vad har hon för Horsenality? låter som en LBI som vet vad hon vill och passar det inte damen så surar hon?

kanske borstar ni för snabbt? Dacke som Zaphix äger sa ju ifrån mot mig när jag ryktade honom när jag hälsade på, att jag vart alldeles för snabb och han surade till rejält en stund tills jag sänkte tempot. Själv är jag van vid att jag måste borsta så vigoröst att man blir svettig annars tröttnar Harry och börjar hitta på hyss istället.

Eller så tar ni inte i tillräckligt hårt för att hon ska tycka det är njutbart, testa, hårt, mjukt, medel, mellanting mellan de olika och fortsätt tills hon njuter, slickar/tuggar, frustar och sänker huvudet.

Svarad esamma sak i denna tråd om borstning och beröring http://ridsport.ifokus.se/discussions/51e1a0ffce12c444720017f3-hur-agerar-man-nar-en-hast-bitssparkas?discussions-1

Kan inte betona det tillräckligt att respektera och lyssna på vad hästen visar/säger så den får bli hörd den ochså. Gå till er själva och fundera på situationen då ni inte kan prata med den andre, hästen försöker på sitt sätt visa vad den vill. Någon klok hästmäniska sa "den som lyssnart bra kan höra hästarna viska och dom som inte vill  lyssna får en spark i baken"

Detta får inte gå till överdrift så att hästen tar över, men det måste alltid vara ett jämkande av bådas viljor med vikt på ledaren. Men att göra saker som hästen tydligt visar att den inte tycker om bara för att vi vill bestämma är att sätta igång en nedåtgående spiral till missär. Ta inte fajter som går att undvika och inte är viktiga, satsa allt på det som är viktigt i stället och betyder något för framtiden.

Lycka till

#1 & 2 - LBI låter som det skulle kunna stämma in på damen ifråga. Nu när vi förstått att hon är ömtålig och vill bli borstad mjukt så gör vi det. Använder bara mjuka borstar och inte med borst i syntetmaterial som kan kännas stickiga. Kliar det så gillar hon att bli kliad. När barnen borstar henne gillar hon att bli pysslad med och flätad, men gör de fel vill hon gärna uppfostra dem. Och det är klart att hon ska visa vad hon vill och gillar eller inte gillar, men hon behöver inte hota eller vända sig om och nafsa efter. Barnen hade förstått om hon bara flyttat sig ett steg eller visat med mindre arga miner. Så även om barnen (och jag) lyssnar efter viskningar så väljer ponnyn att ge oss "en spark i baken".
Faktiskt är hon lite sån med andra hästar också. När hon blir intoducerad för någon ny eller i en ny flock så sparkar hon och grinar först, nästan överrumplar de andra med att inte först hälsa och avgöra om hon behöver försvara sig. Det kan göra att de andra hästarna sedan undviker henne och jagar bort henne om hon söker kontakt. För hon är inte nån tuff och ranghög ponny egentligen.

kan också vara osäkerhet, även en LBI kan vara osäker eller så är det att hon är en blandning mellan en LBI/RBI kanske…. svårt när man inte vet mera om henne.

Men jobba mer med henne, lek alla sju lekarna, ofta, använd dem och lek med hennes självförtroende. Det KAN vara lösningen. en osäker häst kan hålla på o grina och bitas för att de är osäkra, så testa o se om självförtroendelekar som point-to-point, driving game från zon 3 och bakåt kan hjälpa henne.

Hästarna tar i så mycket dom har upplevt att dom behöver ta i för att bli hörda. En gång i tiden så kanske hästen flyttade sig men ingen uppfattade det som kommunikation så hästen avfärdade den metoden, däremot så fungerade det med att hugga efter dom för då lyssnade dom, så den metoden hamnade högt upp i vokabulären när man pratar med mäniskor. Hästar är vad dom levt och vi lär dom hela tiden nya saker även om vi inte gör det medvetet, lär vi oss från dom i samma utsträckning? En enkel metod att förbättra förhållandet är att i stället för att sätta borstandet i centrum så sätter ni hästens reaktioner i centrum. Det betyder att ni håller koll på hästens huvud hela tiden ni gör något och direkt hästen gör en antydan att hugga så slutar ni med det ni gör och väntar till att hästen återgår till neutralläge, då fortsätter ni antingen på ett lite annat ställe eller på ett annat sätt. Ta inte åt er av att hästen hugger i luften eftersom det är menat som kommunikation och inget personligt. Den enda gången ni regerar ordentligt är om hästen verkligen fullföljer och biter. Då tvingar hästen er att reagera med minst samma mynt tillbaka, det skall kännas även för hästen när ni biter tillbaka. Var väldigt tydlig var gränsen går för att ni skall svara och se till att ni inte provocerar hästen till att bita er. Allt detta görs fortfarande utan att ta åt sig personligt. Just nu så finns det myggbett som kliar på hästen och det enda som är bra med myggor är att man kan använda det som ett sätt att komma närmare hästen genom att söka var det kliar. Prova er fram och klia i genom hästen samtidigt som ni studerar hästens reaktion på det ni gör och hur ni gör det så ni lär er vilka ställen som är bra och vilka ställen som är dåliga och hur hästen visar missnöje och vällust. Läste att den hade nafsat pga den inte var i centrum av uppmärksamheten, det är inget ovanligt att hästen skaffar sig en favoritmäniska lika som dom kan binda sig till andra hästar. Se bara till så att inte hästen dominerar relationen bara så är detta bara positivt i hanteringen. Lycka till

Kanske är det helt enkelt ingen barnhäst?

Viktigaste för att barn ska hålla ett hästintresse är att de har en vettig, trevlig och väluppfostrad ponny. Verkar ingte riktigt vara en ponny som trivs bra hos er med det ni vill ha den till.

Mitt råd om du vill att barnen ska fortsätta vilja umgås med hästar är att du säljer ponnyn och skaffar en mer passande.

Alla hästar har sätt som hör till deras personlighet. Ibland är det bättre att göra som #6 säger och inte försöka ändra på en individ bara för att den ska bli som man vill utan istället kanske byta ut hästen så att den hamnar hos någon som inte blir rädd för hennes lite burdusa sätt och låta barnen få hantera en häst som är mildare.

Att hästen reagerar som du beskriver behöver inte vara ett felbeteende. Det kan helt enkelt vara så hon signalerar missnöje. En del missnöje är dominansrelaterat, en del handlar om oro, stress eller frustration, obehag. Hästar signalerar på olika sätt och med olika styrka.

Det kan ju också vara så att barnen har ett osäkert beteende varpå hästen kan bli orolig själv och signalera missnöje eller dominans på olika sätt för att finna nån sorts ordning i gruppen. Barnen bör inte backa för hennes beteende utan lära sig att hantera det på ett bättre sätt, att stå kvar och visa lugn och beslutsamhet.

Om du ska jobba med något är det inte bara hästen som ska delta utan även barnen. Och undvik att försätta dem i situationer de inte kan hantera, tex behöver dom inte borsta henne på magen om hon är känslig där.

#6 & 7 - Nej, egentligen var det långt ifrån ett idealiskt val av barnponny med tanke på ponnyns ålder. I övrigt tror jag att hon kommer att bli en utmärkt barnponny, men självklart inte utan träning. Hon är lugn och sansad, hänger med på vad man ber om, stressar inte upp sig och har inga agressiva tendenser. Anledningen att hon kan nypas ibland eller grina tror jag helt enkelt beror på att hon är unga och dels inte vet vad som förväntas av henne och dels inte riktigt vet hur hon bör uppföra sig. å ibland är det nog ett sätt att tala om att hon är missnöjd eller inte accepterar det vi gör (borsta med stickig borste) och ibland testar hon dominans. Hon är tydlig med vad hon vill och vem hon gillar och hon accepterar inte vad som helst och det tycker jag är bra ponnykvaliteter. Det blev bara olyckligt att barnen (eller främst det barn som ponnyn gillar bäst) blev rädda/osäkra.

Men det är svårt det där. Vi vet ju inte säkert att barnen varit mer intresserade om vi haft t.ex. en stabil, medelålders valack. För om de inte varit det så har vi en perfekt körponny som gillar att jobba så länge det inte krävs nån racerfart och som är lätt att hantera. Småponnys är heller inte alltid lätta att sälja om de inte är utpräglade barnponnys. Vår ponny är trygg och snäll, men skulle aldrig acceptera våldsamma och skrikiga barn. Ser ibland på barnens ridskola hur föräldrar låter småbarn dra ponnyerna i öronen och stoppa händerna i munnen på dem. Min ponny är van att bli hanterad med respekt och så ska det förbli.
Men lite "man vet vad man har, men inte vad man får". Och skulle vi ha ridbar ponny åt barnen hade vi nog snarare behövt en stor b eller liten c och då blir det ju en större investering än att byta en liten b för ungefär samma summa.

Jag ska försöka träna barn + ponny, men när äldsta barnen är osäker blir det yngre det också. Äldsta gillar att pyssla och fläta, vilket den yngre inte gör. Pyssel går jättebra så länge det är mina barn som pysslar och de inte använder borstar som kan kännas stickiga. Ridning och körning går också bra, men att leda, sadla osv. brukar inte funka utan att hon blir grinig. Äldsta barnet blev också skrämd när ponnyn var busig i våras och stegrade när vi red i skogen. Inget stort, men det var en del tempo och bus så hon fick sitta av och det var tydligen väldigt obehagligt för henne.

Vi får se vad det blir. Det hade varit roligt om de intresserade sig mer för ponnyn för hon verkar faktiskt gilla dem och söker alltid kontakt om hon ser dem. Och så är hon en fin prinsessponny, bara med lite unghästig attityd.

Låt inte ungarna hålla på samtidigt, ge dem en timme var, ena barnet på förmiddagen och andra på eftermiddagen. Så smittar dom inte av sig på varandra.

#9 - det är inte så lätt när barnen alltid vill vara tillsammans 🤔

#10 dags o lära dem att man inte KAN vara tillsammans alltid. När skolan kommer så blir det ju dags o sära på dem, eller om de redan går i skolan så är det ändå nyttigt att de får vara uppdelade hemma emellanåt.

att få egentid med mamma är något som många barn kan tycka är roligt och trevligt. Vet att i min familj har vi nästan slagits om egentid med mor. Och även jag är 28 nu och när jag åker och hälsar på mor så bokar vi in ett par timmars egentid utan de små (8, 10 och 12 år) där mamma och jag gör saker tillsammans.

Än så länge är de lite för små för att vara ensamma hemma (5 & snart 10). När vi är två vuxna hemma och har hästtid brukar vi passa på att köra ponnyn och än så länge har vi inte kört ut utan att ha min ridhäst med som sällskap. Hon är lite för grön och vi med, så vi tänkte få in lite körvana innan vi provar att köra själva. Även om vi vet att det går eftersom det funkade fint på inkörningen.
En dröm hade varit att ha barnvaktsmöjlighet, men har dessvärre inga släktingar på samma ort.

5 och 10? 

jag är så skadad av min uppväxt känner jag ^^ när jag var 5-6 år så fick jag vara ensam hemma i huset medan mamma o de andra var i trädgården, alltså jag var ju inte ensam-ensam familjen fanns ju i min omedelbara närhet medan jag satt inne och ritade, tittade på film eller annat.  Som 10 åring så gick jag hem själv från skolan och var hemma ensam de timmarna som vart fram till pappa eller min styvmor kom hem. så olika hur man gör i olika familjer ^^

Barn är olika och det beror på var man bor också kan jag tro. Att vara ensam inomhus om restev av familjen är på utsidan av huset kan den lille utan problem. Så fixar jag och den äldre i stallet kan han vara ensam. Rider vi däremot iväg går det inte. Samma med den äldsta. Inomhus är inge problem eller att vara själv om jag går en promenad och hon vet vart jag går och jag har mobilen med. Men helt ensam vill hon inte vara längre stunder ännu iom att vi inte har grannar på nära håll.

Men ofta blir det lite kalabalik om en ska med till stallet. Antingen vill absolut bägge eller också vill ingen om de inte får vara ihop. Vi försöker dela på dem, men det är jättesvårt. I valet mellan kvalitetstid ensam med mamma eller syskontid så har jag inte mycket att sätta emot syskontiden. Själv avskydde jag mina syskon när jag växte upp, men mina barn är som om de vore ihopvuxna.

#14 ja jösses så olika det kan vara! Jag avskydde mina småsyskon som pesten när de sluta vara små o gulliga ^^ iaf den första sysonkullen som är närmast mig i ålder.

mina nuvarande små bor 3km från närmaste granne och by mitt ute på en åker bland några träd i princip. ^^