Hej föltämjaren 👍

Vilken spännande uppgift du har fått 😍

Min rekommendation är, eftersom han är introvert, att först och främst bara tillbringa tid med honom. Gör så lite som möjligt med honom men var där och låt honom ta initiativet till vad han nu vill ta initiativet till. Låt honom nosa på dig, kanske slicka din hand, och dra sig tillbaka när han behöver smälta intrycken.

Om han håller sig i bakgrunden, låt de andra komma fram, undersöka dig mm. Han kommer bli mer och mer nyfiken och våga mer och mer när han ser hur de andra agerar i din närvaro.

Låt honom komma fram ur sitt snäckskal i den takt han vågar innan du ens aktivt börjar röra honom. Bara det kommer bygga upp hans självförtroende. När han blir mer aktiv i din närvaro kan du börja klappa honom. Börja vid manken, inte huvudet, och ta det därifrån både bakåt och framåt för att hitta de ställen som kliar mest. Så fort han försvinner in i sig själv backar du undan och väntar tills han kommer fram igen och tar initiativet.

Utifrån kommer det se ut som om ni gör ingenting, men för honom händer massor inne i hans lilla huvud. Och han får världens bästa grund att stå på när det sedan ställs de första kraven, som att bli ledd, då han vet att det finns en bra och trygg plats i livet, och den är hos dig.

Går de på lösdrift eller står han i box på nätterna? Om han står inne så testa att helt enkelt sätta dig i ett hörn av boxen och gör ingenting. Nonchalera honom men om han tar kontakt så besvara den vänligt. (Jag förutsätter att han är såpass lugn och trygg så att det är riskfritt att sitta där.) Om man skulle gå lite för långsamt fram så gör det ju ingenting, om man däremot forcerar det hela så slår det förmodligen tillbaks förr eller senare. Folk har så ruskigt bråttom med sina unghästar numera, de ska typ vara klara för SM vid fyra års ålder… Bara nyfiken, vad är det för ras? Bra tips för övrigt i #1!

#1 Tack, det tycker jag också! Känns som att dra vinstlotten. ❤️

Tackar så mycket för råden, dom ska följas. 
Han har absolut börjat bli mer framåt, nyfiken och kontaktsökande. 
När jag är där ute och pysslar, t ex går och kollar att stängseltråden sitter där den ska, så är det inte ovanligt att en ung herre följer mig som en skugga.

#2 Han och hans 5 andra buddies går på lösdrift dygnet om. 

Jag är inte så insatt i hästvärlden (ännu), men jag har fått höra samma sak från chefen, att folk har så förbaskat bråttom, både som du skriver, med sina unghästar och samma sak med nyligen inridna hästar. 😕
Näe, jag skyndar långsamt ja´. 
Han är ett svenskt varmblod.

#4, Låter toppen att chefen håller med om träningen! När jag hade Flóa så var hon knappt grundinriden när hennes jämnåriga halvsyskon var ute på tävlingsbanorna, när vi väl kunde börja RIDA henne så gick de i de högsta klasserna. Visst, Flóa mognade väldigt långsamt både fysiskt och mentalt men jag tror definitivt att vi fick igen det i långa loppet. Sen hade det väl iofs gått snabbare om det varit ett proffs som hade tränat henne, men hon behövde helt klart vila ganska ofta och smälta alla intryck. Så gött när instruktören under nån av de första lektionerna sade efter en kvart att "nu slutar vi, skallen orkar inte med mer" istället för att pusha på. Det är kul med unghästar, ser fram emot uppdateringar! ❤️

Hur går det för föltämjaren? :)

#6 Kalasbra, tackar som frågar! 😃
Lillkillen är så duktig och nyfiken. 
Fått beröm av chefen som nu kan gå ut och klappa på honom utan att han kryper ur skinnet. Dom har också kunnat leda honom från hagen in till ridhuset för löshoppning och så ut igen. Tidigare har man fått valla honom med en annan häst som "bete". 

Lilleman och hans fölkompis (stoföl som är på sommarvisit) står alltid vid grinden när jag kommer med frukost-kärran och när det var dags att vårstäda i hagen nu i veckan så var dom med och övervakade arbetet noga. 🤓
Tänk så spännande det kan vara att se på när en tvåbenting skyfflar dynga. 
Grepen och spaden var väldigt roliga att puffa omkull. 

Kommer bli så tomt när han och hans "storebror" åker iväg till hingsbetet. 😭
Tänk vad stor han kommer ha blivit när han kommer hem i höst igen, om han inte redan har hunnit bli såld då förstås. Han är till salu. 😭😭😭
Tur att jag har en till projekt-häst att pyssla med - stallets surtant som är extremt beröringskänslig och överambitiös när hon jobbar. 
Projekt Surtant kan få en egen tråd, där kan jag också behöva smarta tips.

#7 Det låter ju verkligen super, alltså att det går så bra, kanske inte lika mycket att han ska åka iväg. För honom kommer det nog vara lärorikt att gå med andra hästar men det är helt klart tufft för dig. Hoppas för dig att han kommer tillbaka en sväng efter det så att du får chans att se hur han utvecklats och hur mycket han kommer ihåg av det ni har gjort. Det är samma sak med Bounty. Hon kommer flytta en vacker obestämd dag. Jag försöker hålla mig medveten om det och tänker att tills den dagen kommer fortsätter jag att förbereda henne på bästa möjliga sätt. Du har redan hjälp honom så mycket och varje extra dag är ett plus. :)

#8 Ja det är superskoj att det har gått så bra med lillgrabben. 🥳

Oh ja, det är intressant att se hur "vuxna" ett par av hästarna har blivit efter att ha varit hemifrån en sommar eller varit på utlåning till ett annat stall. 

Även fast jag vet att de som tidigare har flyttat och de som kommer flytta får noga utvalda nya hem så får mitt inre kontrollfreak ändå ett litet utbrott av separationsångest. Blir så fäst vid mina fyrbenta vänner. 
Det är tur att det inte är min uppgift att avgöra när rätt hem dyker upp, då hade stallet varit fullproppat konstant…😛

Då håller jag en tumme för att Bounty blir kvar hos er ett tag till och den andra tummen för att det perfekta nya Bounty-hemmet dyker upp (men inte alltför snart..)!

Ack, i söndags åkte lillplutten på hingsbete för sommaren. 
Det blev så tomt på gården utan honom och hans valack"storebror" som också åkte med på betet. 

Sista veckan så flyttade stona till sin enorma sommarhage nära gården, medans pojkarna fick gå kvar på lösdriften tills det var dags för dom att resa. 
Det var intressant och underbart att se hur framåt dom båda var när dom aningens mer buffliga brudarna försvann. Storebror är mer av en väggblomma som håller sig i bakgrunden när det blir för mycket stoj, men nu har han varit som ett plåster på mig så fort jag var i hagen. Han hjälpte till att mocka ut, dvs välte skottkärran tre gånger, tackar för det. 🥵😃 
Lillemannen vart också som en ny häst, så kelig och började t.o.m be om att bli borstad när jag hade med mig verktygen ut. That´s a first!🏆

Önskar jag hade hunnit få på bild var när lillkillen skulle borsta storebror.😂
När jag borstade honom så stod han och pillade med en av de andra borstarna, fick ett bra grepp och började dra den mot sin kompis flank, säkert egentligen för att få till ett nytt tag om den, men det såg precis ut som att han skulle testa att borsta lite han också. Storebror såg måttligt road ut… 

*suck* Hoppas vi ska ut och hälsa på grabbarna snart, så nyfiken på hur mycket han kommer ha hunnit växa det lilla ogräset. 

I början av juni får föltämjaren ett nytt projekt också, det väntas tillökning på gården. ❤️

#10 Visst är det härligt att bara umgås med hästarna?! Att vistas i deras miljö och uppleva deras nyfikna försök att "hjälpa till" ;)

Jag har de senaste veckorna fixat en del med hagarna som betesputs, flytta staket, laga staket mm. De fick lov vara någon annanstans när vi höll på med traktorn, men vid allt manuellt arbete hängde de gärna på och kollade att vi gjorde rätt. 

All denna tid bygger relationen som kommer göra enorm skillnad i träningen sedan. Om hästen redan har förtroende har den lättare att ta tryck och varvar ner mycket snabbare när den har fått eftergift.  Den litar på att man vet vad man håller på med. Så länge man sköter sig och begär i balans med förutsättningarna förstås. 

Kan tänka mig att du saknar de nu när de har åkt. :/ Och samtidigt spännande med en ny liten varelse att introducera till människornas värld. Hoppas då på en del 2 av "föltämjarens berättelser" :)