Träningstips

Omstart

2016-01-10 17:00 #0 av: Qalaspuff

Då min häst anser att all utrustning är tortyr (oavsett om det är allroundsadel, westernsadel, körsele, tömkörningsgjord, repgrimma, grimma, benskydd name it.) så har jag funderat på att helt enkelt börja om från början och vill nu ha lite tips antingen på saker vi kan göra eller sidor/länkar/böcker/filmer jag kan checka för att få lite mer perspektiv. Har planerat att köra friendlygame med exempelvis träns och tömkörningsgjord för att få bort obehags-relationen hon har till utrustning, men har inte kommit så långt ännu. Jag har testat rida bettlöst men det som hände när jag inte hade en vagn framför var att hon helt spontant stack i full galopp och det krävdes att jag nästan drog omkull henne för att få stopp på henne, efter detta har jag ridit med ridrepgrimma med träns ovanpå som "nödbroms" och det har fungerat bättre, har upplevt henne mer avslappnad när jag ridit med bettlöst. Benskydd är obligatoriska då hon sparkar sig själv på skenbenen bak, kohasig, men dess sparkar hon (oftast, inte alltid) efter när man ska sätta på dem. 

Hon är utan tvekan är introvert, den typen av introvert som stänger av och sedan exploderar när hon är stressad. Jag har ägt henne sedan sex månaders ålder (hon är nu 8) och hon har varit "tjorvig" redan från början, p.g.a min tidigare okunskap har det därför blivit en del missar som jag vill rätta till för relationens skull. Hon var väldigt social som 0-3-åring men när det började krävas mer av henne började hon gå undan i hagen. Detta har vi nu delvis löst men alla bitar av våran relation behöver egentligen utvecklas och förbättras. 

Hon stannar när man far ut med henne ensam/om hon går först av hästarna, när hon väl stannat går det i princip inte att få henne att gå framåt. jag ger mig naturligtvis inte och förr eller senare fortsätter vi åt det håll jag vill åt, men jag antar att det här beror huvudsakligen på att hon inte är ranghög i flocken och inte känner sig trygg med mig. Även i stallet blir hon stressad och orolig om jag tar in henne själv, det blir dock värre om jag går ut/försvinner ur synhåll så lite flockkänsla har hon väl till mig, men den fullkomliga tilliten som min unghäst har existerar liksom inte.  Stallstressen har uppkommit framförallt de senaste åren, var bättre som unghäst.

Tips och idéer välkomnas! Egentligen har jag många idéer själv men tänkte att det inte skadar att se sig om efter mer.Kan tillägga att jag kör med tryck-eftergift med i princip allt för att försöka få henne att förstå vad det är jag vill, det har hjälpt exempelvis för att få sätta på benskydden.  Långt inlägg men, hon är en komplicerad "liten" (maxad för sin ras) dam!

Anmäl
2016-01-11 10:11 #1 av: ähnchen

Av det jag läser förstår jag att du är bra på att observera och att du funderar mycket på sammanhangen. Jättebra!! Jag tror att din häst har ganska mycket oro inom sig i största allmänhet. Hon visar separationsångest, vilket inte är ett eget problem utan ett tecken på att hon inte har tillräckligt mycket självsäkerhet att ”stå på sina egna fötter” och klara sig ensam. Hon stannar när ni är ute och vill förmodligen gå hem när hon tycker att ni har gått tillräckligt långt ifrån gården. Och så är hon inte bekväm med sin utrustning. Du beskriver även att hon exploderar när allt blir för mycket.

Det sägs att en häst kan hantera en kopp full av oro. Den fylls på varje gång hon tycker att något är läskigt. När det till slut tillkommer minsta lilla sak rinner koppen över och hästen exploderar. Säg att ni ska ut och rida. Hon tas in i stallet där hon inte vill vara, får en sadel på som hon inte är bekväm med, en träns som hon inte heller är bekväm med, och en ryttare som ger en hel del signaler. Och så lämnar ni den trygga miljön och flocken för att rida ut. Då kan det räcka med lite prasslande i en buske för att få hästen att gå i taket.

En annan sak du skriver är att hon drog sig undan när det krävdes mer av henne, vilket kan tyda på att hon upplevde uppgifterna som för stora. Jag skulle säga att ni behöver jobba med att bygga upp hennes självförtroende genom att bryta ner alla uppgifter i små bitar hon garanterat klarar av så att hon får jättemånga positiva aha-upplevelser och börjar tycka att det är kul att vara med igen.

Varje liten sak hon kommer över stärker hennes självförtroende.

Börja med att vänja henne på nytt vid alla utrustningsdetaljer, som du var inne på. Bryt ner det i små bitar. Ta grimman och klappa henne med den, typ friendly game. Varje gång hon visar tecken på att hon slappnar av tar du bort grimman, som idag är ett tryck för henne. När det kommer en stor suck eller att hon börjar tugga ock slicka låt henne vara ifred någon minut så kan hon fundera igenom vad som just hänt. Börja sedan om från början. När du sätter på grimman (eller senare vilken utrustning som helst) ta även det i små steg. Sätt grimman över nosen. Vill hon dra undan huvudet följer du med tills hon kommer framåt med huvudet igen. Då tar du bort grimman och klappar henne. Gör om tills hon är ok med det vid första försöket. Då drar du nackremmen upp mot öronen och väntar tills hon slutar dra sig undan, tills hon är helt ok med det. Osv. Jag hittar ingen bra video på just det men det finns en för avmaskning som visar samma princip.

Du kan köra fokusövningar lös med henne för att få hennes fokus. Är hon ok med grimman och du kan leda henne kan du parallellt jobba med ”fokus och balans”. Då utsätts hon för tryck och svaren är enkla så hon kan lära sig klara av tryck. Jag skulle inte rida henne förrän hon är ok med all utrustning och dig på ryggen. När ni har kommit så långt skulle jag inte rida ut på en långtur utan använda samma tänk även där. Gör enkla övningar hon garanterat klarar av för att stärka henne ytterligare. Sedan kan du börja jobba henne nära de andra hästarna och skritta lugnt iväg. Varje gång hon vänder om och går tillbaka jobbar du henne igen vid flocken och går lugnt iväg igen.

En fråga: Blockar hon ut dig när du jobbar med henne? Dvs. tittar hon bort eller stirrar på något bara hon kan se? Tänkte på det där du skrev "som stänger av". Det kan jämföras med någon som slår händerna framför ögonen och hoppas att det går över, flyr mentalt med andra ord. Beteendet kan uppkomma när vi ger hästen signaler hela tiden utan att någon gång ta bort trycket så att hästen aldrig känner att den ger rätt svar. Det är inte så ovanligt då vi människor tenderar till att enbart berömma det perfekta svaret och inte redan minsta lilla försök åt rätt håll. Ett exempel på hur det kan se ut: Mental blocking.

Har hästen lärt sig detta behöver vi hämta tillbaka dem så att de är med och lär sig något bättre. Annars är alla ansträngningar förgäves.

Hoppas du fick lite inspiration Glad

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl
2016-01-11 10:50 #2 av: LinaN

Tillägg till det här med att när hästen tittar bort, de kan göra det även för att visa att du behöver slappna av själv. Att hästen tar bort PRESSEN FRÅN DIG. Så det behöver inte vara att de flyr mentalt, utan de försöker visa en vad man själv behöver i stunden. Det är en jädra balansgång, men testa genom att nästa gång hästen tittar bort, ta ett djupt andetag och slappna av, tittar hästen tillbaka till dig eller blir neutral så vart det det som som behövdes från dig :)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2016-01-11 11:05 #3 av: Qalaspuff

Tack för tankarna! Många bra tips och bekräftande av egna idéer. Får idé Har kollat på i princip alla Warwick Schillers videos, förra sommaren, och lärde mig massvis, så det är mycket tack vare de som det blivit bättre.

Ja, det är ganska precis det hon gör, hon flyr mentalt samtidigt som hon visar tydliga tecken på stress (spänner upp sig och stirrar iväg på något som ser ut att vara väldigt långt borta). Jag har varit med om hästar som gjort liknande saker men det har alltid gått att lösa väldigt smidigt, med henne är det som ett helt annat språk. Eftersom hon visat ett aggressivt beteende (huggit efter mig när jag borstat/lyft hovarna, speciellt vid höger flank och bakben har hon tjorvat massvis) tidigare så har jag gått emot och sagt ifrån skarpt på en gång, vilket jag nu de två senaste åren insett var alldeles jättefel väg att gå speciellt med henne, även om man nu ska korrigera felaktigt beteende måste man ju först ta reda på varför hästen gör som den gör.. Man lär så länge man lever, även om det känns uppenbart nu så här i efterhand!

När jag åkt bort med henne har det varit lättare att hantera, då vi åkt till ridhus har jag helt enkelt gjort något som hon är van vid att göra, gå lös bredvid mig, stanna när jag stannar, backa när jag backar, och då har jag återfått fokus, hon har sorterat bort stressen ur huvudet och sedan har det flutit på fantastiskt bra. Hemma blir det så pass många stressmoment på vägen till att man ska ta sig ut å rida att det helt enkelt blir för mycket.

Senaste gångerna jag arbetat med henne har jag tömkört henne i rundkorallen med hennes vanliga ridträns (har bytt till ett annat träns när vi tömkört tidigare, vilket hon då haft svårt att förstå signalerna ifrån och mest bara stressat istället), och då bara krävt saker av henne som hon redan kan och så låtit henne pausa när hon jobbat rätt en liten stund. När vi gjort detta har hon varit alldeles glad, vilket hon annars aldrig brukar vara märker jag så här när jag ser skillnaden. Hon trivdes väldigt mycket med de korta momenten med saker hon redan kan. Men ja, jag ska ta det hela från början och köra med push-release metoden med all utrustning, så ska hon nog bli en självsäker och glad ponny igen.

Anmäl
2016-01-11 11:12 #4 av: Qalaspuff

#2 Inte alls omöjligt! Eftersom det bland annat händer när jag ska tränsa henne så blir jag ofta lite nervös då hon tidigare har försökt kasta sig baklänges, att jag då samtidigt försöker blocka nervositeten gör förmodligen att jag omedvetet blir spänd o.s.v. Ska testa med det också. Jag brukar vara duktig på att slappna av, men jag hart gjort så mycket uppenbara fel med just den här damen att det inte skulle förvåna mig om det är något sådant. Tyst

Anmäl
2016-01-11 11:27 #5 av: LinaN

#3 Väldigt typiskt RBI -beteende att det hon kan och är trygg med går hur bra som helst, men när det kommer något nytt så försvinner hon och till sist exploderar när hon inte kan hantera det längre. Skickar med en liten fuskkarta från Parelli om vad man bör och inte bör göra med en RBI-häst ^^

#4 Lär dig själv att tränsa på ett mer ekonomiskt sätt, finns en artikel här om det, att ta det i steg osv. Man kombinerar det med approach and retreat och eventuellt lite godis precis när hästen tar bettet (tänk på att en RB-häst inte kan ta emot godis om den inte är avslappnad så det är ett bra mått om hästen är ok eller inte)  så det blir en positiv upplevelse. Däremot så känns det som om det ligger ne hel del förarbete innan det stadiet iaf som det är JUST NU. Sen en bra sak at ttänka på ock så att när du känner att du spänner dig, ta bort tränset. Det gör att du tränar dig själv att vara avslappnad också :) och det smittar av sig på hästen.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2016-01-11 12:25 #6 av: ähnchen

#3 Låter som om du har en bra approach och plan framåt. Tummen upp Min häst blockade ut mig väldigt mycket i början, och eftersom jag inte förstod det förstärkte jag beteendet ovetandes. Jag har jobbat mycket med den biten och ännu mer med mig själv för att inte tappa tålamodet. Ibland när frustrationen och förtvivlan var stora ville jag bara skrika åt henne att "MEN LITA PÅ MIG, JAG ÄR INGEN FARA!" Det hade nog inte blivit särskilt bra... Men hon kände ju iaf av min sinnesstämning och tyckte, med all rätt, att jag inte var någon att lita på. Idag är jag mycket lugnare och stabilare och känner efter hela tiden om jag är på väg att varva upp. Då gör jag något vi båda kan och bryter där innan något eskalerar. Hon har kommit över en hel del och "försvinner" alltmer sällan, vilket känns fantastiskt bra.

#2 Spännande, det ska jag testa nästa gång hon tittar bort. 

Värd på Natural Horsemanshipwww.gnagarfantasten.se

Den som tror sig veta allt vet bara det han vet.
Den som vet att man aldrig blir fullärd kommer växa livet ut.

Anmäl