Svårt att säga när man bara sett en liten snutt. Du har inte funderat på att stå utanför själv? Jag har inte heller tillgång till transport att träna med, förstår att det är svårt då.

#1: Har testat det mesta. Idag provade jag en "ny" metod. Har alltid varit "snäll" emot honom, lekt en massa och gett honom lång tid att fundera och så.
Men idag testade jag att vara bestämd och inte ge honom något alternativ till att göra det jag bad om. Har blir ju inte RB, och när han väl är inne i transporten så står han alltid lugnt och äter hö. Så det är mer osäkerheten kring att gå in tror jag.
Så idag fick han nosa och så först för att se vad det var frågan om. Sedan gick jag brevid hans huvud och gick bestämt mot transporten, när han tvekade backade vi ett par meter, fortsatte framåt o.s.v.
Gjorde måånga gånger, men fick upp alla fötter ett par ggr.

Sedan fick han vila typ en kvart. Sedan började vi igen, andra gången gick han rakt in.

Det känns ju inte som en snäll metod, men jag tror han tänker för mycket, och gör man såhär så hinner han inte fundera så mycket.
Inget att göra med en RB-häst, men på en häst som mer är ur komfort zon.
Han kanske behöver någon som är bestämd så han kan lita på en?

Jag vet inte.. :\

Låter som en bra metod, det är ungefär så jag tänker fast jag står på sidan om. Allt utanför transporten är "jobbigt" allt fram till transporten, på och i den är bekvämt. Speciellt när han är LB behöver du inte ge honom massvis med tid, han har bara inte lust till att gå in, han är inte motiverad. Det blir en helt annan "approach" än med en häst som är rädd! Jag tror mycket på att ge mat i transporten (fast Parelli säger emot), speciellt med LB hästar. Har också hört att folk rider ett gansk tufft pass och sedan lämnat hästen i transporten för vila och mat. Hade du haft en transport, hade du kunna gjort något sånt…

#3: Jag tror alltid på mat i träning med den här hästen. :)

Hade vi haft en transport hade det blivit kvällsmaten i transporten för jämnan. Då gör man den ju positiv.. Och han får ju alltid hösilage när han åter i transporten, så det enda som skulle vara annorlunda är ju att den rör sig..

Fast han är ju rädd, annars skulle han gått in. Men jag skulle nog snarare kalla rädslan för osäkerhet, men rädsla är det ju ändå.
Men han vet ju vad han gör, han är ju med hela tiden och hittar hela tiden på nya sätt att hantera sitt problem på (hans problem är att jag är så superjobbig att jag inte förstår att han inte är bekväm med att gå in i transporten).
Idag försökte han göra spansk skritt på stället för att jag skulle låta honom slippa undan.. Lite söt är han ju ändå. :)

Men som sagt, bara man övertygat honom att gå in så står han nöjt och äter där inne. Skulle vara praktiskt om han vägde som min hund, så man bara kunde ta honom under armen när han vägrar nåt.

Känns som att jag bara klagar på honom, så måste skriva att trots att han är otrevlig, så är an superrolig att umgås med. :)

Idag lastade vi för att fara iväg på träning. Började med att låta honom nosa och undersöka, gå fram och leka lite med den, när han klivit upp med att fyra fötter tog vi avbrott ett par minuter innan vi körde igång igen.

Gick emot transporten en gång med honom efter mig, han stannade med framhovarna uppe, då blev jag lite hårdare och backade med honom och gick emot, backade o.s.v. Efter ett par minuter av bestämdhet från min sida och sura miner från Storen bestämde han sig för att gå in. Sedan stod han snällt där under hela turen.. :)

På hemvägen tvekade han ett par sekunder på rampen, sedan gick han rakt in. :)
Har film på det! Men youtube är ninte på min sida idag..

Jag måste få fråga (även om jag kanske verkar dum)… vad är vitsen med att låta hästen "vila"?

Om jag har en häst som är hysteriskt rädd för något kan jag förstå att man vill att hästen stannar upp och taggar ned, men annars?

#6: Han får alltid en paus när han gjort en övning bra, speciellt när det varit en svår övning. Vila som belöning är myckt effektivt på Storen i alla fall, då hinner han smälta det han gjort och eftersom han är lat och älskar att vila så är det den ultimata belöningen. :)

Är mindre bra på att förklara..

Det har ju med motivationen att göra. När han får vila när han gjort sitt bästa, kommer han göra ännu lite mera nästa gång. Istället för att man pushar hela vägen på en gång och hästen inte vill vara med längre, den får aldrig andas emellan.

min ponny ska alltid blåsa upp sig inan hon lastas(blir lastad ca 2 gg/år). men när jag går upp följer hon snällt efter, dit matte går, går hon^^

Själv lasttränar jag mina hästar redan som fölungar då de får åka med mamma. Betydligt smidigare än att göra det när de blivit vuxna och envisa/fjantiga

Har faktiskt aldrig haft någon svårlastad häst (uppfödd här eller inte) mer än en som blev "bredåkare" då hon lägger sig ner om hon inte får tillräckligt med platts att stå.

Är överlycklig att det gått så enkelt mer än när de vaknat på fel sida och man behöver ryta i en eller två gånger så fattar de vinkeln och går snällt på :)

Hoppas det går bra de nästkommande träningarna!

#10: Storen har varit i travträning och sprungit på banan i yngre dagar. Så han har åkt transport jättemycket, samma transport vi tränar med dessutom då vi lånar hans uppfödares.. :)
Men på senare år har han åkt typ två gånger per år, till och från betet. Så han har väl blivit ovan så vi måste få in rransporten i hans komfortzon igen.

Men att lastträna när de är små är ju defin itivt bäst, men man måste nog hålla uppe det också antar jag.

Han gick in i transporten fem gånger igår, utan större problem de sista gångerna. :)
Blev ingen träning idag, men till helgen tar vi tar i det igen!

min unghäst är oxå så lite Zphix beskriver.
inte rädd men omotiverad och går endast på när han har lust. Han kan gå in och sen går han ut för att jäklas ungefär och sen nästa gång kan han gå in för att säga, Jaha ska du stänga eller så vi kan åka?

jag blir inte klok på den hästen över huvud taget. När vi tränade mycket och åka varje vecka behövde jag knappt gå upp på rampen. Då visade jag honom bara vart han skulle gå och sen var det  inget med det.

En dag åkte han tillsammans med vår andra häst (båda är halvblod) jag tror han tyckte det blev trångt.
Sen dess går han bara på när han vill….

har prövat både den bestämda metoden att inte låta han funderar så mycket  och den andra när han får äta när han kommer in och så men då går han bara in tar lite mat o sen ut igen…
Det retar mig så för det visar verkligen att det är han som bestämmer över mig.

Jag har fåttt kämpa sen dag 1 med allt i hanteringen kring denna häst, sedan kommer andra hästmänniskor. tar i grimskaftet och han gör precis som dem vill. Mig har han satt sig över sen jag fick hem han som 1åring….

Nu är han 4…

hur länge ska man behöva kämpa sig blå innan man ger upp? *suck*

#12 Låter bekant :-) Min häst är också sån. Går in utan problem, tar sig en tugga och går ut igen. Så fort jag försöker hålla honom kvar, får han panik. Jag tränar lastning alldeles för lite…

Låter som om det är något du behöver lära dig. Jag har dock ingen aning vad det är. Kanske kan be någon som har lätt för sig att titta på när du är med hästen. Kanske kan få något bra tips…