Beteende och Psykologi

Superkänslig häst

2017-05-08 10:34 #0 av: Sommarek

Ähnchens inlägg nyss om hästen som ville vara ifred och hade lärt sig hur man höll folk på avstånd fick mig att tänka på en häst som jag brukar hjälpa till med. Han är känd lite grann som en "problemhäst", men jag har tursamt nog aldrig haft några bekymmer med honom.  Jag har hanterat honom en del, men det är bara den senaste månaden som jag börjat umgås med honom regelbundet. Första dagen jag var ute i stallet för att pyssla med honom berättade hans ägare för mig att han försökt "döda" en annan av medryttarna; han hade först blivit orolig för något så hon fick sitta av och sedan hade han tydligen försökt anfalla henne när hon väl stod på marken.  Pustar

Nåväl, jag plockade in honom och började lite lätt med friendly game, för att se vad han tyckte om det. Det visade sig att han är oerhört känslig för beröring - hals och öron är helt okej att röra vid, jag kan till och med pilla i öronen utan att han reagerar - men resten av kroppen, inklusive näsryggen, var bara ett enda "nej". Han gick från att bara flytta öronen mot mig till att faktiskt flytta undan eller stampa med fötterna för att få bort beröringen. Dessutom så tycker han riktigt illa om när man höjer händerna mot honom  - vilket de flesta gör eftersom han är en frieser och därmed ganska hög över marken. Om man istället sänker händerna när man ger kommandon, till exempel ber honom flytta på sig, så både förstår han och slappnar av. Vi vet inte riktigt vad han har varit med om; hans nuvarande ägare hittade honom mer eller mindre liggande i skit och med en missbildning i ansiktet. Ledsen Nu har han det fysiskt bra, men hans tillit till folk är inte alltför hög.

Egentligen vet jag inte vad jag vill med det här inlägget, förutom att berätta om honom och kanske spåna lite på vad man ska göra - han har fler medryttare, som rider honom - och han tolererar alltså knappt att man rör honom... Jag ska försöka ta det med hans ägare, men sist jag försökte påpeka för henne att man inte ska rida en häst som knappt är hanterbar från marken gick det sådär, och hon portade mig från stallet (fast jag hade min häst där...) Men risken är ju att han blir mer och mer förbannad på de som rider honom om de inte respekterar hans gränser.

Anmäl
2017-05-08 16:35 #1 av: ähnchen

#0 Mycket intressant läsning! :) Frieser är kända för att vara känsliga vilket gör dem till fantastiskt lättlärda hästar, om man gör rätt. Man blir lätt för mycket också. Dåliga minnen gör såklart inte saken bättre.

Vad du kan göra med honom beror lite på hur han gör/är. Om han går undan när du rör vid honom, hur gör du då? Följer du efter med handen på samma ställe eller går du tillbaka till ett ”bra”-ställe för att närma dig NEJ-stället igen? Frågan är om han skulle trappa upp saker om det blir för mycket. I så fall skulle jag börja bygga relationen på avstånd först så att han fick lära känna dig och skulle ha en bättre uppfattning om vem som närmar sig. Annars finns risk för stora reaktioner alldeles för nära dig, med allvarliga konsekvenser. Går han undan men blir bättre med varje gång skulle jag fortsätta jobba med det. Allt som går åt rätt håll är bra. Sedan kan det ta lång tid speciellt för de första stegen.

När det gäller hästen i hagen jag skrev om litar jag inte på att han kommer ta hänsyn till en bräcklig människa. Sedan han har kommit in i flocken har flera hästar fått bitmärken och alla håller honom på avstånd. Jag har tidigare kunnat röra hans huvud, hals och rygg. Han har varit vaksam men inte mer, dock har vaksamheten och faktum att jag knappt känner honom gjort att jag inte provat för mycket. Man vill ju inte få huvudet avsparkat... Det var när jag försökte flytta hans huvud med hjälp av grimman som jag fick ett tydligt nej. Han har säkert en anledning, men om det är dåliga erfarenheter, arbetsskygghet eller bara hans sätt att kolla vem som är chef kan jag omöjligt säga. Eftersom han visar en hel del dominanta gester skulle jag definitivt jobba på distans först tills de har försvunnit ur relationen innan jag går nära honom igen. 

Jag håller helt med dig och skulle inte heller rida en häst som inte är bra vid hantering från marken. En onödig fara för ryttaren och inte schysst mot hästen och dennes mentala hälsa. Sedan kan man inte göra mer än att informera när det är någon annans häst… Då kan man bara fatta beslut för sig själv.

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-09 08:39 #2 av: Sommarek

#1 Ja, han är rolig på många sätt - nyfiken och smart, men stor som ett hus.  :)

När han inte gillar att bli vidrörd så brukar jag lägga ner och gå tillbaka till det han tycker är okej, för att sedan försöka igen och gradvis närma mig "nej"-stället igen. Jag har till och med fått lägga armen över hans manke nu.  Kramas
Han känner mig ganska väl (jag har varit borta från det stallet i perioder, men alltid varit den som fått hantera honom mest eftersom jag inte är rädd för honom, och det vet han om) och har till och med börjat gnägga när han ser mig komma, vilket jag tycker är definitiva framsteg.

Jag håller helt med dig och skulle inte heller rida en häst som inte är bra vid hantering från marken. En onödig fara för ryttaren och inte schysst mot hästen och dennes mentala hälsa. Sedan kan man inte göra mer än att informera när det är någon annans häst… Då kan man bara fatta beslut för sig själv.

Precis. Det är bara så sorligt när man ser så tydligt vad som pågår men inte vet om man kan påverka. Kan tänka mig att det är ganska få som vill sköta en häst man inte kan rida, dessutom...

Anmäl
2017-05-09 10:54 #3 av: ähnchen

#2 Åh vad härligt att det går framåt! :) Då ska ni definitivt fortsätta med det ni gör. :)

Precis, de flesta vill ju rida, eller köra. Dvs. göra ”the fun stuff”. Har man inte upplevt hur mycket roligare ”the fun stuff” kan vara när man har lyckats få med sig hästen både mentalt och fysiskt har man inget att jämföra med. Och så är det tufft att ändra på något man har gjort i flera år och som ”alla andra” gör, framför allt när det är något att ändra hos en själv.

Jag har ”skrämt bort” folk enbart genom att ge ett icke-efterfrågat tips för mycket. Även om det är i all välmening är det svårt att förmedla budskapet utan att det uppfattas som ”du gör fel!”. Min personliga utveckling inom det här området skedde inte över en natt heller och är långt ifrån klart. Jag har haft svårt att ta in saker, som t.ex. min slovenska hästträningskompis sa till mig under hennes besök förra året. Jag var ju så bra då och hon hade bara kritik för mig – eller såg hon kanske saker som inte jag såg då ännu och gav mig tips, i all välmening?

Så jag om någon borde veta hur det känns att få dessa obekväma kommentarerna och att det tar tid att smälta dem ;) Nuförtiden, när jag ser något och bedömer att personen kan ta emot informationen, kan jag fråga om jag får ge ett tips. Och om jag får det försöker jag verkligen att enbart hålla mig till den detaljen utan att nörda ner mig i en lång utläggning om allt annat också. Funkar oftast :D

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-09 12:51 #4 av: Sommarek

#3 Åh vad härligt att det går framåt! :) Då ska ni definitivt fortsätta med det ni gör. :)

Ja, det var härligt att få den bekräftelsen från honom. Jag har så svårt att se den där hästen som hans ägare pratade om i honom, och har alltid haft. Som tur är, kanske, eftersom jag tror att folk har blivit rädda för honom när de hört vad andra har sagt, och så har de gått in till honom med det i bakhuvudet, vilket han har avläst på en gång.

Och så är det tufft att ändra på något man har gjort i flera år och som ”alla andra” gör, framför allt när det är något att ändra hos en själv.

Ja, hästvärlden är ju inte direkt en där saker ändras över en natt - på gott och ont. Och, som du säger, överlag gäller väl att om man får kritik så innebär det automatiskt att man är dåligt, och så slår man ifrån sig istället för att ta det till sig och inse att alla kan göra något bättre. För min egen del får man gärna kritisera mig, bara det utmynnar i något som blir bra för hästen.  ;)

Anmäl
2017-05-22 12:43 #5 av: Sommarek

Måste uppdatera nu, efter fredagens lilla utflykt. Vi var för första gången ute i paddocken och jobbade, inte så länge, kanske max tio varv, men det var intressanta rundor.

Jag fick återigen min misstanke om att han är väldigt klipsk förstärkt. Visar man honom något en gång, så har han fattat det sedan. Däremot så är han väldigt bufflig och blir rejält sur när man ber honom flytta sig undan från en när man går, varpå han reser halsen och går emot en för att se "farlig" ut (och vi snackar frieser på typ 700 kilo). Där gick jag helt enkelt bara fortare och tog ingen notis om honom, och då la han av till slut. Undrar om det är det som ägaren menar när hon säger att han försöker döda folk...  Funderar

Han har också ungefär samma uppmärksamhetsförmåga som en spann vatten, så det gäller att vara underhållande så han fokuserar på det han faktiskt ska göra. Skrattar

På den ljusa sidan var ägaren tydligen mycket imponerad av arbetet (vilket ju får en att undra hur det brukar se ut; vi gick ju bara...), så det känns ju helt okej.  :)

Anmäl
2017-05-22 14:57 #6 av: ähnchen

#5 Det låter som om du på tio varv har hunnit samla massvis med nyttig information. Tummen upp Observation är vårt skarpaste verktyg för att kunna anpassa arbetet till hästen vi har att göra med just nu. :)

Utan att ha sett vad som faktiskt har hänt blir jag lite orolig över att du behöver gå fortare för att få honom att hålla avstånd. Det låter för mig som om han drev på dig tills du gick i den takt han önskar. Han tränger sig på och du flyttar på dig. Det är så hästar reder ut vem som bestämmer. Jag skulle verkligen jobba med att han hittar sin egen plats i livet och inte försöker dela din.

Är han hotfull eller stressad? Eftersom vi har en tendens att leda hästar med kort grimskaft har de en tendens att krypa närmare när de blir stressade. När jag började med Grynet kunde hon krypa för nära. Sa jag ifrån blev hon mer stressad och kröp ännu närmare. När hon förstod att hon inte fick vara nära ville hon inte vara med mig alls ett tag.

Men om han ÄR hotfull är det ännu viktigare att jobba bort beteendet. Jag tänker om han är nära dig och du säger till på skarpen att hålla avstånd finns risk att han säger till på skarpen att han inte tänker göra det. Eftersom han då är nära dig kan det gå illa. Som sagt, svårt att förstå hela situationen med hjälp av några meningar så hojta gärna till om jag missuppfattat.

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-22 15:53 #7 av: Sommarek

#6 Ja, han kan bli hotfull om han inte får som han vill, så du har läst helt rätt, och det är det vi måste jobba med härnäst. Jag försöker att inte visa att jag "går undan" honom, men mer att jag "inte har sett" att han håller på att blåsa upp sig och att jag vill börja med en annan övning istället. Han driver inte direkt, utan gör sig mer stor och "går på" för att visa att han inte tolererar att bli runt-bossad - jag gissar att han skulle bli mer fysisk om han fick tillfälle. Jag känner mig lite experimentell på just det området, eftersom jag aldrig mött en häst som beter sig på samma sätt, så tips mottages tacksamt.  ;)

Anmäl
2017-05-22 16:21 #8 av: ähnchen

#7 Har du möjlighet att jobba honom lös?

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-23 08:43 #9 av: Sommarek

#8 Ja, absolut - vi har paddock, och jag kan nog bygga ihop något mindre också vid behov.

Anmäl
2017-05-23 10:13 #10 av: ähnchen

#9 Perfekt! :) Då kan han reagera helt fritt utan att du behöver vara nära honom.

Eftersom han är så känslig som han är skulle jag ta det ganska lugnt. Ta med ett longerspö eller flagga som eskaleringsverktyg men använd det alltid sist vid eskalering.

Släpp lös honom och iaktta vad han gör. Låt honom bekanta sig med begränsningarna du har satt upp.

Vidare steg är svåra att beskriva exakt eftersom jag omöjligt kan förutspå vad han kommer göra. Du behöver anpassa dina krav till vad han gör.

Springer han mycket be honom byta håll med jämna mellanrum, som en uppgift att fånga hans fokus.

Vill han hänga med dig, vandrar runt i egna tankar eller fastnar på något ställe ber du honom att gå enligt eskaleringsprincipen (smacka, gå mot honom, börja svänga verktyget - långsamt men bestämt). Sluta enbart, men så fort, han rör på sig. Mig hjälper det att då samla händerna framför mig för att säkerställa att de inte ger fler signaler oavsiktligt. Gångart och riktning spelar i början ingen roll. Saktar han av låt honom göra det (han får göra fel) och be honom sedan på nytt att röra på sig. Förmedla lugn men var konsekvent ifall han vägrar. Gör om tills han inte fastnar någonstans av sig själv längre, han får dock gå ner till skritt, bara han fortsätter röra på sig.

Är GÅ etablerat, eller om han springer mycket av sig själv trots hållbyten, kan du börja tänka på STANNA. OBS! Ibland kan det ta flera pass att etablera GÅ. Målet är att han ska fokusera och agera på dina förfrågningar, inte att trötta ut honom. Ta då ett steg i sidled i hans färdriktning och backa sedan utåt i en spiral. Då hamnar han till slut mitt emot dig. Så fort han vänder inåt mot dig kan du stanna. Fortsätter han mot dig eller beter sig otrevlig skickar du iväg honom igen. Målet är att han ska vända inåt och titta på dig utan att komma närmare oinbjuden. Stannar han på bra avstånd låt honom vila där, gärna i flera minuter. Gå inte fram till honom utan vänta på att han tuggar eller frustar, sänker huvudet, vad som helst som signalerar att han slappnar av. Vänta lite till och be honom sedan antingen att gå lite till eller gå fram till honom och avsluta passet.

Gör inte mycket mer än så första gången. Då håller du det överskådligt för er båda. För honom kan det bli en tillräckligt stor omställning beroende på hur dominant eller osäker han är.

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-23 12:32 #11 av: Sommarek

#10 Tusen tack för tips - man blir så lätt hemmablind ibland, så det är bra med andras perspektiv. Nu ska jag inte vara där denna veckan, men nästa vecka blir det allt till att testa lite.  Glad   Hur stor yta behöver jag, tror du? Jag har ingen avståndskänsla alls och är van vid min lilla fjording/islänning (som tyvärr inte finns mer), och han tog ju nästan ingen plats.

Anmäl
2017-05-23 13:58 #12 av: ähnchen

#11 En halv paddock blir kanon om det finns möjlighet att dela av den ni har.  Jag brukar använda ett långt rep eller longerlinor till det. Tråd från elstängsel funkar också, den syns bra och hästarna brukar ha koll på den.  ;)

Det viktiga är att ni får så mycket avstånd mellan er att OM han skulle få för sig att bocka eller sparka kan han göra det bäst han vill utan att du behöver bry dig. Då kan du fokusera på att vänligt men bestämt insistera på att det du ber om blir gjort. :)

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-23 14:38 #13 av: Sommarek

#12 Japp, inga problem att stänga av halva. Ska bli riktigt roligt att prova, ser fram emot det.  :)

(Något som är helt orelaterat - men ändå inte - är att jag faktiskt skulle vilja att han var min egen. Jag vet att han är jobbig, men han är ändå smart och rolig och mysig att jobba med, och jag är lite kär. Men ingen häst för mig förrän jag har mitt eget stall; det är lite för mycket drama i de flesta stall för mitt tycke.)

Anmäl
2017-05-24 11:56 #14 av: ähnchen

#13 Kul! Du får gärna berätta hur det gick sedan. :) 

Ett tips är att gå in utan några förväntningar och bara se vad som händer, hur han reagerar. Du kommer få massvis med information från honom utan att det finns någon press att åstadkomma något specifikt.

(Jag tror jag vet vad du menar. Jag började jobba med Grynet innan hon var "min" och ibland kunde jag titta på henne och tänka "Tänk om..." Men det var inte rätt läge att skaffa häst just då och jag var inte helt säker om jag skulle mäkta med henne. Och ändå blev det så inte så mycket senare ;) Vi har bytt stall ett antal gånger av olika skäl. Alla ställen var helt ok, mindre stall med hästglada människor, men där vi är nu är det kanon. Öppna trevliga människor som håller på med olika stilar och vi tillåter varandra. Det är hästfokus på gården (vilket borde kännas naturligt men inte är det har jag märkt) och hon går på lösdrift vilket jag personligen föredrar. Hon har aldrig känts nöjdare än nu. Så dessa ställen finns! ;) )

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2017-05-24 12:58 #15 av: Sommarek

#14 Absolut!

Min tanke var också bara att se vad han tar sig till. Jag ryktade honom ute för första gången förra veckan, och han har tydligen aldrig stått uppbunden i ett grimskaft förut... Det var roligt att se hur han bar sig åt för att lista ut hur han satt fast.  Skrattar

Haha, ni låter precis som jag och Zalle, som han heter.  :)  Det är rätt så stort fokus på hästarna där också, men jag känner att jag har flyttar runt till så många stall nu att jag vet vad jag vill ha, och det lättaste är att skapa det själv. Så eget stall, Zalle och kanske en liten Shire eller så hade varit helt lagom.  Tummen upp

Anmäl
2017-05-26 21:06 #16 av: VoxBauers

Intressant läsning om utmaningarna med dessa hästar!

www.voxbauers.weebly.com

www.cornishrex.se

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.