JA

 jag använder körpisk vid körning och arbete på töm. Den är perfekt att peta på sidan eller rumpan för att få ett extra steg åt sidan, styra med, förlängd arm helt enkelt, och jag får inte tävla utan den. Annars får jag dra och dra i tömmen, vilket inte är roligt alls. Sen är det en säkerhetsgrej, om jag kör bland folk eller i trafik att jag kan smälla till rejält för att rädda oss undan en lastbilssida, från att köra ner i diken eller köra över barnvagnar, om det kommer lösa hästar (jag har hingst) för även om min häst är supertrygg så kan ett enda felsteg i körningen vara lika med livsfarligt. Men jag försöker att inte använda den annat än i "rätt läge", vilket är ganska svårt i praktiken.

Barnen får ha spö när de rider på våran shettishingst så att de ska klara av honom bättre och av säkerhet, men inte i närheten av den lilla rädda merlin också av säkerhet. Jag har inga problem alls att ha med spö vid ridning där det "behövs". På min gamle häst så fick man banka och skänkla och driva till förbannelse medans hästen blev surare och surare så man närapå grät tillslut för att han skulle gå i normal takt, men med spö att endast hålla i handen så trippade han fram med spetsade öron och alla var glada.

Jag har inte kommit så långt i min Horsemanship att jag kan använda mig av spö och sporrar på ett bra sätt. Det krävs extremt mycket för att kunna använda sig av dessa mycket fina hjälper som spö och sporrar erbjuder. Har man inte en totalt balanserad och oberoende sits, kan man inte rida med sporrar utan att råka peta till hästen ibland. Dessutom känner jag inte att jag behöver det just nu, klarar mig alldeles utmärkt utan.

Har ägt ett par jättefina antika sporrar, men sålde de samtidigt som horsemanship debuten. Tror jag äger ett spö, men har ingen aning om var den skulle kunna vara :-)

Jag lägger till: Sporrar har jag inte och kommer nog aldrig använda, jag kan inte rida tillräckligt bra för det.

Håller med i stort.
Jag använder vare sig sporrar eller spön, efter som jag vill ha kontakt med hästen.

Jo longerspö använder jag i bland vid longering. Har den mest av vana, jag är van att ha den där. kan lika gärna vara utan och den får aldrig nudda hästen. Använder den också ibland som exta "toleransträning" tex. stå brevid, framför, bakom och veva/göra ljud med utan att hästarna ska reagera. Vilket de inte gör så unge för så mkt nytta har jag av den vid longering-.-

Kör altid utan pisk, bett och alltid på lång töm.
Hästarna lyssnar på om en töm blir lite kortare än den andra (utan att spännas ända fram) "alltså en kramning". Eller om en töm gungar lite vid sidan så fyttar som undan sig för det. Sen är det ju rösten. Den är nr ett hjälp.
Skulle det vara något allvarligt måste flytta sig paniksnabbt från väg/trafik eller vad dom hällst så, lite större tömrörelse och höjrösten så får du enkelt hästen från stillastående till fullgalopp om det behövs.

Vid ridning använder jag vare sig sporrar eller spö. Det har inget med bristande kunskap att göra. Sista åren jag gick på ridskolan var det krav att dom på vår nivå skulle ha sporrar så då hade man ju inte mkt till val. Men inte ens på de gamla ridskolehästarna kändes det som någon jätte hjälp då de sällan man gjorde så "stor" hjälp att sporren rörde hästen. Menar den sitter ju så långt ner, en kramning med vaden kommer man längre med än man tror. Hälen ligger ju sällan ann mot hästen helt.
När jag måsta sluta där (flytt och plugg) har jag slutat med sporrar.
Just för att ok den ska göra hjälpen mindre, men i mina ögon ska kontakten vara såbra att du ska kunna göra lika små hjälper som med sporrar på hästen och den ska vilja lyssna endå.
Spö använder jag inte häller när jag rider. Kan inte se det som pepp eller någon annan sorts hjälp att man ska peta på hästen med spöet.
Behöver du spöet för att ta hästen över hindret behöver man börja om men träningen, det finns en anledning till att hästen tvekar. Tror inte att en smäll på bog eller bak "peppar" hästen.

Hade spö ett tag när jag trickade just för att peka. Peewee tappade bara konsentrationen och skulle ha sönder den (typiskt honom) medan Tuffis mest såg irriterad ut men försökte. Idag har jag slutat med det. Tricken går minst lika bra utan. Sitter tricket hjälper det oftast bara med att visa med armarna i luften.

ja,jag använder både sporrar och ett dressyrspö när jag rider men sällan sammtidigt

Räknas carrot sticken? :)

Den har jag alltid med mig när jag tränar från marken, ofta när jag rider och ofta när jag ska gå in i hagen pga. påträngande hästar jag gärna vill hålla på avstånd.

Rider jag vanlig dressyr, vilket jag gör emellan varven så har jag alltid dressyrspöt. Den största anledningen är för att hästen blir mycket mer lättjobbad då, kommer åt honom bakifrån på ett annat sägtt. Han är en riktigt svårjobbad häst, har sååå många delar som han har svårt att få att jobba tillsammans. Det är alltså sjuk mycket rörelse överallt i hästen. Då är det bra med nåt som kan påminna honom om att flytta eller använda bakdelen.

Dessutom är spö nåt som är bra för mig, har en förmåga att lägga händerna på manken, men har jag spöt så kan jag inte det. :)

Sporrar använde jag förut när jag red för tränare pga. ägaren för hästen ville att jag gjorde det. Numera rider jag ju inte för tränare så då använder jag inte det. :)

Jag brukade alltid rida med dressyrspö, spelade ingen roll om vi skulle rida i skogen eller för ovanlighetens skull på banan. Hästen gick inte ett steg om jag inte hade spö, det räckte bara med att jag höll det i handen. Men sen vi började med NH-träning så använder vi oss av stringen och döm om min förvåning när hästen går på bättre än någonsin förr. Helt underbart!

Sporrar hade jag väl nån gång på ridskolan, men jag tycker att sporrar och spön är onödiga (har inte alltid tyckt såhär). Nu vill jag ha en så bra relation och kommunikation med min häst som möjligt. Jag tycker att sporrar och spön inte bättrar på den kommunikationen, utan bara gör den sämre. Ungefär som att man tvingar hästen till något eftersom man kommer åt mer känsliga ställen och den har inget val då. Kan i och för sig förstå att man ha med pisk när man kör, men det skulle väl vara det enda då.

#5 Vad förvånad jag blir! Trodde att du ville dansa utan sporrar och spö?

#6 Det här med Carrot sticken är intressant. Vad är skildnaden egentligen? Jag använder min jämt och ständigt och älskar den. Undrar om jag skulle kunna göra markarbete utan… Skulle man kunna göra samma saker men med ett spö?

6: Carrot sticken är ju som ett longerspö, fast hårdare och kraftigare string. Såklart ma´n kan göra samma sak med ett spö, fast carrot sticken är ju bättre utförd för det. :)

I början tyckte jag carrot sticken var helt onödig och använde den aldrig utan använde repänden. Men idag så skulle jag bara träna lite på stallplan´och lät sticken vara inne. Men vad handikappad jag kände mig!

Jag kommer alldrig använda spö och sporar.Då jag ej tycker de är NH och värtsligt bra komunigation.Jag vill kuna känna hästen utan att vare sig ha sporar,spö eller bett.Tycker inte de är komunikation och spesielt inte NH.Den enda gången jag skule ha  sporrar är vid höga dressyr klasser.sen ska men väl förköka sträva efter en så finkänslig häst så att man inte ska behöva ha något av dem alternativen.Altså bra komunigation och förtroende och finnkänslighet.Ovs avd man håller på med.

Använder inte heller sporrar eller spö. Använder endast spö på ridskolan IBLAND när jag rider Ville som är ganska seg, men det är mest för att han blir uttråkad. Igår behövde jag inte spö på honom eftersom vi körde gymkhana och han blev skitpigg!

10: Fast jag använder spö i en del av kommunikationen ju. För att hjälpa honom att flytta bakdel och framdel, förtydliggöra hjälper och så. Tycker inte alls det är en brist på kommunikation.

Och räknar man carrot stick som ett spö använder jag den som en förlängning av armen. För att förtydliga hjälper och signaler. Hjälpa hästen att förstå mig.

Och sporrar är ju en förfining av skänkelhjälper. Inte alls till för att skapa obehag, utan för att hjälpa hästen att förstå vad jag vill. När man har en tillräckligt bra sits och hög nivå på sin ridning är det ett hjälpmedel. Det ska inte göra ont på hästen med sporrar, då tycker jag att man gör fel.

Något som folk gör fel med sporrar är att de använder fasta sporrar istället för rörliga! O.o

#12.Ja presis man kan ju ha de som hjälp medle men ite att hade för att få fram hästen bara för att den är seg.De va så jag menade.

Ja sporrar är ok om man kan använda de.De brukar jag ha när jag ride dressyr.Nu när jag rider på ridskoma så är de mäst dressyr där så de blir oftast sporrar men jag har försökt och skära ner på de.Min ridlärare fattar inte varför och tycker att jag bör ha de varje gång.Men jag orkar inte förklara och säger att jag vill vila lite från dem.Jag rider med mjuk hand och försiktig skänkel så de är endast därför jag har sporrar och rider mäst med sättet.Inte för att hästen inte lyssnar på min skänkel,säte,hand då tycker jag man inte bör ha sporrar.Men jag gilalr endå inte dem.Spesielt om de hamnar i fel händer.

#13 Något väldigt många också gör fel på är att de använder sporrar för att hästen inte lyssnar, när det egentligen är de själva som ger otydliga/felaktiga hjälper… Detsamma gäller ofta för skarpa bett.. Mycket tråkigt.

Tidigare, när jag red på ridskola brukade jag ofta rida med både sporrar och spö. Numera så rider jag tyvärr väldigt sällan (1-2ggr/år) men har åsikten att jag, när jag faktiskt sitter till häst, helst ska sitta barbacka för att inte tappa sitsen och balansen helt och inte rida med sporrar. Jag är inte tillräckligt bra för att använda sporrar. Spö däremot kan jag tänka mig då det inte är lika lätt att missbruka(har lite svårt att förklara vad jag menar tror jag…)

#12 fast ingen har ju pratat om att det är elakt bara en brist i kommunikationen. Måste man förtydliga sig så finns ju en brist.
Behöver inte vara allvarlig eller något katastrof så menar jag men det är ju fortfarande en brist.
Är kommunikationen perfekt ska man ju egentligen klara allt utan några som hälst hjälpmedel.

#16.Exakt.De va så jag mena när jag har skrivigt i alla bett trådar och sådant folk fattade endå inte .

Tack för att du fick fram deta

Jag har inte använt spö (carrot stick visserligen, om den räknas) på länge. När jag har gjort/gör det är det en förlängd arm och inget annat :) Sporrar har jag aldrig använt och kommer aldrig att göra heller, strävar efter så naturlig kontakt som möjligt med hästar och min bild av sporrar stämmer tyvärr inte överens med det (även om jag är mycket medveten om att de kan användas på "rätt sätt").

16: Fast jag har inte skrivit att det är elakt?

Med förtydliga menar jag inte att förstärka hjälpen för att hästen inte förstår. Utan det jag menar är att en sporre har tryck på en mindre yta, vilket gör att man kan göra mindre skänkelhjälper och att hjälperna inte blir lika "grumliga". Äh, har svårt att förklara vad jag menar. :)

Jag ska sluta helt med sporrar även om jag knapt använder skänkeln när jag rider med eller utan.Jag tycker de inte behöfs något längre då jag använder sättet.

#19 haha nej det skrev du inte^^ jag lägger bara tilldet efter som det lätt blir sånt liv i sånna här diskutioner. Man vet ju aldrig hur folk reagerar, Vissa tror att man pekar ut dom som djurplågare för att man inte personligen giller ex. sporrar eller spön. Så jag brukar vara lite övertydlig ibland, inget personligt^^

Ja det är sant dock så bör ju hästen vara så pass "uppmärksam" att den inte behöver den förtydlingen, en ev lätt spänning i benet bör räcka. Så skänkel hjälperna borde ju kunna vara lika små som med sporrar och fortfarande få samma respons.

(alla som känner Peewee skrattar väl ihjäl sig om de läser detta, jag är väl inte den som ska prata om uppmärksamma hästar, men men, som sagt dom "bör" behöver ju inte betyda att dom kan )

21: Jag håller med dig, det behövs inte sporrar. Men det finns ju som sagt olika sätt att rida på, och att peta med sporrar och spön är kommunikation det med men kanske i ett annat ridsätt än du rider på. :)

Jag rider antagligen på ett helt annat sätt än dig och använder helt andra hjälper och i mitt ridsätt kan sporrar fungera bra.

#22 som sagt red jag med sporrar förr på ridskolan då det var ett krav, men jag la undan dom då de aldrig hade någon funktion.
Och spön har väl flera anledningar…
1. jag har som sagt ingen funktion i det.
2. Peewee klarar inte av att jag har ett spö, nej han är inte rädd. han blir som en pinnglad hundvalp och tappar konsentrationen på allt annat han ska bara få tag på denna pinne och tugga på den m.m. -.- Han är ju som sagt lite egen…
3. jag försökte ju ha spö vid trickträningen som en förlängd arm, precis som alla andra häst verkar ha carrot sticken och ja…jag själv är ju helt värdelös på det. Spelade ingen roll hur ofta jag försökte stå fint och peka och dona, slutade alltid med att jag slängde den och sidan och vevade med armarna istället.
Som tur är är det vad som passar mina grabbar bäst också.

23: För mig var det en vanesak med sticken. I början var det stört omöjligt. Var för mycket att hålla reda på med häst, rep och stick. Men nu är jag handikappad utan. :)

#24 jag har försökt med den där pinnen i 10 år och får verkligen inte ordning på det vill jag ha någon extra så är det repet. men annars så nej jag får liksom inte ihop det. Sen är det väl lite svårare när man har en häst som är som Peewee.
Till och med när jag red med en kompis som hade spö på sin häst, vi gjorde halt bevid varandra och snabb som en huggorm svänger han runt huvudet och hugger fast i hennes spö och knäckte det på mitten. Sen såg han väldigt nöjd ut. Han plockar gärna upp pinnar efter vägen när man går också och så petar han på en med dom eller andra hästar.
Gick med båda grabbarna engång. De gick en bra bit bakom och jag gick väll och drömde lite. Så kommer Tuffis som skjuten ur en kanon, Jag stoppar honom och ser Peewee i ögonvrån komma störtanda jätte glad. Då har han fått tag i en pinne efter vägen som han använder som ett spö för att mana på lille Tuffe. -.-
Och då kombinationen går bara inte.

25: Alltså, du har sjukt roliga och speciella hästar. :)

#26 haha^^ tack,,,ja Peewee speciellt har sina sidor på gott och ont

#25 LOL, det var roligt! När jag hade grimma på mina hästar i hagen så tyckte min unghäst om att hålla i Gyllirs grimman och dra med sig honom, men din historia slår verkligen allt!

#28 haha^^ ska man säga tack, Det hör till vardagen med Peewee, finns tusen små historier om hyss han hittar på. Konstant nya saker. Hans hag kompisar brukar också bli runt släppade i grimmorna och han leder gärna sig själv. Låt oss säga att de andra hästarna inte alltid uppskattar det.

#29 Hehe, roligt med en sån häst. Tror du att det är så eftersom han är flaskuppfödd? Har du läst Emelie Cajsdotters böcker? Om inte, gör det, det vore kul att höra hur du tänker kring honom efter det.

#30 Nja, vet faktiskt inte, när han kom var han väldigt deprimerad och mer eller mindre halv död. Så mötte han korre och vaknade och sedan har han haft så mkt egna ideer. Det mesta han "kan" har han lärt sig själv:P
Vem är denna Emelie Cajsdotter?
De flesta jag träffar säger bara att flaskföl är monster och så var det med det…jätte trist:/

Jag hade nästan alltid spö när jag red förut, men jag använde det sällan, och använde jag det så var det för att förstärka mina hjälper.

Jag har spö nu också och använder det mest som en förlängd arm.

OT: #31 Emelie skriver om sitt arbete att kommunicera med djur. Väldigt spännande! Finns på bibban.

Tror inte på det, att flakföl blir monster. Men det är klart man har ett stort ansvar att se till att han får den uppfostran han annars fått av sin mamma. Det viktigaste är väl att han gått i flock.

OT: #33 ok, ja min syn på honom skulle nog inte förendras. Jag vet vem och hur han är. Han är väldigt öppen med allt och berättar mer än gärna vad han tycker och tänker. Han är en rolig men något jobbig grabb som aldrig växer upp.<3

Vissa skrive rom hur de inte ens klappat flaskfölen för en de var över två år och då var den endå respaktlösa och tryck in människor i elstaket och ja vet inte allt jag fått läsa och höra-.- Peewee sov med huvudet i knät på mig och mamma på nätterna när det var dags för nappen. Han brydde sig inte i att gå upp alls. Han hjälpte till att sopa stallgången och spelade ofta fotboll med mig. Han var som en lillebror och så gick han med två nordisar en aningen grinig märr och underbara korre som var "mamma".

Jag använder aldrig spö. Helst inte ens till longering. Jag kan använda sporrar ibland, men sällan. Då använder jag mig av westernsporrareftersom jag anser att dom är "bättre" att ha och göra med ön dom engelska. Då kan ju rulla dom och nästan kikla hästen än att nypa dom som dom engelska gör (men det är min syn)