Annons:
Etiketterbeteendepsykologi
Läst 4858 ggr
Iaemi
2014-10-18 00:40

Häst med dåligt självförtroende

Hej! 

Har ni några tips på hur man tränar upp en otroligt osäker hästs självförtroende? Bör man vara försiktig med henne och berömma hela tiden för att öka hennes självförtroende, eller bör man nästan ignorera det och bara köra rätt på? Finns det några övningar etc? Bör man visa att man är ledare och vara en trygg "spot" eller bör man ha en vän/vän förhållande ifall hästen blir mer osäker över att vara lägst i rang?  Vänder mig mot detta forum då man strävar efter att hantera hästen enligt hästens naturliga beteende vilket känns lättast och bäst i detta fall.

Annons:
hannan
2014-10-18 10:06
#1

Hejsan!

Du ska vara den lugna trygga ledaren. Massor beröm och uppmuntran, aldrig kritik eller bestraffning när hon gör fel. Försök att hela tiden tänka "vi". "Nu ska vi göra det här", inte "nu ska du göra det här". 
Var mjuk men inte "mjäkig". Det kommer tolkas som osäkerhet från din sida. Jag vet att man ofta känner sig säker, men försök i den mån du kan, att verka säker och målmedveten. "Det här är okej, jag utsätter dig inte för någon fara". Låt saker ta tid, visa att det är ok om hon vill fundera innan hon gör något.

LinaN
2014-10-18 10:27
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Börja med friendly game, så hästen litar på dig och dina verktyg, sedan skynda långsamt, mycket upprepningar och tålamod. Blir hästen stressad, gå ännu långsammare fram.

Sen ska du inte tänka åt hästen, utan ställ hästen inför ett problem. Tex att gå över en presenning. Vänta på att hästen ska försöka göra något, bara stå och vänta (en hörsnäcka i eba örat med musik/ljudbok är att rekommendera för det kan ta tid ^^) tills hästen tar ett steg i rätt riktning, ge eftergift. En rejäl sådan. Det visar att hästen tänkte rätt.

Så attityden är "Kom så går VI över presenningen" medan du sedan ställer dig passivt bredvid och låter hästen lista ut vad det är du vill att ni ska göra. Approach and retreat lär också hästen självförtroende och förtroende för dig, för iom att man låter hästen närma sig det som är jobbigt och sedan backa/gå därifrån så lär sig hästen att du inte kommer att tvinga henne över.

På bilden ett halvblodssto, känslig och lite problem med självförtroendet i allt som inte rör hoppning. Med henne började jag släpa den nästan helt ihopvikta presenningen medan hon följde efter, när saker försvinner IFRÅN hästen så skapar detta nyfikenhet och "draw" (engelskans dragningskraft mer eller mindre) medan saker som kommer hastigt mot dem "Drive" (drivning som får hästen att vilja komma undan) gör att hästens självförtroende minskar.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

hannan
2014-10-18 10:33
#3

Tack Lina för att du förtydligar mina snurriga ord och kompletterar med viktiga saker som min hjärna tydligen inte får fram så här "tidigt" på morgonen! (Jag vet vad jag menar men hoppar över hälften när jag skriver…)

LinaN
2014-10-18 10:39
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#4

Efter en stund förstod hon att hon skulle gå över, men det var ju superäckligt! Prassla under hovarna, vilket skapade lite flykt. Men istället för att säga NEJ var inte rädd, så sa jag, var du rädd, men det är inte så kreativt, efter ett varv i trav runt mig så kom hon ju tillbaka till presenningen. Hon såg rätt snopen ut faktiskt ^^

Och där får man ju också ha lite timing, hon såg ut som om hon skulle börja tänka så då lät jag henne vara, hade hon däremot stressat upp ännu mer så hade jag bett henne byta varv och tagit henne ifrån presenningen. Så man måste känna av situationen. 

Det blev att vi fick lämna presenningen några gånger också, göra varvbyten på cirkeln, göra lite sidvärtesövningar och sådant som hon kan bara för att bryta stressen och göra något som man visste hon klarade av.

#3 inte lätt, har inte vaknat riktigt själv heller ;)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

LinaN
2014-10-18 10:42
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Efter en kvarts jobb nånting med olika mellanövningar och att vi hela tiden hamnade tillbaka vid presenningen gjorde att hennes självförtroende ökade. Tex så kunde hon skritta med presenningen vid sidan av sig, men målet (det är viktigt att ha ett mål, men ännu viktigare att vara beredd på att man inte når målet just denna gången) var att skritta över presenningen.

Och det gjorde vi också! :)

Så med approach and retreat och att inte styra hästens varje steg utan låta henne tänka själv och hela tiden falla tillbaka på saker som hon kunde gjorde att hon slutligen kunde skritta över presenningen i bägge varven med ett väldigt avslappnat kropsspråk för att vara henne :)

Passa även på att titta på mitt kropsspråk på bilderna och se att jag inte är särskilt aktiv. :)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Cahira
2014-10-25 07:24
#6

Att bygga självförtroende kräver att man stiger in i rollen som lärare. Vi alla minns skräcken första gången framför ratten på körlektionen till exempel. Att vara lugn är ett måste, och att känna att "Det är ingen fara, vi har all tid i världen så den tid du behöver." så träna när du inte har en tidspress. Låg nivå ångest är okej så länge man har kvar kontakt, men om man tappar kontakten har man gått för snabbt fram. Stanna hellre på lektion 1 tills man har betyg A än att rusa vidare utan att hästen förstår eller har självförtroendet. Kryp innan du står, stå innan du går, och gå innan du springer.

Alla utmaningar med hästen är en lek. "Hej jag har kommit på en ny lek. Jag vet att du inte vet reglerna - men jag ska lära dig!". Jobbet som ledare är att leda sin elev till success. Bryt ned till enkla steg för steg innan ni lyckas med momentet. 

Detta är vad jag gjort med min misshandlade hund och jag har märkt att samma tankesätt funkar ypperligt på hästar. Världen ska vara en lek!

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Annons:
LinaN
2014-10-27 11:37
#7

#6 detta är ju ett av de få fallen då man faktiskt KAN och borde stanna kvar och jobba på att få högsta betyg. Men ibland kan man också puscha vidare lite, över gränsen och visa att man överlever visst och det kan vara det lilla som krävs för att man ska få högsta betyg i det man gjorde innan.

tex, vid ett tillfälle så skulle jag lägga presenningen på min egna häst, han hade haft problem ett tag med det för att jag puschat för hårt och inte vart uppmärksam på hans signaler i andra sammanhang så vi var tvungna att laga friendly game igen, Så jag började med att lägga på honom presenningen försiktigt och han for i taket, vi höll på så en stund tills jag tröttnade, och började skaka och vifta med presenningen framför och vid sidan av honom, tillät honom att glida runt i ledrepet runt mig, men höll det på en nivå så han vart klart stressad men han hade inte panik.

sen började jag slänga presenningen mot honom rytmiskt tre fyra gånger och sen vila. Total vila i ett par minuter, sen började jag lägga på honom presenningen och han stod där som om vi inte gjort annat. ^^

Ibland behöver man göra något läskigare än nödvändigt för att det ska funka lättare. Däremot så är ju min en LBI/LBE häst så dominant och tänkande, men hade jag haft en RBI/RBE så hade jag kanske nöjt mig med att skaka presenningen utan att den nudda hästen så man inte skrämmer vettet ur stackarn ^^

Så fort man jobbar med sådant här och självförtroendet hos hästen så måste man vara otroligt lyhörd för förändringar i kroppsspråk och energi.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Cahira
2014-10-28 04:02
#8

Väl talat. 🌺

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Shoshone
2015-01-31 11:04
#9

Det där var en jättebra förklaring LinaN att man måste utsätta de för något läskigare för att de ska vara trygga i det första. Men hur gör man detta från ryggen? Min häst är sådär som du förklarar din men väldigt mycket "fjompigare" i ridning för då tycker han att jag försvinner. I tömkörning gör jag det tydligen inte fastän han även där går först. Men då är jag på marken iaf verkar han tycka. Hur får man med sej det upp på ryggen? Jag kör mycket hoppa av när han rädslar upp sig nu, grejar med han tills han är lugn och går med huvet lågt vid min axel och frustar nöjt, då hoppar jag på igen och rider tills allt kommer tillbaka igen. Har försökt sitta på igenom en hel "fara" eller otäck plats men han är så superspänd och på tårna och färdig att explodera om jag försöker ta oss förbi den från ryggen, han har sån spaghetti i benen och går i kvicksand på väg från stallet så ja kan få sitta läääänge för han hittar nya grejer att stanna för i varje steg och just där känns det mest som att det är för att han inte vill och inte för att han på riktigt är rädd. Så just ifrån stallet får jag mana på honom en hel del annars stannar han i varje steg. Sen är han så trög de första 500 metrarna typ eller ibland första kilometern men sen lossar tuggummit lite ur fötterna men då blir han farlig istället för att han försöker ta sej förbi "farorna" i högre tempo än vad han är kapabel för. Så han dansar förbi i någon slags halvskräck, rör den på sig nu så flyger jag! Ibland känns det som att han verkligen går och letar efter saker att bli rädd för. Han går bara och spejar efter faror i varenda buske. Han blir ändå 6 år nu i år så jag tycker han borde kommit över unghästtiden litegrann. Vet inte vad detta blev för inlägg men det blev väl lite utav en trådkapning.. Jag har tränat mycket Nh med han och han är väluppfostrad och känslig men har ett stort kontrollbehov, var hingst tills han var 5. Man kan lära honom saker efter mycket repetition så att han inte längre skyggar för det men ändrar man något liiite liiite så är det som att börja om. Han ska ha koll och kontroll på allt. Hans Horsenality är ändå LBI fast överreagerande sådan så ändå LBE ibland men vill ändå helst stå still. Men hur tränar man en sådan häst på bästa sätt? Vad ska man tänka på i olika situationer? Jag har svårt att tro på han ibland när han "blåser" för saker för det känns som att han gör sig till för ja vet att han är cool egentligen men å andra sidan inte. J o h n m o o r e tyckte inte att den här hästen var ett dugg rädd för nånting utan att det bara var larv och försök till att kontrollera alla situationer och han var ganska hård mot honom. Men jag är tveksam för jag kan vara sååå mjuk och finkänslig mot han och han lyssnar så bra så endast finkänslighet behövs och det är tillåme för mycket. Många ggr får ja lägga ifrån mej sticken och bara jobba med mina armar och mitt kroppsspråk för det räcker fullständigt! Sen kan han dock bli totalt okänslig men det är bara när det kommer till andra hästar och jag försöker få hans uppmärksamhet så ser han mig inte alls, om de tillexempel ska gå ifrån honom och lämna honom, då existerar inte jag så mycket men är vi själva han och jag så existerar jag jättemycket för han. När j o h n var med så var ju en hel del andra hästar med och han var väldigt uppi alla andra för det var första ggn han var i ett ridhus då med flera andra hästar så då stängde han självklart av en del och bara hade halva koncentrationen på tränaren medan han var tvungen å kolla in de andra hästarna med andra hälften, svårt att slita sig. Hmm nu minns ja inte min fråga längre men typ, hur får jag honom mindre fjantig i ridningen? Ska jag köra "vänta" grejen a la ljudbok eller ska jag kräva mer? När kan jag steppa upp kraven, sluta behandla han som en unghäst? Tycker ni en sådan här häst ska ridas ut med sällskap istället? För att få moroten att gå på, tycker bara det blir stress med de andra att hinna med, lyssnar inte ett skit på mej utan går som "handhäst" på de andra då känner jag så jag tappar fpkus fullständigt.

Shoshone
2015-01-31 11:09
#10

Eller ja mena att han tappar fokus från mej fullständigt för då är de andra hästarna hans survivers och vägen till överlevnad, då finns inte jag mer. Börjar jag säga typ halt eller välja en annan väg så skulle han bara bli galen och det skulle bli världens diskussion som leder vart? Helt onödigt känner jag.. Så jag tycker inte andra hästar hjälper mig just nu när jag vill träna VÅRAN relation. Kan däremot använda mej av dem sen när jag byggt upp vår relation så mycket så att jag kan ha de som "störning" :-) ska även tillägga att jag fött upp denna häst själv.

LinaN
2015-02-01 10:05
#11

Jag skulle väl nästan säga att du har varit för mjuk, att i de här situationerna har du väntat lite förmycket istället för att sätta honom både fysiskt och psykiskt i arbete.´Att du liksom hamnat lite i stand by-läge och bara väntar på att han ska flyga i luften eller vad han nu kan tänkas hitta på.

Men ett steg att ta med sig extreme friendly är ju att ta en större plastpåse och klipp upp den så den blir som en rektangel och vifta med den högt och lågt, fram över halsen, fram över öronen, bak över svansen, ner på sidorna, swisha med den från sida till sida. ALLT som du gör med XFG från marken kan du göra uppsuttet också. Kan du svinga din carrot stick över honom som en helikopter, med och utan snöret? Ta med en burk med rassel i och skaka den, träna ORS samtidigt som du använder sakerna och be om hjälp av någon som kan springa förbi med en presenning när ni skrittar i ridhuset eller på ridbanan eller ens i hagen. Sätt lillebrorsan/sonen i bilen och be honom tuta med biltutan både många korta tut och låååååånga tut.

Så jag tror att det har omedvetet blivit lite förmycket gulligull och du säger själv "Men jag är tveksam för jag kan vara sååå mjuk och finkänslig mot han och han lyssnar så bra så endast finkänslighet behövs och det är tillåme för mycket. Många ggr får ja lägga ifrån mej sticken och bara jobba med mina armar och mitt kroppsspråk för det räcker fullständigt! Sen kan han dock bli totalt okänslig men det är bara när det kommer till andra hästar och jag försöker få hans uppmärksamhet så ser han mig inte alls, om de tillexempel ska gå ifrån honom och lämna honom, då existerar inte jag så mycket men är vi själva han och jag så existerar jag jättemycket för han. "

Bara för att du kan vara så finkänslig och mjuk så betyder inte det att du MÅSTE vara det jämt, speciellt inte när HAN INTE ÄR finkänslig och mjuk. Den känslan han ger dig ger du samma plus 3 gram i effektivitet. Dvs är han hysterisk på en skala 1-10 och är säg 7,5 hysterisk, då ska du lägga dig på effektiv 7,8 för att överrösta honom. Men det innebär ju inte att stå och skrika själv, utan att behålla lugnet och sedan sätta antingen kropp eller huvud i arbete, och ibland både ock samtidigt. Ju känsligare han är, dess känsligare kan du vara, ju okänsligare han är dess EFFEKTIVARE måste du vara för att återvända till känsligheten.

När det kommer till andra hästar så är du inte längre intressant, och det är kanske för att du har vart för mjuk och helt enkelt accepterat att när andra hästar är i närheten så är du inte värd något, och då har du helt enkelt inte gjort något åt saken.

Kan berätta om min egna häst, han har lite separationsångest… så pass att han hoppat ur boxen och fastnat på vägen ut. Men framförallt i ridhuset har han vart jobbig om man rider eller arbetar honom från marken. När de andra hästarna har gått ut, och även ett tag INNAN de går ut, redan när deras ryttare sitter av häktar upp stiglädrena och lägger på skritttäcket så kunde han börja spänna sig, bli okontaktbar och stressade upp, började hasta mot dörren i sargen och ibland försökte han till o med tränga sig ut mellan dörr och den hästen som var på väg ut. ÄVEN jag satt på. Eller så försökte han slita sig på ledrepet och springa ikapp den andra hästen. Plus oavsett om man satt på eller ej så när vi kom till kortsidan som vetter mot stallet så försökte han titta ut över sargen (som är 2m hög) och vid något tillfälle har han till o med rest sig på bakbenen för att försöka titta ut efter de andra hästarna.

Detta är ju ett mycket oacceptabelt beteende, inte bara ignorerar han mig, han utsätter mig för fara och han agerar verkligen inte som en partner.

Så när vi var på marken så blev fokuset i första hand på att hindra honom från att slita sig, så jag provocerade honom till att faktiskt försöka slita sig, och sedan hävde jag det genom att avaktivera bakdelen på honom genom att göra ett enormt kraftigt driving game medan jag samtidigt lekte porqupine i ledrepet så rumpan svängde utåt på volten och näsan in mot mig. tog några upprepningar men så hade jag en häst som inte slet sig. Jag var lugn och metodisk, och ibland när han hetsar upp sig över något annat idag så gör jag samma sak.

Sen när det kom till att han sprang och tittade ut över sargen på lina, så började jag driva på honom rejält varje gång han tittade över sargen eller så bytte jag varv hastigt, det är hans uppgift att hålla fokus på det jag ber om. Till en början så praktiskt taget SKREK jag åt honom i mitt kroppsspråk, men numera så räcker små tillsägelser på fas 2-3.

När vi var uppsuttna så har man inte riktigt samma power-positioner som man har när man står på marken, man har inte ett långt ledrep som skapar hävstångseffekt utan man får ta till det man kan. Jag använde min stick och knackade till honom på nosen eller vid sidan av nosen rättare sagt när han försökte ge sig av efter en annan häst. Jag fick ju givetvis hålla i mig men jag knacka till honom hårt och bestämt på den sidan som han försökte vända mot den som försvann. Det krävdes 2-3 gånger så hade han slutat att försöka slänga sig mot hästen men han försökte fortfarande följa efter och då gjorde jag one rein stops mot det håll som den andre försvann på. så slapp man ha dragkamp i motsatt riktning, så jag tog den kraft han skickade ut och omdirigerade den till en liten yta.

ORS använder jag ute, när jag blir stressad av nått som händer, eller hästen blir stressad, den är en billig livförsäkring. Det finns en artikel på ämnet.

Idag kan jag träna i ridhuset både på marken och uppsuttet och det som oftast krävs är att jag ber honom öka tempot eller gör en volt eller gör något som gör att han måste använda huvudet men utan att skapa onödigt bråk. Är han mjuk är jag mjuk, är han hård så blir jag beslutsam att vi ska tillbaka till det mjuka.

hoppas anekdoten kan hjälpa dig lite! :D

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

RomDoll07
2015-02-09 20:13
#12

#9 Jätteintressant att läsa ditt inlägg, det var nästan som om jag själv skulle ha skrivit det. Jag har också en LBI-valack (var hingst till han var 4) som precis som din funkar bra vid markarbete men blir jätteosäker i ridningen. När jag går före och leder honom är han lugn och litar på mig, men när jag sitter på ryggen tycker han att han måste hålla koll på alla faror själv och fly när det behövs utan att bry sig det minsta om vad jag säger (eller snarare försöker säga).

Att försöka träna upp hans självförtroende från marken först känns dock inte som att det ger så mycket alls eftersom han redan är jättelugn så länge jag är på marken (för det mesta i alla fall). Jag brukar därför lägga upp mina träningspass så att jag först rider ett tag på banan där han är lite lugnare så att han får springa av sig det värsta och bli lite trött. Sen avslutar jag med att rida ut en sväng i skogen, inte jättelångt eftersom det oftast inte brukar sluta bra om vi rider längre svängar men så pass att han i alla fall får träna lite på att bli självsäkrare i skogen. Sen försöker jag gradvis ägna kortare tid på banan och längre tid i skogen i den takt jag känner funkar, men ibland blir det tyvärr bakslag så jag får gå tillbaka och rida ut kortare svängar igen. Självklart blandar jag in mycket miljöträning i detta, men än så länge gör jag det mest på banan där jag känner att jag kan hantera hans osäkerhet utan någon större fara för mitt liv.

Det som är så frustrerande med våran träning är att det överlag går så väldigt bra, i markarbetet är han i princip alltid jätteduktigt och samarbetsvillig, på banan kan jag rida honom i bara halsring eller ingenting  och ibland när vi rider ut går det hyfsat bra och händer inga större incidenter, men så helt plötsligt går det riktigt åt h*lvete. Och inte så lite heller! Blir han rädd för minsta lilla är hans lösning på problemet oftast att tvärvända och skena hela vägen hem utan att stanna upp och fundera om det han blev rädd för var något farligt eller inte. Jag har tränat in One Rein stop men ibland är det som att han låser sig helt och inte går att påverka på något sätt, och om ett 600 kg jättegrovt, envist kallblod bestämmer sig för något har man inte jättemycket att sätta emot. Några tips på hur vi kan jobba på dessa problem?

LinaN
2015-02-10 11:51
#13

#12 "Jag har tränat in One Rein stop men ibland är det som att han låser sig helt och inte går att påverka på något sätt, och om ett 600 kg jättegrovt, envist kallblod bestämmer sig för något har man inte jättemycket att sätta emot."

Var beredd på att reaktionen kommer, och avbryt "flyktförsöket" innan han hinner sätta upp ett momentum och blir yberstark. Du har i snitt 2-3 sekunder på dig från reaktion till avbrott annars är det egentligen bara att sitta kvar och vänta tills hästen saktar av av sig själv… för när de väl är i fullsätndigt flykt-läge så finns det som sagt inget man kan göra.

Jag sitter på tre-kvarts-ton, envist, grovt kallblod som dessutom har en attityd som räcker och bli över. Vi tränar ibland på att fatta galopp och sen stanna direkt igen, allt för att vara så väl förberedda på vad som kan hända ute som möjligt.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Annons:
RomDoll07
2015-02-10 17:30
#14

#13 Eftersom jag vet så väl hur han är ute är jag så klart uppmärksam på hur han reagerar på saker, men när han väl har upptäckt nånting "farligt" finns det i princip ingenting jag kan göra från ryggen utan jag brukar oftast få sitta av för att han inte ska sticka, om jag hinner det vill säga. När han väl sticker brukar jag oftast inte få stopp på honom förrän han har sprungit hela vägen hem men det brukar oftast sluta bra utan några större skador (på mig alltså, han har som tur är aldrig fått några men).

Dock känns det ju som att för varje gång han sticker och jag inte lyckas få stopp på honom lär han sig att det är så han ska göra när han träffar på något läskigt och i längden blir ju det ett väldigt oförutsägbart och farligt beteende. Jag försöker träna på så gott jag kan och vissa dagar går det jättebra, men så händer det nått och så känns det som vi är tillbaka på ruta ett igen. Men som med all träning tar det väll sin tid antar jag…

Shoshone
2015-03-03 10:41
#15

Tusen tusen tack LinaN!! Nu ramlade polletten ner! Nu  förstår jag allt, ska tänka om nu :) Och håller för närvarande på att samla konservburkar till mitt nya skrammelsnöre ;)

Upp till toppen
Annons: