Beteende och Psykologi

Reagerar vid friendly game

2014-11-08 21:53 #0 av: Moalinn

Jag har funderat på en sak. Har en medryttarhäst som är väldigt känslig. Extremt sur just nu men det är antagligen på grund av fällning + att hon har en ny valack kompis i hagen sen några veckor tillbaka. Hon har stått med ston de senaste 6 åren iallafall så jag förstår henne.

I vilket fall som helst så när jag tar ut henne från hagen och ska köra friendly game så stör hon sig fruktansvärt mycket på att jag är och rör på hennes mage, främst längre bak och även lite småkinkig med bakbenen. Hon blir tvärsur, sparkar och biter efter mig. Tror inte hon rent tekniskt skulle bita eller sparka mig men hon markerar.

Jag funderar på om detta beror på att det är obehagligt, gör ont och så vidare. Men samtidigt så när vi har ridit och hon har fått jobba hjärnan lite så har hon inga problem med att jag rör vid hennes mage.

Orkar hon bara inte bry sig eller har hon bara otroligt mycket energi och vilja?

Jag ska prata med ägaren om en massör/equiopat men jag kan tyvärr inte göra mer än prata med honom om det och eventuellt erbjuda att betala en liten del av det hela för jag har själv inte råd. Hur mycket de kostar vet jag inte men har känsla av att de kan vara ganska dyra?

Mvh Moalinn. | moalinnahlstrom.blogg.se
Sajtvärd för Naturfoto & Musik
Medarbetare på Djurfoto

Anmäl
2014-11-10 21:21 #1 av: LinaN

du går för fort fram och lyssnar inte på hennes signaler, vilket skapar en situation där du tvingar henne acceptera istället för att backa och sen prova igen.

läs på om approach and retreat och artikeln om friendly game här på sidan igen, och sök även på nätet.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-11-11 08:37 #2 av: Brollan1

Om du har problem med att LYFTA bakbenen så har du att ta ställning till,

1: förstår hästen vad du vill?

2: tar det ont att stå på tre ben?

3: är det en protest mot dig?

När du har tänkt klart så vet du vad du skall koncentrera dig på att lösa.

Lycka till

Anmäl
2014-11-11 09:12 #3 av: Cahira

Jag tycker det låter som en dominant left brain?

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-11-11 09:28 #4 av: LinaN

#3 ja, det låter det som. Och de är oftast de som är svårare att få att acceptera att man tar överallt eftersom de tidigare troligtvis sluppit bli tagna på när de surat och hotat.

Det handlar alltså om attityden "kom inte här och tro att du kan ta på mig som du vill" till skillnad från en right brain häst som säger "döda mig inte!" när man tar på dem.

Just ston har ofta högre integritet än vallacker, så då får man gå långsammare fram, även om det är en stabilt psykisk häst som en LB-häst. För att visa att man bryr sig om hästens reaktioner istället för att köra på och låtsas att det löser sig bara man gör det tillräckligt mycket. (de-sensiticing)

Min erfarenhet säger att ston är kinkigare med beröring än vad vallacker och hingstar är. Men givetvis finns det alltid undantag!

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-11-21 21:05 #5 av: Moalinn

Har inte skrivit något om att jag inte går tillbaka och börjar om när hon reagerar för det gör jag men det spelar liksom ingen roll för hon blir nästan bara surare ju mer jag håller på, så då lägger jag ju av vid ett ställe hon accepterar.

Det som är är att hon har gått från att springa åt sidan så fort man kommer mot hennes bakdel till detta. Hon är travare och har gått på travet. Hon har "alltid" (iallafall så länge hon har varit hos nuvarande ägare, vet ej hur det varit innan) haft problem med att lyfta höger fram. Står emot, vägrar lyfta så man får kämpa för att få upp den. Nu har det blivit bättre men då är det istället problem med bakdelen.

Hon får gärna vara kinkig men det här känns inte riktigt hållbart i längden.

Ett framsteg är att näst jag sist sadlade henne (även det tycker hon är pest och pina) så gjorde jag så att jag kom ut ur sadelkammaren och gick fram till henne som jag brukar, så fort hon blev sur så gick jag tillbaka in i sadelkammaren och tog ett steg i taget. När hon blev sur och la ögonen bakåt backade jag ett steg och höll på så. Tog bara en kvart innan jag stod vid henne och rörde med sadeln på sidan av henne och snart kunde jag även lägga den på ryggen utan problem. Gick tillbaka med sadeln och kom tillbaka utan för att det inte skulle bli för mycket på samma gång. Sen hämtade jag sadeln igen och hon reagerade inte alls, eller ja hon la bak öronen men det anser jag som okej (iallafall nu i början) så länge hon inte sparkar eller försöker bita.

Jag vet att jag måste bli mer bestämd då jag är riktigt snäll men tycker det är så svårt. Hade ut en tränare sist som gav mig många bra tips och jag tror även att hon kommer kunna hjälpa mig med väldigt mycket men jag vill också kunna träna på egen hand då jag inte har råd med tränare var och varannan månad.

Mvh Moalinn. | moalinnahlstrom.blogg.se
Sajtvärd för Naturfoto & Musik
Medarbetare på Djurfoto

Anmäl
2014-11-21 21:34 #6 av: LinaN

#5 men då har du ju effekt, då är det bara att fortsätta med approach and retreat och kanske rentav göra det ännu långsammare med fler upprepningar men inte för att trötta ut utan för att visa att du BRYR dig om hennes reaktioner.

Ibland surar de för att man är respektlös när man gör något, inte för att hästen är rädd eller osäker. Och då är det viktigt att visa att man ser och känner igen när man är på väg att klampa in på deras integritet.

När det kommer till att inte vilja lyfta ett specifikt ben, testa att nypa successivt hårdare och hårdare i kastanjen, där nyper hästar varandra när de leker. Men var beredd på att hästen kan nypa tillbaka, det är porqupine game. men det var det enda som funkade på min häst, han till o med ställde sig o lutade allt han kunde på det ben man ville lyfta upp, han gjorde det till en lek, hur långt mot vansinnet kan han driva människan. men när jag började nypa honom så lekte vi helt plötsligt på jämna villkor, visst nöp han mig i baken några gånger, men nu kan vi lyfta alla fötterna ungefär lika lätt. :)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.