2016-11-20 21:14 #0 av: ähnchen

Det var i juni jag sist hade lastat Grynet. När en kompis frågade om jag ville följa med till ridhuset i närheten tackade jag inte nej. Alltid bra att komma till ett nytt ställe, se vad som händer och jobba därefter.

Lastningen gick mycket bra. Har aldrig varit något problem i sig men hon var lugnare än någonsin förut om än aningen upphetsad. Kompisens häst, en lugn och trevlig vallack, var lite nyfiken i början men lät efter några bestämda pip bli att undersöka grannen närmare ;)

På nya platsen såg hon sig nyfiken omkring och uppförde sig väldigt väl. Inga svårigheter att få kontakt med henne, ingen panik, ingen hysteri. Inne i ridhuset låg en massa bommar och färgglada plastgrejer uppe på väggarna. Det var roligt att se henne gå fram till saker och undersöka dem istället för att bli rädd. 

Vi gick igenom vårt markarbetesprogram och hon skötte sig exemplariskt. Två gånger blev det lite livligt när det passerade hästar utanför som såklart skulle hälsas ordentligt med gnägg och spring och man tappade lite fokus. Men det gick lätt att hämta tillbaka henne. 

När min kompis i ett senare skede ledde sin häst och drog en hopvikt presenning bakom dem anslöt sig Grynet till tåget och följde nyfiken presenningen med nosen.

Men det bästa var spegeln! Hon var helt fascinerat av det hon såg där. :D Hon gick fram och tryckte nosen mot glaset och immade igen allt för att aningen senare dyka upp framför sig igen. Hjärta Undrar verkligen vad hästar tror om speglar. Det måste kännas jätteknasigt för dem, som en värld utan lukt och ljud... Galen

Resan hem gick minst lika bra och tillbaka till hagen gick en väldigt nöjd (och säkert också trött) Grynet. Glad