Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Övningar för level 1/2 Övningar för level 3/4 Allmänt om NH Annonstorget Evenemang/clinics Finesse Freestyle Hästhälsa och hästhållning Liberty Naturlig Dressyr Off Topic On line Träningstips Utrustning Beteende och Psykologi Studiematerial
Beteende och Psykologi

Hjälp mig att tyda min häst!

2014-12-09 22:07 #0 av: Gia91an

Jo det är ju så att jag har ett ardennersto på 1,5 år som jag nu haft i ett år. Tränat henne från början för att stärka hennes tidigare dåliga kotor osv. I vilket fall så tömkör, longerar, vänjer vid läskiga saker, drar stock (mer pinne egentligen så absolut inget tungt) osv. Hon har kommit långt och är ganska kolugn, hon litar på mig något otroligt och det känns sjukt bra då hon från början vart misskött i tidigare stall och då asrädd. Jag har byggt hennes självförtroende och hon gör nu allt jag ber henne om, för att hon vill göra det!

Kör mycket med repgrimma, och tänker köra in henne bettlöst så småningom. Gillar verkligen tanken på NH och kör en del övningar med henne. Friendlygame har vi kört MYCKET och hon slappnar av fint. Även flytta sin för tryck, och personligt space. Nu snackar jag inte i era termer, men försök hänga med ändå. 

Idag tränade jag på att hon skulle följa mig när hon är lös, vilket jag gjort två gånger nu. Det går verkligen skitbra, har aldrig haft en så följsam häst. Har liksom inget problem med henne alls egentligen. (Vilket i sig är konstigt med tanke på hennes ålder). Dock funderar jag på en sak. När hon följer mig, och om jag springer före henne, då SER hon skitsur ut. Hon följer efter fortfarande, men kan slänga med huvudet och göra något bakutsparkskutt. Mer än så händer inte, och hon blir ALDRIG närgången när hon gör så, utan jag undrar mest varför hon ser så sur ut. Är hon sur? Eller är det något annat sätt att visa att hon tänker? Vad tror ni?

Nu vet jag att detta blev lite luddigt, men detta är typ hur mina tankar går! xD

Blir väldigt glad för input från er!

Anmäl
2014-12-10 09:47 #1 av: Brollan1

Hästen frågar "varför springer du, måste vi verkligen göra det, är det något farligt eller driver du med mig, vad ser du för farligt som jag inte ser, visa mig".

Hästar springer bara om dom måste det och då oftast när dom är rädda för något. Springer du så är du rädd för något om du inte visar att du verkligen vill leka. Var tydligare med det du gör.

Lycka till

Anmäl
2014-12-10 10:30 #2 av: LinaN

#1 delar inte alls samma tanke som dig där ^^

När en häst surar och följer kan det röra sig om dominans. Min gör så han har "taskig attityd" emellanåt, ser ut som han funderar på att bitas och sänker ofta huvudet och blir sned i nacke/hals. Detta kallas för "snaking" alltså att orma mer eller mindre och det är något som hingstar och andra ranghöga individer gör när de driver de med lägre rang. Jag brukar antingen driva framdelen ifrån mig, eller så stannar jag och driver på bakdelen för att han ska bli trevlig igen. Jag visar alltså att det beteendet (att sura) inte är uppskattat.

hästar leker och synkroniserar i alla gångarter när de leker med varandra, och det gör de även när man har en bra relation i häst-människorelation. En häst som ser sin människa som ledare/partner ifrågasätter inte varför man travar eller galopperar när man leker utan de gör det för att de vill gärna synkronisera. Men sen har vi de som då ser ut som huggormar även om de följer, de tvivlar, de är inte helt säkra på varför hur var och när vi är ledare och det markerar de mot när man ber om något annat.

Det är likadant om vi har en övning som vi bara gjort i skritt och det är dags att öka tempot så kan Harry sura och sätta emot en hel del, men jag fortsätter vara lugn, sansad, och ber om det jag ber om och om han inte svarar så använder jag mina faser rättvist. Så det kan också hänge ihopa med att hästen är van att göra en sak och när man sedan ber om mer engagemang (vilket ökat tempo är) så blir de griniga för  "vad ska det vara bra för?!" "du har ju alltid vart nöjd med övningen i skritt ju!?" och andra protest-"tankar" från hästen för hästar är precis som vi, jävligt lata av naturen och gör inte mer än nödvändigt ;)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-12-10 11:31 #3 av: Gronstedt

TS, om du springer framför hästen, bort från den när den följer bakom dig, kan det se ut som om du flyr från den - då blir det naturligt att den agerar som om den "jagat bort" dig - alltså att den visar dominans och grinar på samma sätt som den skulle när den kör iväg en annan häst.

När du vill springa med hästen så gör det bredvid den och tillsammans, inte framför och bort från. Grinar hon så vänd dig mot henne och driv henne bort från dig, så kommer nog öronen snart fram igen.

Anmäl
2014-12-10 13:40 #4 av: Gia91an

1# jag har svårt att tänka mig att hon blir rädd!

2# Jo lathet känns ganska troligt. Kan tänka mig att hon har lite växtvärk men samtidigt lite tonårstrots med. Men jag menar. Alltså detta är ENDA "problemet" jag har med henne, så om hon protesterar och ändå gör som jag säger så ja. Jag vill ju bara veta varför hon gör vad som hon gör!

3# Detta händer dock även när jag springer bredvid henne i grimskaft. Så det rör sig inte bara om när jag är framför. Glad

Anmäl
2014-12-10 14:18 #5 av: LinaN

#4 att hon gör så när du springer bredvid stärker min tro om att hon är missnöjd o lite bossig ;) Exakt hur du ska få bukt med det vet jag inte då jag själv jobbar mycket med det med min 9-åring (men hade jag tatt tag i det tidigare så hade det också gått lättare att få ordning på beteendet.) det är aldrig trevligt när man inte vet om de tänker bitas, springa ner en eller skicka iväg ett fram eller bakben mot en även man har trevligt annars.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-12-10 14:46 #6 av: Gia91an

5# Haha, ja det är ju ett fruntimmer jag har att göra med, så hon kan säkert bli lite bossig så.  ;) Men om det endast visar sig såhär så är det ganska okej tycker jag! Samtidigt kan jag tycka att det är skönt att hon är lite bossig, då har hon ju kommit ganska långt mentalt från det vraket hon var från början i huvudet liksom! 

Men för att förtydliga, även om hon lägger öronen bakåt och sparkar bakut när hon gör så, så inkräktar hon ALDRIG på mitt space. Sparkar alltid bort ifrån mig, och jag har inget problem att springa framför henne utan att titta på henne. Jag litar på att hon inte gör något dumt mot mig, och jag känner mig aldrig hotad eller så (som jag eventuellt hade upplevt med en annan häst). Jag betvivlar även starkt på att hon skulle springa ner mig, möjligtvis om hon snubblar, men då inte med mening. Det kändes liksom mest lite komiskt att hon ser så sur ut när hon är så följsam som hon ändå är. Haha. 

Men hon är fruktansvärt go mitt lilla monster verkligen. Härlig individ och jag tror vi kommer gå långt tillsammans. Det har aldrig känts såhär bra med en häst innan. Och här har vi inte ens ridningen inblandad (som ändå varit stora ljusglimten i hästhantering för mig). Så detta kan nog inte bli annat än bra! Skrattar

Anmäl
2014-12-11 17:17 #7 av: Qalaspuff

Inte läst alla kommentarer men håller med #2. 

Första tanken som dök upp i mitt huvud är föl med ranghöga mödrar som snabbt lär sig "jaga-bort"-beteendet. Vi hade ett sto som var rejält grinig mot andra hästar, stoet som gick som sällskap fick hålla sig i andra änden av hagen och blev snabbt bortjagad om hon kom för nära. Fölet snappade snabbt upp på beteendet och sprang iväg själv med öronen bakåt, huvudet lågt som för att driva bort sällskaps-stoet. Självklart kommer då mamma-sto efter och vad händer? Det andra stoet springer iväg. Det blev något av en lek som fölet tyckte var skitkul och upprepade dagligen. Dock blev han jämnad med marken (mentalt, inte bokstavligt talat) när vi släppte in dem till resten av flocken. Skrattar 

Min ettåring har visat liknande beteende i hagen, även då mot de andra hästarna. Att hon ska känna sig bossig och "jaga bort" hästarna som egentligen bara går framför. 

Anmäl
2015-01-19 14:37 #8 av: MirakelBetty

Håller med #2. 
Min sent kastrerade vallack gör likadant. Speciellt om det skulle vara så att jag går bortvänd mot honom kan han bita i luften (inte nära mig såklart), lägga öronen bakåt och rynka hela mulen om han hellre vill springa och jag vill gå eller tvärtom. Gapskrattar

Inte okej, men jag kan inte hjälpa att jag skrattar åt det för alla som står och tittar "AKTAA HAN BITER DIG" eller "HUR VÅGAR DU HA HONOM LÖS NÄR HAN GÖR SÅDÄR!?" och sen när jag vänder mig om tittar han åt ett annat håll eller låtsas som om inget har hänt :P Bushesten.. 

Så det jag ville komma fram till att det jag har gjort är att ignorera när han "bara"surar dvs öronen bakåt och inte driver mig utan att det är jag som är boss.  Han får lov att vara sur och visa sitt missnöje, när han väljer att göra det jag vill får han vara ledig i några minuter dvs jag visar varsågod och driver honom bort ifrån mig så får han springa runt lite, rulla eller göra vad han vill tills jag visslar/ tar kontakt igen.

Kicka/bocka/slå med huvudet är inte okej om han är i min "cirkel" men det hade ju inte du några problem med. Har jag känt att han tycker att han är boss så gör jag några övningar typ flytta bak och framdel, backa, gå över bommar på olika sätt och liknande bara för att förtydliga att det är jag som vet vart vi ska gå och inte han. Ibland får jag säga till mera bestämt, ibland behövs det bara att man påminner lite.

Om jag var du skulle jag prova mig fram och sedan genom erfarenhet lära mig läsa av vad som behövs så man inte tar i för mkt i början om det är ett invant beteende då hon är dominant och dessutom en liten surtant ;) 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.