Var ute med Grynet på spontan tur tillsammans med två andra tjejer igår kväll. Jag har bara en gång ridit henne med pannlampa och det var för flera år sedan. Det gick lika dåligt som i dagsljus på den tiden. Hon är van att hanteras med pannlampa så jag bedömde att det var helt klart värt ett försök.

Det var det! Hon var hur lugn som helst – tills vi skulle trava lite. Efter att hon hade bockat några gånger ville hon helst sprinta förbi de andra och visa vad hon gick för. Där fanns ingen panik, inget högt huvud och ingen stelhet, ingen känsla av okontrollerbarhet (om än lite segt med svaren när viljan tog över), bara ren glädje över att äntligen få röra på sig lite. Härligt! :)

Och jag vet vad vi behöver jobba med. Till exempel att svara lite bättre och att det inte är ok att bocka med ryttare på, även om man bockar som en gunghäst ;)