbaka, mitt mobilnummer och att folk ska ringa om jag inte är tillbaka tills dess.

Även när vi rider ut i grupp så brukar vi skriva på tavlan.

Jag är genomdålig på säkerheten, i vårt stall är säker hästhantering att leda hästen från hagen i pannluggen….ändrar inställningar på tränset från hästryggen, tränsar om om han får tungan på fel sida bettet mitt utei skogen från hsätryggen osv osv…. Pratar i mobil…. jag gör i princip allt man inte ska göra med en häst, MEN jag är också medveten om att händer det något så är det mitt egna fel. Jag kan aldrig skylla på hästen för att han reagerar utifrån sina instinkter.

jag har också haft säkerhetsväst, den har jag använt kanske 3-4 gånger, en gång föll jag av och den tog visserligen smällen men pga den slogs all luft ur lungorna på mig, ngt jag hade kunnat undvika om jag kunnat röra mig. Sen så kläms och nyps den på min tjocka mage och jag trivs verkligen inte i väst. Dock ska mina barn i framtiden ha väst på sig från den stund de sätter sig på hästen. Jag tror det har med vana att göra. min lillasyster på 16 rider alltid med väst, medan jag och min mellansyster aldrig gör det.

Västen är en vanesak och jag är för gammal för att bli van vid den.

#10

Nej jag sa inte att du kritiserat mig, bara att jag fått kritik.

Annars så kan man ju tala om innan man ger sig av vart man ska rida och när man planerar vara tillbaka till någon, så vet någon att man är ute och kan ana att det hänt något om man inte hör av sig när man skulle kommit tillbaka.

Ush då stackarn hoppas hon blir bra. Och ska alltid ha hjälm

Hon är "bättre" idag i alla fall. De har tagit bort respiratorn och narkpsen, så nu är hon vaken. Hon ligger fortfarande med syrgasmask, men är vid medvetande, svarar på frågor genom att trycka med handen.

Så nu får hon äntligen flyttas från intensiven till rehab. De vet inte ännu vad skadorna på hjärnan har lett till, så svårt att säga hur lång tid rehab tar innan hon blir helt återställd. För det ska hon bli har jag bestämt.

Men hon är fortfarande samma Emma nu, som hon var innan. Bara med nya modifikationer. :)

Är så glad att hon kommer leva vidare, har varoit otroligt orolig, men nu känns det bättre,

Gudars så skönt. hoppas hon repar sig helt. Människokroppen är otroligt fenomenal på att läka och återhämta sig, så hoppas det nu går vägen.