2016-05-29 19:21 #0 av: ähnchen

Idag fick jag förtroendet att jobba med en annan häst. Ägaren hade sett mig jobba med flaggan och eftersom hennes häst är rädd för fladdrande saker som plasten från rundbalar mm. ville hon gärna jobba med flaggan med honom.

Hästen, en import från Spanien och efter nosen att döma tränat med hårda metoder, är en ganska skygg kille. Han har bråttom under sadeln, är svårfångad i hagen och är mycket på tå dock utan våldsamma reaktioner och utan aggressivitet. Jag förklarade att jag gärna vill hitta en bra startpunkt först, dvs. börja smått och se vad han är ok med och vad inte. Grova tanken var att vi skulle börja med DS med repet istället för flaggan då han har daglig kontakt med rep. Skulle han visa sig vara ok med repet kunde vi ta flaggan.

När jag ledde honom ur stallet hade jag genast en häst hängandes över min axel. Ledövningen blev alltså första steget. Det krävdes inte mycket att övertyga honom om att en egen plats är så mycket lugnare än att försöka dela plats med mig. Där stod han och tuggade. Klappa honom i pannan var inga problem.

Intryck: Fattar snabbt, känslig men inga överreaktioner

Nästa steg blev en miniversion av FoB för att se om han var med eller distraherad och om jag kunde flytta på hans fötter. Jättebra fokus och det gick bra att flytta på honom åt alla håll, framför allt bakfötterna. Han trampade till och med under men det blev rätt hektiska steg. Jag fick en känsla av att han inte ville ha mig vid sin sidan, framför allt inte hans högra sida där han blockerade mig med huvudet så fort jag ville gå dit.

Redan där hade vi startpunkten (lååångt ifrån flaggan): Lära honom att det är ok att jag går fram till hans sida och att det finns en skillnad mellan mitt kroppsspråk när jag vill att han flyttar bakdelen och när jag bara går fram till honom. På den bättre, vänstra sidan gick han undan en del innan han insåg att allt som hände när han stannade var mjuka klappar. Detta är en häst som rids regelbundet, bär sadel och ryttare, men tål inte att man kommer fram till hans sida! Inte så konstigt att han får bråttom under sadeln.

När vänster sida var bra började jag med höger. Lite knepigare då han gjorde allt för att blockera mig. Istället för att tvinga mig fram till hans sida ställde jag mig framför honom, vänd mot honom. Så fort hans huvud blottade hans högra sida en aning vände jag mig bort. Han började slappna av och efter diverse omgångar fick jag komma halvvägs fram, sedan började han gå framåt och undan istället. Jag föll in bredvid honom på volten och klappade hans rygg tills han stannade. Började jag klappa igen, började han gå igen men stegen blev allt lugnare tills behovet av att gå upphörde. Till slut kom stora sucken där han släppte ut oron. Så härligt när det händer! Glad

Sedan repetition, vänster sida, höger sida, allt förblev lugn. Ägaren fick prova själv sedan och det gick ännu bättre då han är van vid henne. Sedan stod vi i en respektfull triangel tillsammans och medan jag och ägaren pratade med varandra stod hästen med vilande bakfot och gäspade i ett. Skrattar Vilket lyckat pass! Glad