# Känslig, längtar... Author: Animal-3 Ja, jag har ju mina grabbar jag jobbar med och båda dom är relativt okänsliga, dålig flockinstinkt och bestämda. Men endå låg rangade. Ja och Peewee som inte förstår så mkt kroppsspråk, de är ju de hästar jag är mest van vid. Retar gallfeber på mig ibland att jag inte får det att bli lika lätt som andra (men kan trösta mig lite med att jag studerat dom i hagen och de andra har samma problem som mig). Så förhoppningsvis är det inte bara jag som gör fel. Men nu har vi ju fått hem Elja som jag ska jobba. Elja har gått som vild häst över halva sitt korta liv och är så super känslig. Hon har ett helt annat sätt. Hon vill hålla ihop flocken lite, hon har sten koll på allt utan att vara stressad. Hon är verkligen anorlunda mot för de andra hästarna. Ser man på henne passar hon liksom inte in i en hage hon rörsig och för sig som hästarna man ser de filmat i de vilda. Hon är nog häller inte jätte van vid att människor litar på henne. Hon har inga problem med människor utan är väldigt trevlig och sällskaplig. Men hon är hanterad som en häst så att säga. Hon är instängd, fast hållen eller fast bunden gämt, en dag här halv vägs upp till hagen släppte jag henne och bad henne gå upp till hagen själv. Det gör de andra hästarna i vårt stall och alla våra hästar vet att vi litar på dom (kanske till och med lite för mkt i bland). För dom är det inget konstigt att vi släpper dom eller låter dom gå lösa osv. Elja blev helt ställd. Hon stannade och tittade på mig flera gånger tvekade gick något steg, helt shockad att jag släpt henne fri. Utan hage eller något som kunde stoppa henne från att fly, så jag bad henne igen att gå till hagen och efter lite tvekande skrittade hon med faster islandshäst (som vi också släppt) till hagen. Jag känner att vill jag att dom ska lita på mig måste jag lita på dom. Och hon vart verkligen förvånad. Så igår när jag skulle ge hö. Erkänner att jag inte bryr mig jätte mkt om mitt kroppsspråk just när jag bara går genom hagen och inte vill något. Just för att våra andra hästar inte bryr sig om jag inte "fokuserar" på dom. Passerade Elja och jag råkade vrida mig så jag fick en bred energi yta över hennes sida och hon slutade äta och tittade på mig, jag tänkte inte på detta så jag tittade på henne och så fort min energi ökade lite gick hon säkert 4 m sidepass away utan en tillstymelse till att försöka göra något annat. Så fort jag kom på mig och flyttade bort min energi, stannade hon sänkte huvudet och började äta. Hon är så otroligt känslig. Läängtar så efter att börja jobba med henne. Helt säker på att hon kommer lära mig massor. Bara måsta skriva av mig lite.![Skäms](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") kan knappt vänta. Ska ev ta henne i corallen för första gången idag. ## Comment 1 Author: Anna452 Hoppas det blev corall-träning och att det gick bra! Va spännande och ha en så ohanterad häst, jag är inte i närheten av att kunna ha det men det är ändå lärorikt att läsa om er utveckling och hennes reaktioner. ## Comment 2 Author: Animal-3 #1 Ja det blev corall jobb idag och nu är det blandade tankar i huvudet igen. För det första var hon en lätt blandning av Gulli och Eldrun att jobba med+ lite av sin egna. Hon är väldigt känslig och uppmärksam men även om det är nästan svårt att tro när man möter henne är hon otroligt "stark". Mentalt, man kan inte se eller känna det som hos tex. Gulli men när man jobbar med henne märker man direkt att hon är en riktigt tuffing, även om hon är otroligt snäll och vill göra rätt. Tog henne till corallen och förste först runt henne lite och det som först förvånade var att hon är så känslig och man får känslan av att man vill vara så ypperlig försiktig med henne, men samtidigt kräver hon verkligen sin över man. För ja hon ragerade men hon var inte den som rullade på utan skulle du ha henne med dig fick man jobba, konstant. Likheten hon hade med Eldrun var den att om ens enegri hamnar lite lite fel, vänder hon huvudet mot staketet, sänker det till marken och vägrar röra sig. Jag tackar gudarna att jag haft Eldrun att jobba med innan. När jag började jobba Eldrun hade jag detta problem konstant (hjälper faster lite då och då) men med tiden har jag blivit bättre och bättre på att styra min energi och på slutet har jag inte haft några problem alls med henne. Först trodde jag att det bara var hon som blivit "lättare" men så så jag min faster jobba henne och hon hade fortfarande problemet med att hon fasnade så klev jag inte och tada fick hästen i rörelse. Hade jag inte lärt mig det av Eldrun hade jag inte fått Elja en mm idag. Hon vände upp så någon gång när jag uppenbarligen hamnade fel. Men efter ca 2-3 gången kunde jag flytta min energi och få henne framåt igen utan att hon hann stanna och de första gångerna hon stannade kunde jag plasera om mig och få fram henne igen. Detta var en liten seger. Hon vände innåt första gången men sedan vände hon utåt. När jag bad henne stanna märkte jag en annan spännande sak. Alla våra hästar i prinsip, vill komma in till oss istället för att stanna på spåret. Patrick säger alltid att hästen ska inte komma. Just för att den är lika trygg där ute som där inne med dig. Du har bett den stanna inte komma och den ska inte tränga sig in på ditt område. Utan hästen ska vara kvar där ute och vänta på att du ska be om att få komma till den. Peewee som kan minst så att säga är den som är svårast att få att stanna ute på spåret. Elja som kan mest stannade där jag be henne och rörde inte en muskel. Bara lyssnade åt mitt håll. Jag gick ut och fick komma fram utan problem (händer att hon backar undan i vissa fall när människor kommer fram). Jag klappade och följde den vanliga lilla ritualen och bad henne följa mig till mitten och till min glädje följde hon med. Stannade på mitten när jag bad henne. Fick röra överrallt. Kunde backa ifrån henne. Platsa henne och gå på va 10-15 m volt runt henne. Hon hade koll hela tiden men var lugn och stod kvar. Sen kom det som på minde om Gulli. Jag gick fram och bad henne följa vilket hon gjorde, men sedan stannade hon och lätt "ignorerade" mig. Jag gick fram och när jag bad henne följa gjorde hon det typiska Gulli sättet. Ger en ett lyssnade öra som "jag förstår" och vänder huvudet lite ifrån en "men jag bryr mig inte" Detta gissar jag till hör att hon är dominant. Hon tänker inte ta strid med mig. Hon har gett med sig att jag "bestämmer" men hon tänker inte låta mig komma och tro att jag är något. Jag tror det är något som kommer så småning om att hon ändrar uppfattning. Att jag inte bara är där och bestämmer utan jag är där och vill vara hennes ledare för att hålla henne trygg och ber henne om saker för att vi ska ha kul ihop. Hon vet inte riktigt det än. Men la jag bara repet runt halsen och gick (utan någon direkt kontakt mellan oss) så följde hon utan att tveka precis som Gulli. Ska studera detta fenomen mer nästa gång jag ser patrick jobba. Just hur de dominantare hästarna gör när de inte tänker följa. Släppte ut henne igen och bad om skritt, fick en väldigt fin skritt i båda var, bad henne stanna. Hon tugade och slickade sig om munnen och slappnade av med uppmärksamheten på mig genom hela den övningen så jag klappade om henne och tog med henne till hagen igen. Säger det ingen jag kommer lära mig massor av denna dam. Hon har hela tiden sett människor som människor. Alltså hon följer bara med dit dom tar henne (om hon inte blir rädd för då sätter hon emot). Men nu när jag ledde in henne ikväll märkte jag direkt att vi har öppnat en dörr här. Hon följer inte bara med mig nu. Hon kollar läget med mig på samma sätt som med de andra hästarna. I början skrittade hon upp och var nästan på väg förbi, jag sträckte axeln och blängde lite på henne så saktade hon av. Så fort jag gick vanligt igen började hon om. Så kom jag på mig, jag tittar alltid i marken när jag går (dålig vana) och våra andra hästar skiter fullständigt i detta. Men det som också varit tydligt är att Elja är noga med att någon håller koll. Så jag tittade upp och såg mig om medan vi gick. Och samtidigt som jag gör detta sänker hon huvudet lite, saktar ner och går som en klocka snett bakom mig. Helt otroligt:D Ska bli spännande att jobba vidare med henne och se var detta leder! ## Comment 3 Author: Zaphix Vad roligt det verkar! Kommer nog bli väldigt spännande och intressant att lära sigt av den hästen, du måste hålla oss uppdaterade. :) ## Comment 4 Author: Animal-3 #3 ja det är det:D och ja det tror jag med, särskillt då mina egna pojkar är (om man får låta elak) bland de sämsta att lära sig av. (Tuffis och Peewee underbara personligheter men ingen av dom är särskillt mkt "häst"). Antar man får se det lite som grabbarna är de jag fått prova mig fram med (detta trivs jag med), de andra stona lärt mig mer (så här gör man) och nu kommer Elja med alla detaljer. Ja uppdaterade lär ni bli^^ men ni får ursäkta de långa inläggen![Skäms](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") råkar ha en tendens att skriva lite väl långt![Oskyldig](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") ## Comment 5 Author: Zaphix 4: Fast det är ju faktiskt bra med hästar man kan testa sig fram med också, som är förlåtande för de fel man gör. Så är hästen jag tränar med, vilket är jättebra för en nybörjare som mig. :) Är bra att du skriver massa långa inlägg, de är faktiskt intressanta att läsa. :) ## Comment 6 Author: Animal-3 #5 jo fast till saken hör att dessa grabbar inte är "förlåtande" eller ja dom är väldigt acceptanta och så, men jag menar att de är inte för att dom är förlåtande man kunnat prova sig fram utan helt enkelt för att dom inte förstår. Peewee är ju som sagt flakfödd och förstår inte hästens kroppsspråk speciellt bra. Han är en lätt blandning av häst/hund/människa och något mer. Han hänger mest med på allt och antingen gör det han förstår eller bestämmer sig för att inte göra det. Han är simpel att jobba med men man själv lär sig inte så mkt av hästens språk. Man lär sig mer Peewee, och det märks även i hagen. De andra hästarna har lagt ner lite. Han har ingen direkt rang position, vissa saker dom är noga med hos de andra hästarna struntar dom i när det gäller honom. Just för att dom tycker om honom (i lagom dos) för han är en snäll kille, men dom ser också att han inte förstår så då får man sätta på sig skygglappar och låssas om att vissa saker inte hände. Tuffis är bortskämd. Hela sitt liv har han alltid haft minst 1 häst i hagen som tagit hand om och skyddad honom. Han är lägst i rang och bryr sig verkligen inte. Han går och snor mat eller vatten av ledar hästen om det ska vara så, säger dom till honom så går han undan annars fortsätter han. Om någon annan häst håller på att flytta på honom, går han med på det. några meter, slutar dom inte då kickar han, spelar ingen roll om det är ledar hästen eller någon annan. Då har han tröttnat och även här i början kan nya hästar i hagen bli trött på honom, men då har det alltid varit någon annan i hagen som tagit hans parti. Varför det är så här är en gåta. Där av är han lika dan att jobba med för mig. Han går på och gör vad han vill sedan får jag hela tiden finnas där och säga ja eller nej.(hur mkt han lyssnar, beror på hur mkt han vill lyssna, precis som i hagen)![Oskyldig](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Båda älskar sällskap och vill ju inte vara ensamma. Men dom har ingen speciellt stark flockinstinkt så sticker de andra hästarna och dom inte har lust att springa. ja då får dom andra hästarna springa. Dom bryr sig inte. Trygga och självständiga, både på gott och ont. Ingen av dessa grabbar hade överlevt särskillt länge i vilt tillstånd![Oskyldig](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Det är där stona kommer in både Gulli och Eldrun är dominant och "tuffa" hästar. Som verkligen inte låter en komma undan med vad som hällst. De förstår och ger och tar av allt. Och dom är förlåtande. Gör jag fel grova fel, så gör dom fel. Men de är snälla nog att alltid vänta in mig och ge mig en chans till. Gör jag små fel har de överseende med det. Och nu Elja också förlåtande då hon verkligen försöker förstå, men också mkt mkt känsligare för fel:) haha långt igen, men, men... tack, kul att det är folk som tar sig tid att läsa allt^^ ## Comment 7 Author: Gyllir Funderar på en sak. Du skriver att du vill att hon ska stanna på spåret och känna sig trygg där, för att sedan komma in till dig när du ber om det. Är det inte något väldigt positivt att hästen vill komma in till dig och vara med dig? Jag har alltid lärt mig att låta hästen komma in, klappa och tacka, för att sedan skicka ut igen om jag inte var färdig. Bara för att han ska fortsätta vilja komma in och förstärka detta. Sen skriver du att när du har din fokus ner i marken, så tar hon på sig spanar-rollen. Så häftigt! Tänk vad viktigt det är med var vi har vår fokus och därmed visar att vi är en bra ledare. De flesta domesticerade hästar bryr sig väl inte så mycket, allt blir så tydligt när man har en vild och kärnslig häst! Jag gillar dina långa inlägg, det är intressant att läsa om dina funderingar och detaljerna (som ingen annan orkar beskriva så noga som du gör). Fortsätt med det :-) ## Comment 8 Author: Animal-3 #7 saken hör den att jag jobbar hästen på spåret och när jag vill ta kontakt så ber jag hästens stanna. JBer jag hästen stanna så ska den stanna inte komma in till mig och "tränga sig på", hästen ska endå ha uppmärksamheten på mig. Till saken hör den att jag inte vill ha en häst dom konstant måste följa mig hack i häl utan jag vill he en häst jag kan säga stanna till och jag ska kunna gå 500 meter bort och göra något och hästen ska endå vara lugn, ha uppmärksamheten på mig, men också känna sig trygg. Den ska lita på mig att jag har koll även om jag är en bra bit bort. Förr jobbade jag alldit med att be hästen komma in, var Patrick som visade mig detta. Han vill inte ha en häst som måste följa överrallt för attt känna sig trygg. Där emot ska hästen följa när jag ber den om det. När du är ledare vill hästen vara med dig endå. Den ska inte behöva följa överrallt utan den vill ha dig i närheten och göra saker med dig för att den känner sig trygg. Ja det var verkligen en väckar klocka. Jag måste träna på att titta upp. ![Skäms](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") Mina grabbar som sagt bryr sig inte och inte stona häller. Men ska träna på det, finns ju faktiskt en möjlighet att stona också går bättre om man tänker sig för (båda har tendens till att bli buffliga). Med Elja var det så tydligt. Verkligen kul:) Tack! ^^ ## Comment 9 Author: Gyllir #8 Jag förstår hur du tänker och jag håller med om att det är målet. Jag skulle dock vilja satsa på närheten först för att sedan succesivt öka avståndet mellan oss, utan att hästen blir upprörd. (dvs ingen "cold turkey" effekt). Men jag har aldrig jobbat med en så pass självständig och trygg häst som din verkar vara. Min pålle kunde inte göra nånting om han inte satt i mitt knä. Det tog lång tid innan han kunde känna sig trygg lite längre bort, i början fick han total panik. Finns säkert hästar som är tvärtom, desto längre bort från människan desto tryggare. (jag tänker på nya hästar, inte sånna som man jobbat med ett tag). Jag tycker det är intressant att diskutera sånt. Jag tror att man måste anpassa sig mycket till hur hästen är (horsenality) och inte kan dra alla över en kam. Det är spännande att utveckla detta, att kunna anpassa sin horsemanship efter individen. ## Comment 10 Author: Animal-3 #9 grunden i all particks arbete utgår ju från vildhästar. De söker förmodligen inte kontakt på det sättet. Alla våra hästar är relavtiv trygga i sig själva. Just med Elja tror jag det är helt naturligt. Jag kom in jobbade efter ledar rollen hon gav den efter ett tag (ska inte säga att det är helt "klart" det ligger i luften, för nu har jag öppnat dörren, men hon har gett över det och kollar nu bara små saker som om hon bara behöver se om jag klarar det.) För henne var det självklart att stanna när jag sa stanna vilket det också varit för våra andra ston. Tuffis tycker corallarbete är påhittat skräp och försöker göra lite som han vill (som sagt han avskyr när andra hästar bara vallar honom i hagen så). Peewee som kan minst vill komma in, inte för att han är otrygg utan för att han 1 blev lärd så från början då jag alltid bad honom komma in och 2 för att han ser det som ett utmärkt sätt att slippa jobba/tänka. Sen är det alltid roligare att vara upp i och sno mössor m.m. Jag tror också man måste individ anpassa, även om jag nu inte jobbar efter horsinality, vilket jag också sett patrick göra. Men han brukar endå hålla sina grunder. Var ett haflinger sto på en kurs som var lite osäker, hon ville komma in, han sa nej. Sedan gick han ut till henne och då var hon lite osäker på om hon skulle följa. Han sa att detta bara var en dam som så gärna ville göra rätt att hon blev osäker, det var bara berömma när hon gjorde rätt och inte vara hård på henne. Efter en stund var hon helt lugn även ute på spåret. Hon ar till och med på väg att lägga sig fast hon var där långt ifrån honom och matte och med läktare full med folk. Men detta med stanna går i genom hela jobbet. När man "hämtat" hästen till mitten, går han runt den ser så han kan ta överrallt, ha hästens uppmärksamhet men den ska stå still. Efter det backar han undan och ber hästen stanna, går tillbaka berömmer. Går ifrån och går på en volt runt m.m. det ingår i hela jobbet. Efter ett riktigt bra coralljobb brukar man kunna be hästen följa och stanna, vissa hästar är lättare och vissa svårare. Bland de hästar jag sett honom jobba har ingen tagit illa upp. Vissa har varit osäkra första stunden men när han gjort sin prosedur brukar det ha släppt. Sen som sagt måste man ju anpassa sig. Jag kan tex aldrig jobba Peewee och Elja på samma sätt^^ använder samma grunder men anpassar efter deras reaktioner. ## Comment 11 Author: Gyllir Sant och intressant. Det beror nog på vad man prioriterar, att hästen klibbar fast vid en i alla lägen, eller att hästen kan stå still medans man gör något annat. Jag borde nog öva lite på att kunna lämna honom mera, längre avstånd osv. Tror du att det kan bli ett dominant beteende också när hästen håller sig för nära? Det blir ju svårt att göra saker med hästen i knät och det blir lätt så man backar själv till slut... Misstänker att det har gått över från osäkerhet till dominans. ## Comment 12 Author: Animal-3 #11 Precis är nog lite olika i prioritering och vad man är van vid för hästar. Ja det tror jag med, men jag tror båda fallen kan slå över. Tex. Både Gulli och Eldrun har tendensen att bli "påiga" dom går med en och ibland nästan på en om man inte är nogrann. Samtidigt som tex. både Gulli och lite Elja håller sin dominans i att inte vara nära alltså även om man ber dom gå med kan dom lite nonchalant vänta på huvudet och stå kvar. Så det tror jag kan hända och tror också det kan hända i båda fallen. (varför Gulli är med i båda exemplen är för att hon allmänt är väldigt dominant så ber man henne följa lös kan hon ställa sig och titta åt ett annat håll "va sa du något?" och sen när man väl får med henne att gå och man själv saktar av eller vad som hällst kan hon nästan tvinga en att backa genom och knuffa unden en med bogen, så hon kan slå åt båda håll) ## Comment 13 Author: Animal-3 Idag var det 1 miss och 2 segrar. Missen handlade faktiskt om grabbarna. Tänkte jag skulle vara lite smidig och ta dom samtidigt idag. Tar en häst i varje hand, går till sandbanken och tror att jag ska kunna longera båda samtidigt. Ja första tanken att longera en stor amerikansk travare och en liten shettis samtidigt är kanske lite lustig. Men Peewee är lite seg och långsam, Medan Tuffe är rätt aktiv så dom drukar gå ok att ta ihop. Men det snöade och vi snö blir Peewee som ett barn på julafton, bussjuk så han håller på att spricka, går mer på 2 än 4 ben (sliter inte i lina eller är "vild" eller svårhanterad, bara väldigt busig, stegrar och hoppar runt lite). + Tuffis hade en riktigt dålig dag. Han var bara arg och irriterad och ville inte vara med på något. Ja ni förstår nog själva den ekvationen: antusiastisk matte+arg shettis+bussjukt varmbod+longerlinor+stort öppet område+ snöar= ? \*host\* Men efter mkt om och men ska jag säga löste vi det och dagens första segar var att jag kunde longera båda grabbarna samtidigt i både skritt trav och galopp. Ser jätte kul ut när Peewee galopperar bakom Tuffis. Den andra dagens seger har mer med detta att göra. Jobbade ju Elja igår så fick hon stå idag (ska på promenad imorgon). Och hon kom gående till grinden idag och ville med mig ut, mitt på dagen. Jätte kul. Hon har väl väntat vid grinden någon gång förut men då har det mest varit väntan på mat eller något. Nu kom hon gående när jag kom till grinden och pratade med dom och jag fick klappa och gosa med henne utan att hon skyggade/väjde undan som hon brukar efter en stund. Och tänkte på blicken idag när jag tog in dom för kvällen och tada! Hon gick med ett grimskaft om halsen ca 1 m bakom mig med sänkt huvud och höll mitt tempo, slak lina hela tiden. Inte en gång tog hon upp huvudet, tvekade, stannade eller "gick på" för mkt. Super kul att se sån förendring efter bara 1 träning:) (äldre misslyckad bild, men den beskrev grabbarnas dag bra![Tungan ute](http://naturalhorsemanship.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute"))