Annons:
Etiketterbeteendepsykologi
Läst 1279 ggr
Gronstedt
11/17/16, 4:21 PM

Pauser och uppmärksamhet

Tråden Nervös och springig häst har dragit iväg med en diskussion om pauser och hur och när man ska ha uppmärksamheten på och "finnas där" för hästen. För att inte hala iväg för långt från den trådens frågeställning, spinner jag vidare här 🙂.

Min nuvarande medryttarhäst har hjälpt mig att hitta många nya spår inom hästumgänget och vi utvecklas tillsammans på ett sätt som jag inte upplevt med någon annan häst. Till det hör bland annat att jag lärt mig hur otroligt brett hästumgänge kan vara och att hur det går på arbetspassen kan påverkas av oändligt många andra saker, som jag aldrig har sett tidigare.

En sak som utvecklats är pauserna, alltså stunderna när jag inte begär något av hästen, eller till och med tar min uppmärksamhet från hästen för att göra något annat.

För ett år sedan hade jag hela tiden uppmärksamheten på hästen, även om vi till exempel stod stilla för att lyssna på tränaren. Det är så jag är lärd och vi kände inte varandra. Tog jag uppmärksamheten från henne en sekund tittade hon på annat eller försökte dra iväg till närmaste ätbarhet (mycket matorienterad häst). Jag höll hela tiden på att bromsa, gasa, vända, styra, klappa, prata … för att hon skulle förbli stilla.

Med tiden lärde vi oss att vi inte måste ha ögonen på varandra varje sekund, men om jag inte ägnade  henne uppmärksamhet på några sekunder började hon titta efter roligare saker (eller mat), även om hon inte gick iväg.

För bara någon månad sedan hade detta övergått till att hon började söka min uppmärksamhet, genom att nosa, pussa, kolla fickorna, fnalla på skorna … Hallå, jag är här, ska vi gosa, varför är du så tråkig, får jag en puss, har du inget godis här heller? Dröjde det för länge kunde hon övergå till att ställa samma frågor till tränaren 😘.

De senaste dagarna har jag märkt en skillnad, om den nu har sitt ursprung i mig eller henne: Hon sänker huvudet, står stilla och lutar sig lite lätt mot mig. Gärna så att hela ansiktet, från öronspetsar till mule, är i kontakt med min jacka. Det är i och för sig kanske inte så bra, för hoppar hon till i det läget lär jag flyga, men det är väldigt rart … Detta började efter att vi tillbringade en oändligt lång timme vilse i en mörk, snötäckt skog med att klänga och halka över stock och sten, där jag flera gånger dråsade raklång framför hovarna på henne och hon slog omkull en gång. Då blev det många pauser utan uppmärksamhet för att försöka hitta framkomlig väg, tidigare spår, rätt stig, en vettig kartbild på telefonen … Kanske var jag bara så trött, blöt och stressad att jag stängde ute henne helt då, men det medförde i alla fall en genomgripande - och, som jag tycker, bra - utveckling i relationen. Jag upplevde det som att hon då var nöjd  med att bara vara medan hon väntade på att jag skulle ta nästa beslut. Att hennes tillit till min beslutsfähighet ökade, helt enkelt.

Vi får se hur vi går vidare från detta. Jag är helt övertygad om att utvecklingen kommer att fortsätta.

Annons:
ähnchen
11/18/16, 11:49 AM
#1

#0 Jättebra att du skapade en ny tråd! Tack! 👍 Det är så lätt att skena iväg av bara farten.

Att vända bort min uppmärksamhet har i mitt fall hjälpt både mig och min häst. Mitt naturliga sätt är, eller har varit, kontrollfreak vilket gjorde att jag lade en enorm fokus på hästen. Framför allt för känsliga hästar är det väldigt jobbigt och de får svårt att slappna av. Jag lärde mig att vända bort mig för att verkligen ge hästen eftergift men i början stod jag stel som en pinne och lossades att inte vara uppmärksam och väntade bara på att det skulle hända något. Inte kände hästarna, som är experter på att läsa kroppsspråk, att min uppmärksamhet var borta, för det var den ju inte och garanterat kände de inte att de hade mitt förtroende. För det hade de inte.

Då såg jag en video där tränaren (Warwick Schiller) sa att ”nu kan du plocka fram din mobil och skickar ett sms, ringa ett samtal”. Jag tänkte ”Va? Han kan inte mena allvar?!” Eftersom jag annars tyckte att det han gör och säger är vettigt, tänkte jag efter en del funderingar att han måste ha en poäng, annars skulle han inte föreslå det. Så jag provade det. En gång är ingen gång. Och efter väldigt lite tid hörde jag bakom mig hur det började frustas och tuggas. Sedan dess har jag fortsatt med det. Nu har jag kommit till den nivå att det räcker för mig att betrakta landskapet runtomkring och ändå kunna släppa hästen till sig själv på ett sätt att den känner sig lämnad ifred. Och min häst har lärt sig att hon kan kontrollera sig själv och inte behöver mig lika mycket längre. Jag eftersträvar alltid en individ som kan stå på sina egna fyra ben och må bra oberoende av mig. Jag är ju inte där de flesta timmar på dygnet. 

Och som jag skrev tidigare så glömmer jag aldrig hästen bakom mig. Jag vänder inte bort mig så länge hästen inte har någon som helst kontroll över sig själv och släpper inte linan så länge den inte är redo. När jag bedömer att hästen är redo släpper jag linan till en början enbart i ett inhägnat område. Framför allt när jag går därifrån (bara några steg i början) kan hästen få för sig att den får göra vad den vill. Då tar vi det därifrån.

Jag länkar till en (lång!) video här från en demonstration av Warwick Schiller. Det är mycket (nyttigt) prat i början. Han börjar jobba med hästen från minut 25 ungefär.

Se hur det utvecklas. I början får hästen mycket uppmärksamhet och släpps inte med blicken under de allra första pauserna. Senare får den långa stunder utan ögon på sig. Och klarar av det jättebra. Ännu senare börjar hästen att återgå till gamla vanor och följa en egen agenda igen, men då går det hur lätt som helst att korrigera detta.

https://www.youtube.com/watch?v=eAM_t56q2wA

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Brollan1
11/18/16, 2:49 PM
#2

Trevligt att höra utvecklingen från #0 av: Gronsted.

Detta med uppmärksamhet hänger ihop med mognad på både häst och ledare, med det menar jag att en unghäst behöver ha allt stöd den kan få för att hitta sin roll i flocken och därför behöver uppmärksamhet hela tiden. Och med mäniskan så lär man sig med åren att se vad som fattas och hur mycket tillit som det finns i relationen och kan snabbare åtgärda det som felar, tidigt.

Att man har sin uppmärksamhet på unghästen hela tiden betyder inte att man alltid gör något, däremot är man beredd att göra något om det skulle behövas. Man är inte uppmärksam om man talar i telefonen eller liknande för då har man släppt helt och hållet på kontakten och det vet hästen.

Pauser gör man så mycket man tycker man behöver men det betyder inte att man släpper på uppmärksamheten, bara att man inte kräver något mer än att ha kontakt med hästen.

För min del så tycker jag att regelrätta pauser är överskattade men jag kanske förändrar saker som lärs in så långsamt att hästen har enkelt att förstå dom små förändringarna som blir varje gång utan att stå och tugga och fundera. Dom kan ha en användning på rena unghästar som måste få in grunderna och därigenom tar ett stort steg på en gång.

Min 1krona i ämnet

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"

Gronstedt
11/18/16, 3:02 PM
#3

För "min" häst är pauserna inte så viktiga för att hon ska stå och slicka och tugga och smälta saker, hon är inte osäker på den nivån. Däremot hjälper det oss båda om vi stannar upp lite och funderar: "Hmm, hovarna så här, alltså, inte så där!" Får hon den pausen på rätt ställe går övningen betydligt bättre nästa gång, än om vi bara rullar på och repeterar gång på gång.

Hon behöver också lära sig att "bli parkerad" och inte knata iväg och leta  mat eller kolla om grannen har något kul för sig. På en träning vi var på beskrevs den sortens paus perfekt: "Jag behöver inte hålla koll på allting, för min handler talar om för mig och det är något." Hon är inte nervös av sig, det är mer att hon behöver acceptera att inte gå och kolla om det är roligare någon annan stans, men det är samma sorts accepterande av att bara vara här och nu.

ähnchen
11/18/16, 3:14 PM
#4

#2 "en unghäst behöver ha allt stöd den kan få för att hitta sin roll i flocken och därför behöver uppmärksamhet hela tiden"

En fundering. Om en unghäst släpps ihop med en flock, får den då uppmärksamhet  av flocken hela tiden tills den har mognat?

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Brollan1
11/18/16, 3:18 PM
#5

Sådana pauser blir ju alltid till vara sig vi vill det eller inte. Det är ju inget vi har kontroll på. Däremot så släpper man inte den kontakt man har med hästen under en sådan paus trots att man tänker på något så är man där för hästen om den skulle behöva det.

Parkering kan vara en utmaning. Min metod är en tom plan, en liten hög med hö, en repgrimma och ett långt grimskaft. Släpp ner grimskaftet på backen och låt hästen käka medan du går iväg och gör något annat. Dvs lämna den där den är. Går den iväg så snubblar den på grimskaftet och till slut stannar den. Led tillbaka den och börja om. Snart så kan du gå omkring med plåtburkar och skramla och den står kvar så länge grimskaftet är på backen.

En del är smarta och lär sig att inte trampa på linan, fäst något på linan som gör det svår att missa den och fortsätt. Lite tålamod får man ha…. ;-)

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"

Gronstedt
11/18/16, 3:59 PM
#6

På en annan kurs jag var på, där vi arbetade med kursledarens hästar, beskrev han skillnaden på de två individerna. Den ena kunde arpa opp sig och bli mer och mer stressad, men om man röt till litegrann och pekade med hela handen så blev han lugn och gjorde som man bad. Den andra, sade deras husse, hade en RESET-knapp. "Gör ingenting och säg ingenting på 10 sekunder, så startar han om. Det är som CTRL + ALT + DELETE." Allt glömt och förlåtet och man kan börja om från noll med uppgiften. En häst om lärt sig värdet av pauser 😉.

Annons:
ähnchen
11/18/16, 4:35 PM
#7

#5 Jag skulle snarare säga att uppmärksamheten från flocken blir ett avbrott i en väldigt lång paus. Unghästen kommer behandlas av flocken som vilken annan flockmedlem som helst och inom väldigt kort tid bli en naturlig del av flocken. Om något kan den få några extra tillrättavisningar av de andra när den håller på och testar gränser. 😉

Jag tror förresten definitivt att man kan känna rörelser i repet och höra fotsteg i gruset trots att man pratar med någon. Jag har lyckats så här långt i alla fall och skulle inte beteckna mig själv som särskilt multitasking… Och då får hästen genast min uppmärksamhet!

#6 Haha, ja, det verkar så :D Och väldigt intressant!

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Brollan1
11/22/16, 9:31 AM
#8

Kom nu ihåg vilken häst ni pratar om, var står den i sin utveckling, hur långt har erat förhållande utvecklats, vad är det för hästtyp. Därför att hur mycket uppmärksamhet hästen behöver för att vara trygg beror till stor del av dom enkla faktorerna.

Ett nytt förhållande behöver konstant uppdatering tills båda parterna är vana på varandra och vet vad som krävs för att det skall fungera, medan en gammal bekant finner sig tillrätta på en gång, då allt detta redan är etablerat. Sedan får man i detta även väga in häst typen och vad den har för förutsättningar.

Så det är inte enkelt att generellt säga si eller så då det är många faktorer som spelar in och det måste man även förklara för andra. Det är väldigt mycket som generaliseras i hästvärlden även om det bara stämmer på en viss typ av individer, men okunniga tar det som den enda och hela sanningen och använder det som dom lärt sig på alla individer. Så även detta med pauser.

Lycka till

"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"

ähnchen
11/22/16, 12:45 PM
#9

#8 Helt rätt, man måste ta hänsyn till individen.

Alla hästar jag jobbar med ska mentalt stå på sina egna fyra ben så fort de är redo. Så jag använder mig av ”pauser” så fort de är redo för det, dvs. kan stå stilla. För det är där de lär sig att kontrollera sig själva. Det kan vara efter en dag, en vecka eller ett år, beroende på individ. Det är respektive hästs klocka som gäller, dvs. hur fort den klockan går beror på inlärningsförmåga, personlighet och erfarenhet. Hittills har alla lyckats med det trots olika förutsättningar i början. 🙂

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Gronstedt
12/1/16, 7:51 AM
#10

Igår inträffade inte bara ett, utan två smärre mirakel  med världens smartaste häst, som jag har äran att få umgås med. 

Mirakel 1: Vi skulle harva paddocken och jag hade inte lagt fram harven innan, utan kom ut med fröken häst selad och klar. Som vanligt "parkerade" jag henne ett par meter från staketet och började ta fram harven. Det brukar fungera i 3 sekunder, sedan går hon och stoppar ut huvudet under staketet för att beta. Igår stod hon dropp stilla, avspänd och fridsam, med huvudet halvhögt och en bakfot lite lättad från marken. Trots att jag hade ryggen åt och ryckte i fastfrusna grejor och gick förbi henne med grejor för att lägga dem längre in i paddocken.

Mirakel 2: När hennes kompis blev riden förbi näsan på henne släppte magin och hon gick som vanligt och betade. När jag ställde tillbaka henne tenderade hon först att - på något magiskt sätt - ändå hamna närmare och närmare gräset så fort jag tog uppmärksamheten från henne. Men när jag vände henne lite bort från staketet och "parkerade" igen så stod hon lika stilla och lugn igen, tills allt var utlagt bakom henne och det var dags att backa in i skaklarna.

OK, jag vet att det kommer att ta lååång tid innan detta kan funka på en grön äng. Men för mig och fröken häst är redan detta ett otroligt framsteg. Att hon kan stå lös och vara tillfreds med att vänta på mig utan att gå sin väg och leta efter något roligare (det vill säga ätbart, i hennes fall 😛).

ähnchen
12/1/16, 11:42 AM
#11

#10 Helt underbart ju! Grattis och Bra jobbat! 👍

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Gronstedt
12/16/16, 11:19 AM
#12

Idag stod fröken häst stilla och lugnt med mig i sadeln i bortåt 2 minuter, medan partnern fipplade med stigbyglar och satt upp på sin pålle. Jag satt bara stilla, pratade inte, kliade inte, höll inte korta tyglar, och hon stod lugnt ändå. Öronen rörde sig och hon vred lite på huvudet för att titta sig omkring, men det tycker jag är fullt tillåtet när man är mitt på ett hygge i gryningen. Och sedan klev hon iväg utan åthävor för mina hjälper.

ähnchen
12/16/16, 4:59 PM
#13

#12 Strålande! ☀️

Ja, de får absolut titta sig omkring. Vi vill ju inte göra maskiner av dem. Det viktiga är att de står kvar tills annat sägs. Så länge de gör det är de under sin egen kontroll. 🙂 

Häromdagen provade jag att låta Grynet stå kvar utanför stallet medan jag sadlade av, gick in i stallet för att lägga bort sadeln, hämta täcket och lägga på det, tillbaks in i stallet för att hämta vanliga grimman (och ta några bilder ;) ) och hon bara stod. Hon tittade också runt men rörde sig inte ur fläcken utan var rätt så nöjd med att inte behöva jobba ;). MEN jag behöll repänden i handen som säkerhetslina. Resten av repet mellan oss låg på marken så att jag inte skulle störa henne i uppgiften.

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Annons:
Gronstedt
12/18/16, 1:23 PM
#14

#13: Verkligen inte illa.

Din pålle och "min" verkar komma från olika håll till detta med att stå stilla, men de verkar ändå reagera lika när de väl är där: "rätt så nöjd". Det är inte så dumt att bara vara en stund 🙂.

ähnchen
12/18/16, 7:19 PM
#15

#14 Eller hur? Jag känner i alla fall ingen häst som är missnöjd när den får en paus. Här en bild från dagens utflykt till ridhuset. Båda hästar står och tittar på medan vi plockar undan bommar, plasttunnor och annat smått och gott. 🙂

Ok, Grynet smet iväg efter en stund för att undersöka avtrycken från bommarna. Jag misstänkte att hon skulle försöka smita över till kompisen en sväng men icke.

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

ähnchen
12/20/16, 2:56 PM
#16

Och ännu en tråkig "stå stilla" bild 😉 Hon klarade nästan hela skoningen. Vid sista foten började hon bli hungrig och försökte dammsuga runt efter strån. Hon fick mycket beröm av hovslagaren och Grynet delade ut några pussar i gengäld :D

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

ähnchen
12/21/16, 8:43 AM
#17

Hittade förresten denna video från när vi började vår resa.

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Gronstedt
4/27/17, 9:31 AM
#18

Samma mirakel som i #10 upprepades igår, trots att det fanns vårfärskt gröngräs en meter från mulen. OK, inte en meter rakt under mulen, utan en meter i sidled, men ändå. Fantastiska lilla häst! 

Jag repade en stor näve gräs och maskrosblad och gav henne innan vi började jobba. OCH hon stod dropp stilla medan jag kröp under staketet och repade 😘. Lite belöningsbaserad träning i vardagen.

ähnchen
4/29/17, 7:31 AM
#19

#18 Åh vad härligt!! Bra jobbat! :)

Värd på Natural Horsemanshipwww.ap-horsemanship.com

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Gronstedt
5/10/17, 5:28 PM
#20

Idag fick var det veterinärundersökning. Det brukar aldrig vara några problem så länge hon är föremål för uppmärksamheten, men i stället för att trampa runt och leta efter roligare saker medan veterinären höll på med kompisen, så somnade hon där hon stod och lutade mulen på min arm 😘.

Annons:
Upp till toppen
Annons: