Hej jag har gjort ett 7meters ledrep av båtrep som jag använt mycket de senaste 4 åren, har använt riktiga parellirep men föredrar det här som är lite lättare, det som är viktigt att repet är styvt och lite tygnd i det så att vibrationer fortplantar sig till grimman. Mitt rep är 12 mm grovt och pressar jag ihop det så mycket det går med ett skjutmåt så är det 9 mm. Det ska vara en kärna i repet som är ganska stumt. Haken kan med fördel ha lite tyngd men bör ha en svängel så att inte repgrimmans öglor tvinnas så att hela grimman dras åt kring nosen så man inte kan ge hästen eftergift.

Tycker inlägget var långt ifrån någon pipsväng! 🙂 Välkommen!

#1 beskriver väl vilka egenskaper ett ledrep ska ha. Sedan kan det variera lite vilken tygnd man själv föredrar men det ska inte vara en jättevikt som hänger i grimman men inte heller för lätt. Ni ska helt enkelt kunna ha en bra kommunikation över repet, känslig men tydlig.

Kroken är bra för ledövningar men går man över till longering med hållbyten kan det bli som #1 skriver att det tvinar upp sig under hästens haka och snöra ihop nosen eftersom kroken inte har någon led.

Jag föredrar att ha olika längder för olika övningar. Använder 4 meter för övningar som att leda hästen med bra avstånd bakom eller för "fokus och balans", så att jag kan släppa ut hästen lite utan att ha handen full ändå. Då kan jag lätt byta hand när hästen ska byta varv. Änden kan hänga ner utan risk för mig att trampa på den eller snurra in mig själv. Längre får det vara för att t.ex. kunna backa hästen en längre sträcka ifrån mig eller andra övningar där man vill ha större avstånd.

Ligger det bra i handen och tillåter lätt men bra kommunikation tycker jag att det funkar alldeles utmärkt.

Haken MÅSTE ha svivel under. Det är också den enda säkerhetsfunktionen som finns i stort sett när man använder repgrimma, för OM hästen fastnar eller trampar på repet så måste det finnas någonstans där det kan gå sönder. För enbart rep fastknutet i repgrimman = hästen går sönder före repet. Tittar man på riktiga båt-rep så ser man att de har olika brottstyrka, Brottstyrkan avgör när repet BÖRJAR gå sönder, inte att det går helt av vid den vikten. Så överlag innebär det att hästen går sönder långt innan repet/grimman.

Och det viktiga med sviveln förutom att det inte snörper ihopa kring nosen är att det är ett sådant ställe där det KAN gå sönder, sen kna ju själva böjen på haken gå sönder också.

Hade inte dessa panikkrokar ett ställe där de ska gå sönder iaf? Förutom att de ska gå att öppnas lätt…

#4 har för mig att de inte ska gå sönder utan bara vara paniköppningsbara/lätta att öppna.

Intressant! Och inte riktigt lika bra… I tyskland finns det BARA panikkrokar, i alla fall i den regionen jag kommer ifrån. Där är karabiners a big no no eftersom de inte går att öppna snabbt. Samtidigt har jag undrat mer än en gång hur man i många fall ska komma nära en häst som har panik för att kunna öppna kroken…

#6 Det har jag också funderat på, det här med panikhakarna. Jag har stått nära hästar som suttit fast och fått panik, och inte fan är jag framme vid huvudet och försöker få loss den där. Och de flesta panikolyckorna som händer där panikhakar behövs är i stallet eller transporten där hästen står uppbunden.

Min fundering är lite som sån att undrar om inte folk använder panikhakarna fel…. Att egentligen är det meningen att den typen av hake ska sitta närmast väggen och att man ska kunna utlösa den utan att gå nära hästen. Sen har man riskmomentet med en metallbit som far och flyger, men se där har jag också tänkt till lite ^^

Okej, det är inte vackert MEN det ska förhoppningsvis förklara hur jag tänker!

Närmast hästen sitter en vanlig pistolhake att fästa i grimman. Pistolhaken sitter fast i uppbindningsrepet som i andra ändan har en splitsad ögla. Den splitsade öglan fästs sedan i mun-delen av en panikhake. För om paniksituation skulle uppstå så släpper man hästen genom att lossa panikhaken vid väggen, ingen tung metallgrej kan då skada varesig hästen, människan eller miljön då den splitsade öglan är mjuk. + du har fortfarande något att ta tag i när hästen ska fångas in. Själva panikhaken är fäst till väggen via en kaarbinhake eller likanande. Det blir många metalldelar så sett, men varianter av detta kan ju användas.

Ett annat alternativ är ju att man binder fast panikhaken runt en stolpe i stallet tex om man har sådana, jag utgick ifrån att man har en plan vägg att skruva fast blecken i.

För något jag verkligen stör mig på är att lösningen när hästen sitter fast verkar vara att släpp den så lös som möjligt och sen har folk inte en chans att få tag på dem igen…. inte under de närmaste 5 minutrarna iaf.

Det absolut bästa är att lära sin häst att inte gripas av panik bara för att de sitter fast. och hur gör man det då? Friendly game med ledrep till en början med! :D

#0 Sammanfattningsvis bör repen fungera om du känner att de ligger bra i handen och har lite tyngd. Dock finns risker med kroken i nödsituationer, framför allt när hästen är fastbunden eller kommer lös inklusive repet och råkar trampa på den. Annars är risken större att du får brännsår, släpas med mm som kan hända med vilken krok som helst. 

#7 Coolt! Men skulle kunna ha en kortare repbit mellan vägg och panikkroken för att underlätta åtkomst och rörelsefrihet för att öppna. Då man har kroken i handen vid öppning bör den inte flyga någonstans heller. Då kan kanske hästens del av repet vara lite kortare för att minska risken för att den trampar på den. Eller vad säger du?

#8 om hästen trampar på repet så är det hästens problem.

Det är en av de första sakerna som "mina" hästar får lära sig efter att inte gå över mig, att kliver de på repet så är det DERAS problem, de har ett ansvar för att se vart de sätter fötterna.

Min häst tog det hela så långt att när han slet sig och galopperade och lattja så sprang han så han medvetet fick repet in under magen mellan benen så han inte kunde trampa på det, och när han inte gjorde så så höll han ut huvudet åt ena eller andra hållet så repet låg utanför alla hans ben.

Att hästarna kliver på sina ledrep tränar dem också att börja tänka istället för att få panik när de känner att de sitter fast. :)

Jovisst, men om paniken inträder innan de lärt sig att trampa på repet är en dum idé kan det gå väldigt illa. Ofta är man tvungen att binda fast en häst innan man har lärt de att det mesta inte är någon fara och risken har blivit liten att den sliter sig överhuvudtaget. Därav mina tankar kring ett korare rep på hästsidan.

Panikkroken på bilden i översta inlägget öppnas om trycket på den blir för stort, så hästen kommer lös men haken går inte sönder ;) däremot finns det hästar som lär sig att om jag bara drar hårt nog blir jag fri, ingen angenäm uppgift att få fason på senare