Annons:
Etikettträningstips
Läst 2202 ggr
Anon
2015-03-10 12:33

Rida med mindre tygel, hur?

Ja som rubriken lyder: hur gör man för att minska sina tygelhjälper?

Jag har ett sto som enligt henne är en perfekt skapelse som är mycket intelligent och vet precis vad som är bra och dåliga idéer :). Men efter att ha haft henne i sex år och hamnat i några mer och mindre lyckade konflikter har jag helt enkelt funnit en väg som passar oss båda. Hon kan ge mig förslag och jag nekar eller godkänner och ibland kan jag ge henne förslag som jag sedan kan ta tillbaka om jag märker att hon går med på det fast hon egentligen inte vill. Jag är den som bestämmer men hon får ha sina åsikter och jag lyssnar, även om jag ibland ändå övertalar henne.

Problemet med henne är att hon kan vara extremt känslig när hon VILL göra något och när hon är på bra humör. Man kan styra med vikten om hon vill gå dit till exempel. Men om hon är på dåligt humör och inte ser syftet med det hela händer det att hon förvandlas till en bulldozer som alltid ger sig men inte utan övertalning. Min fråga är då om ni har några konkreta tips på hur jag ska "lära" henne att det är bättre att stanna när jag stoppar med sätet än när jag drar i tyglarna liksom. Mitt mål är att kunna rida på hängande tygel, ALLTID.

Jag rider ibland bettlöst och jag är inte den som blir arg/brukar våld/sliter i hennes mun men ibland rider jag med fjäderlätta hjälper och ibland rider jag mer som en medelmåttig ryttare på grund av hennes humör. Så tro inte att jag är taskig mot henne.

Annons:
Simlover
2015-03-10 14:43
#1

Rid i en paddock/ett ridhus och bromsa med väggarna och sitsen, så du har en nödlösning ifall hon inte lyssnar med bara sitsen. Och beröm, beröm, beröm, måste du mot all förmodan bromsa med tyglarna så gör du ingen affär av det, lyssnar hon med sitsen så ska hela kärlekspaket komma, en häst vill ju ha beröm ;)

LinaN
2015-03-10 21:20
#2

jobba mer på relationen, och på kommunikationen framförallt. använd dig av faser och var effektiv. Finns artiklar om allt det här på sidan :D

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

wonderland
2015-03-12 15:26
#3

Har du provat bettlöst?

wonderland
2015-03-12 15:27
#4

försök använda mer hjälper och ha bara handen där som en nödstopp, hur svårt det än kan vara i början.

Anon
2015-03-12 18:23
#5

Ska testa era tips :) 

Jag rider en del med bettlöst. Jag har ridit med ett bettlöst träns från Hööks, en vanlig grimma och en kapson. Det bettlösa tränset från Hööks gav inte så bra eftergift enligt mig. En vanlig grimma lyssnar hon bra på men den sitter inte så stadigt tycker jag. Kapsonen(en mild variant) funkar kanon för oss, hon lyssnar jättefint med den. Vågar dock inte bara ha den när jag rider ut, kombinerar med ett bett då som nödbroms. Men jag ska försöka träna på finliret helt enkelt! 

Jag upplever dock att hon helt enkelt gärna står ut med lite drag i munnen om hon till exempel hellre vill gå dit kompisen ska eller hellre vill vända hemåt. Det är som att hon så gärna vill göra det att hon inte bryr sig ifall det känns i munnen. Men samtidigt(naturligtvis får hon varken vända eller gå till kompisen!!), om jag bestämmer allt och blir jättekonsekvent mot henne  så blir hon lite inåtvänd och tappar självförtroendet på något sätt. Men ja.. hon är snällare mot mig än hon har varit mot andra som testat att rida henne så jag gör väl något rätt antar jag haha. 

Tack för era svar :)

Gronstedt
2015-03-13 17:58
#6

Det tar tid för hästen både att förstå och att bli stark nog att inte behöva tygelhjälperna. Ta vara på stunderna då det fungerar och försök hitta tillbaka dit, så blir det med tiden bättre och bättre.

Men det är ju så att om hästen verkligen ger sig den på att gå och beta i stället för att jobba, så kan man dansa fågeldansen i sadeln utan att den bryr sig - då är det bara snören om huvudet och stark nypor som hjälper.

Annons:
Brollan1
2015-03-16 09:11
#7

Det funkar alltid bra att rida ut bettlöst om hästen är välskolad eller väldigt lugn i alla situationer men inte på en häst som inte är skolad. Men var och en gör som man vill med sitt liv.

Det låter lite som att du har gett med dig tidigare när hästen startat att vara missnöjd med det som du vill göra och nu har det blivit befäst. När sånt händer så skall man fundera över vem som är ute och rider med vem, hästen eller ryttaren.

Tillbaka till inhängnat område och träna in allt från grunden så att det fungerar där. Och när du nästa gång rider ut så provar du om hästen är med dig eller inte innan ni rider ut och därigenom kan välja om du skall rida ut eller inte.

Nu rider du ett sto och dom har tider på året då man ska tänka sig noga för vad och hur mycket man kan kräva av dom, att ta en konflikt med hormoner ger inget i längden.

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"

Anon
2015-03-16 12:36
#8

Tack för svar! 

#7 Jag använder i princip inte bettet när jag rider ut, har det bara ifall det skulle uppstå en situation där det av någon anledning inte funkar med bettlöst. Jag har aldrig behövt använda det heller. Har ridit ut utan bettet några gånger nu och hon funkar bra på det, men när jag rider ut måste man korsa en väg innan man kommer tillbaka till stallet och bettlöst känns som en osäkrare metod än ett bett. Även om det säkert inte är så, känns det tryggt att veta att man har två typer av bromsar. Handlar bara om någon slags falsk trygghet för mig, då jag ju egentligen vet att en skenande, vettskrämd häst inte stoppas av ett bett heller. 

Jag har heller aldrig gett med mig. Hon vet att jag bestämmer, men själva problemet är att det krävs olika mycket kraft från mig beroende på hennes känslor. Ibland styr jag med vikten och ibland med tygeln, men jag vill ju inte styra med tygeln egentligen. Det var mest det som var frågeställningen. :)

Brollan1
2015-03-17 08:28
#9

När hästen är utbildad till den grad att man kan rida på tygel (med bett) och ha eftergift från hästen hela tiden under lite svårare rörelser som trava i sluta, då spelar det nog ingen roll vad man sedan rider i för huvudlag.

Däremot om man inte får eftergift hela tiden från hästen så skulle jag tänka mig för innan jag skulle lita på den i alla situationer, av den anledningen att även hästen inte litar på ditt omdömme i alla situationer, vilket är grunden för att rida i harmoni med hästen.

Att rida med eftergift är ett stort steg för hästen då den ger bort stora delar av sina flyktmöjligheter / instinkter till ryttaren att bestämma om.

Så att alltid rida på hängande tyglar säger inget om hur eftergiven hästen är gentemot ryttaren. Man skall då och då ta upp kontakten med hästen rejält genom tyglarna och kontrollera var man har hästen för bådas skull. För hästen genom att säga "jag finns här för dig i andra änden av tygeln" och för dig "är du kvar i andra änden?".

Och när man rider ston så måste man hela tiden tänka sig för lite mera då dom har sina hormoner kvar (prexis som hingstar).

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"

[tintilar]
2015-03-19 15:17
#10

Jag har en häst som jag tror är ganska lik din. Han behöver väldigt mycket förtroende för sin ryttare. Han är en ängel, men med en annan ryttare kan han bli helt knäpp - faktiskt rent av galen har jag förstått.

Han och jag hamnar inte i stora konflikter, men jag kan som sagt också känna av om han har en bra dag eller en dålig. Han kan bli väldigt bestämd och han använder sin massa och kraft (nordsvensk brukshäst) så man kan ju försöka bäst man vill med fysisk kraft. ;) Mycket pondus i den hästen när det gäller.

Alla hästar har olika personligheter, precis som oss. De behöver olika saker och är olika lätta att övertyga och vinna förtroende hos. Därför ska man inte jämföra sig med andra. Min travare red jag i flera år utan att ens ta på tränset - i skog och mark och på ridbanan, med sällskap och själv, i alla gångarter, över stock och sten och hoppade. Den häst som jag har nu har inte samma huvud som den förra hästen hade.

Jag upplever att med min nuv häst, som verkar likna din, så sitter väldigt mycket i min egen inställning, känsla och huvud - pondus.

Sen krävs ju också arbete och man kan aldrig sluta jobba på sin relation och kommunikation. Men jag tror också att man ibland måste se den hästen man har för vad den är, acceptera den - och arbeta utifrån dom förutsättningarna. :) Ibland måste man arbeta med sig själv också.

Jag tror tex att rädsla kan vara ett stort hinder när man rider en sån häst. Så fort ryttarens förtroende för sig själv sviktar kommer hästens förtroende för ryttaren också att göra det. Man måste jobba med sig själv och sitt förtroende för hästen OCH sin egen förmåga, mycket. På en trygg plats arbeta med finliret, och känna att man har tid att verkligen se till att vinna eventuella konflikter/missförstånd på det sätt som man startade den - dvs på lös tygel tex. Hitta först varandra ordentligt inne på ridbanan så kommer du med tiden att känna att du kan rida ut utan bett. Så tror jag. :)

[tintilar]
2015-03-19 15:26
#11

Jag vet inte om det framgick riktigt vart jag ville komma.

Jag tror alltså att ert största hinder kanske kan sitta i dig. Din pondus, ditt självförtroende och självkänsla - och förtroende för hästen - måste stärkas. Det i sin tur kommer att stärka hästens förtroende för dig. Om ni jobbar med varandra på en trygg plats (tex ridbanan) där det inte gör något att hästen protesterar, där du känner dig trygg och kan ta dig tiden att övertyga, vänta ut, övervinna, så kommer protesterna att minska, och du kommer att få mer och mer inflytande på din häst även när den är på sitt sämre humör. Bevisa för din häst att du kan övertyga henne (övertyga inte tvinga), så kommer du att vinna mycket.

Anon
2015-03-19 23:23
#12

Tack för alla svar :)

Ska försöka jobba på allt.. men nu är hon halt och vilar på obestämd tid. Så är väl ett ypperligt tillfälle att börja jobba på vår relation, även om jag inte får göra mycket mer än att vara med henne i en box. :/

Upp till toppen
Annons: