Svår häst är ju väldigt subjektivt. För mig är en svår häst en väldigt extrovert häst, såna klarar jag inte av att umgås med. Andra tycker att min häst är svår i och med att han är väldigt dominant, smart och så.. Men man passar ju ihop med olika typer.

Så har man skaffat sig en häst som för en själv är fel typ, så är det nog lätt att det eskalerar och hästen blir farlig för en själv och andra. Så för svåra hästar är inget man ska ha om man inte är väldigt duktig på det man gör.

För mig…en häst som har varit med om någonting traumatiskt, som en olycka, eller om något har gått riktigt fel i början av inridningen som exempel- det kan verkligen vara svåra problem att lösa. I sådana fall brukar de gripas av panik om de tycker sig återuppleva en liknande situation och det kan vara svårt att träna på det som behövs tränas på för att hästen ska komma över det. Det krävs oerhört mycket av en själv i sådana situationer, hur man agerar med en häst som har blivit rädd/skrämd kan ju avgöra hela hästens framtid.

Jag tycker också det kan bli allvarliga problem med hästar där någon tyvärr har misstolkat deras beteende och tolkat rädsla eller att hästen inte förstått som dumheter….

jag tycker att riktigt okänsliga hästar är svårast, de som stängt av helt och du kan göra vad som helst med utan att den reagerar. behöver inte vara att den råkat ut för nåt, utan dom värsta är dom som är så naturligt och skiter i allt

Jag har svårt för introverta hästar, framförallt LBI-hästar. Det betyder ju inte att de är svårare hästar generellt, men när jag tänker på hästar jag har haft svårt med under åren så är det LBI-hästar.

#1 Jag håller med om att det är väldigt individuellt. Men man hör det ofta och många säger att de har svåra hästar, samtidigt är det som att dom är de enda som klarar dom.
Och när det är så individuellt, hur kan vissa på stå att det finns problemhästar?

#2 Ja missförstådda beteenden blir ofta problem.
Men en traumatiskhändelse går ju att jobba bort med tid, att inte utsätta hästen för det för en relationen bygts upp och då sakta låta det smyga sig in i vardagen utan att det blir en specefik övning för hästen.

#3 Kan jag också hålla med. Peewee när han får "motorstop" och betämmer sig för "nej jag vill inte" då är det bara så. Finns inget som får honom att ändra uppfattning. Han står där han står går inte tvinga, locka eller skrämma (missförstå mig rätt, man vill aldrig skrämma eller tvinga en häst men menar att inget får honom att röra sig). Men samtigt är det väll just sånna hästar som räknas som lätta i vissa kretsar just för att man kan göra vad som hällst utan att hästen reagerar.

#4 Åter kommer vi till detta individuella.

Finns ju inget rätt eller fel på denna fråga. Men hur ska man då tolka någon som säger att de har en svårhäst?
Hur vet man att en häst är svår?
Och skilljer det sig mellan NH och "vanlig hästhantering"?
Många säger ju att deras häst är så känslig (som exempel) och det borde väl rimligtvis vara lättare med en känslig häst än en okänslig?

Förklara: Introvert häst, LBIhäst. Jag hänger inte med här riktigt känner jag.

Håller med ovan…det är så individuellt.

Det jag upplever att folk menar med svårt häst är hästar som är heta och/eller känsliga och behöver en stadig sits samt en stadig hand.

Hästar som bockar, stegrar osv (tom glädjebockning) upplevs även dom som svåra.

Hästar som blir heta i galoppen likaså.

Min egen tolkning av det hela är att majoriteten av hästarna som är svåra är det endast för de som inte har tillräckligt med kunskap för att hantera en annorlunda situation dvs får panik av att hästen ökar i galoppen och knaske inte reagerar på bettet i första taget.

Ja de är väldigt individuelt.

Tex: Jag är skötare på stalets suraste och galnaste häst eller han va man kunde inte koma in till honom fick klätra in till han genom foder bordet.

Alla sa han är så svår ingen kan han blabla .Sen homer jag och blir skötare och han blir snäll och helt normal.Alla säger nu är han snäl men inte mot alla han klarar inte av visa och inte dem honnom.Vissa individer passar inte ihop(inom komunikation).När vissa kommer blir han galen och medan när en annan komer och han somnar .Men de är endå svort att hitta någon han är helt avslapnad med då de inte riktigt kener han och har fullt förtroende.Men de kan man förstå.

För mig finns de inga svåra hästar då de finns alltid någon som kan förstå den.Alla indevider har en rätt person som kan förstå den.Men om man inte passar ihop med hästen alltså att man inte förstården så kan de bli en svår häst för fel person.

#6: Se denna artikel om horsenalities!

Jag  kan ibland uppleva att ägaren tycker att hästen är världens lättaste, medans den i mina ögon är svår eller iaf missförstådd av ägaren, men det är nog oftare tvärtom. Det kanske har med att göra att folk gärna vill känna sig duktiga, känna att det bara är jag som klarar av hästen, har räddat den från onda andra osv.

En av min egen uppfödning upplevde jag absolut som svår och det var inte lätt att inse att han skulle få det bättre hos någon annan. När man har gjort det så är det bara att sälja. Han och jag hade gått omkull i full galopp, efter det hade han svårt att lita på mig igen, och jag på honom. Ingen bra kombination. Självklart löste det sig, jag vet hur man gör, men vi var aldrig något bra par han och jag. Det var svårt.

Jag tror också att man upplever hästar svåra när de speglar något i en själv som man inte riktigt vill jobba med. Jag kan ha svårt att ha tålamodet med en RBI tex. Eller som i exemplet ovan, hästen påminnde mig om mitt misslyckande och min rädsla hela tiden. LBI får mig att skratta. LBE är bara helt underbara hästar. RBE är utmaningar, men jag gillar snabba flashiga hästar (Gyllir var RBE).