Beteende och Psykologi

Svårläst och svårfångad häst

2014-07-07 13:47 #0 av: Gronstedt

Jag brukar aldrig vara rädd för hästar, jag brukar kunna läsa dem och jag brukar kunna ge signaler som de kan läsa. Vi brukar snabbt komma överens om var gränserna går och de brukar vara hövliga utan att vara rädda eller sura. Men den här pållen verkar ha något fel på protokollet. Han reagerar inte på samma signaler som andra, eller han reagerar i alla fall inte likadant.

Vissa hästar vill inte bli fångade i hagen, kanske speciellt inte i sommarhagen. Jag brukar kunna få fatt i dem ganska snart med olika trix. Om det inte funkar med att gosa med en annan häst, så att den man vill ha kommer fram för att inte missa något, så brukar det gå att envisas och "driva" den man vill ha genom att hålla sig parallellt med den och inte låta den stanna eller komma tillbaka till kompisarna. Det kan bli några varv "löslongering", men ganska snart inser de flesta hästar att det är trevligare att komma fram och få en morot än att hålla på sådär.

Men idag hade en, som är lite eljest, plockat av sig grimman, och han skulle absolut inte ha den på sig igen. Jag kunde röra vid hans mule, men kom jag närmare kastade han undan, så jag började "driva" honom. Efter ett tag började han frusta, vända huvudet mot mig och komma närmare. På en annan häst hade det betytt att det var dags att bjuda in och välkomna och börja klia, men denna pålle gick därifrån till att vända ändan till, sno runt så att han hela tiden hade ändan mot mig, backa mot mig och till sist även kicka. Bara en liten försynt kick, inte i närheten av att träffa, men ändå inte acceptabelt.

Hade det varit en annan häst och om jag hade haft mer plats hade jag slängt grimman och grimskaftet längs sidan på honom, men jag var inte alls säker på att han inte verkligen hade försökt sparka mig om jag eskalerat. Jag vågade helt enkelt inte fortsätta pressa honom. Jag var inte säker på att kunna hålla mig undan bakhovarna och inte komma i kläm om de andra hästarna satte igång något.

Till sist kom undsättningen i form partnern med morötterna, så pålle blev mer intresserad av att vända den söta änden till. Trots det tog det ytterligare 10 minuters drivning och lock och pock innan grimman åkte över öronen, och 5 minuter efter det innan jag kunde knäppa den också.

I allt detta var han inte alls rädd, utan bara helt ovillig att acceptera mitt "ledarskap". Inte ens efteråt, när han fick beröm, slappnade han av som andra hästar brukar, utan bara "ryckte på axlarna" och gick därifrån när morötterna var slut. Jag kan inte läsa hans signaler och jag kan inte signalera så att han förstår. Eller i alla fall inte så att han bryr sig.

Någon som har liknade erfarenheter och vet vad det kan bero på att en häst har ett "annorlunda" språk? 

Anmäl
2014-07-07 14:30 #1 av: Stallmima

Är det din häst??

Anmäl
2014-07-07 14:32 #2 av: Gronstedt

Nej. Han går på bete hos mig i sommar och bor i stallet där jag rider. Men jag har inte mycket att säga till om hans hantering utom nu när han är här.

Anmäl
2014-07-07 14:34 #3 av: Stallmima

Du och ägaren kanske skulle kunna prata om hur hästen är i vissa situationer. Jag skulle inte vilja att andra höll på att konstra med min häst

Anmäl
2014-07-07 14:37 #4 av: Gronstedt

#3: Jag hade knappast tänkt "konstra" med honom.

Anmäl
2014-07-07 16:12 #5 av: LinaN

Min tanke är lite varför skulle DU ta på honom grimman? Det är väl ägarens ansvar att se till att hästen har grimma på om ni nu har en regel i ert stall som säger att hästarna måste ha grimma på.

Så jag begriper inte riktigt vad du skulle på den hästen att göra. Om någon häst i vår hage tappar eller klär av sig grimman så brukar jag inte göra mer än att höra av mig till hästägaren och säga att hästen går naken. Hittar jag grimman när jag ändå är ute och ska hämta min häst så brukar jag antingen hänga på den på hästen om han är i närheten eller lägga den vid grinden så den är lätthittad. Annars brukar jag inte direkt se det som min självpåtagna uppgift att gå och  få på grimman på hästen igen.

Sen är det annat om man blivit tillfrågad om man kan ta på grimman.

Tycker det låter som onödigt mycket jobb för en häst som varken är din eller som kommer stå kvar särskilt länge till.

För övrigt så låter den hästen som om den är en rätt trygg LBI.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-07-07 16:16 #6 av: Gronstedt

#5: Han är på sommarbete hos mig, så just nu är han mitt ansvar. Jag kan inte lämna honom utan grimma och fluglugg i 3 veckor och jag måste ha ett "handtag" på honom om jag av någon anledning måste få fast honom (sårvård eller så).

Anmäl
2014-07-07 16:20 #7 av: LinaN

står det i avtalet att han måste ha grimma/flugpanband på sig? står det inte det så är det inte ditt ansvar. 

och om hästen är svårfångad så skulle du blivit informerad om det innan han ställdes hos dig på betet. Ska du vara ansvarig för sårvård på någon annans häst? Det är ju något som jag inte skulle vilja ta på mig även man skrev avtal, för ägaren kan mycket möjligt komma och gapa om att hästens skada blev förvärrad för att du gjorde fel (trots du inte gjort något fel) så det hade ju aldrig jag velat ta på mig.

Sen är det ju en helt annan femma om du har hemma hästen som sällkap/foderhäst åt din egna.... många variabler som väger in.

Men istället för att dra grimman över mule/huvud på honom, varför inte knäppa den runt halsen istället? Många rymmare brukar acceptera att man gör det istället för att dra det över huvudet på dem. Speciellt hästar som inte lärt sig stoppa huvudet i grimman på ett vettigt vis....

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-07-07 18:41 #8 av: Gronstedt

#7: Dealen mellan mig och ägaren är klar, och däri ingår att jag sköter om smärre sår och liknande under betet, i den mån det fungerar. Blir det omöjligt, eller om det skulle uppstå någon allvarlig skada, så låter jag det vara och informerar ägaren. Flugglugg behöver han för att inte få problem med ögonen. Men dealen mellan mig och ägaren är klar och inte problematisk.

Varför inte knäppa grimman runt halsen? För att man inte kommer närmare honom än att man kan röra vid hans huvud eller hals med armen rak. Det går inte ens att lägga grimskaftet över nacken på honom, ännu mindre hänga dit en grimma.

Men frågan var inte så mycket hur jag skulle få dit grimman - det löste vi ju -  som hur det kommer sig att denna häst har ett helt annat signalmönster, både ingående och utgående, än de flesta andra. Jag har umgåtts ganska nära med flera tiotal hästar, och han är unik ibland dem.

Anmäl
2014-07-07 21:11 #9 av: supernatural

#8 Han kanske har blivit isolerad från hästspråket tidigare? Tillexempel stått i egen liten hage som är mycket vanligt på stora stall? Men det lät konstigt...

Hjärta - Med kärlek, utan våld - Hjärta

Anmäl
2014-07-07 21:12 #10 av: LinaN

#8 ok.

Men vissa hästar blir aldrig som andra. Han låter klart LBI och skiter fullkomligt i om han har folk omkring sig eller inte, plus att han verkar vara väldigt egen med sin bubbla, kanske lite trust-issues eller liknande men att det inte är hela världen.

Hade det vart din egna häst så hade jag rekommenderat att satsa rejält på friendly game, hitta vad som får den hästen att ticka. Tydligen är inte mat/godis så högt på listan hos denna individen eftersom det krävs en del lockande innan han ens överväger så som det låter på dig.

Sen varför hans mönster är som det är? kanske inte blivit lyssnad på av människor innan, det lär hästar att de inte blir hörda vilket i förlängningen gör att de skiter i det för det är ändå ingen mening med att försöka. Inlärd hjälplöshet och likgiltighet.  Bara spånar.... 

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-07-07 21:49 #11 av: Urhasten

Jag är helt förvånad över dealen mellan dig och ägaren. Det är verkligen en god gärning du gör i att ta så pass stort ansvar över en annans häst, när det redan är så pass mycket med sina egna.

Sedan tycker jag att du verkar kräva för mycket av, för er, okända individer mot varandra. Alltså, fine; hästen ska inte vara otrevlig mot dig - men nu är det DU som faktiskt går in i hästens liv och försöker visa vart skåpet ska stå helt utan att det egentligen berör hästen hur vida det egentligen är. Mot sin ägare kan saker och ting vara helt annorlunda. Hästen ska inte bli påtvingad ditt umgänge för att det är dealen mellan dig och dess ägare.

Det stora hela handlar om, vad jag antar, är att du och hästen inte har någon relation. Ingen alls, och det intryck han har fått av dig är inte mot det positivare. Jag hade inte vallat en häst jag inte känner. Jag hade heller inte smickrat den med godsaker och kli för att kunna utföra något som du egentligen inte borde tagit på dig som ansvar. Du har gett dig in i någonting som du inte behöver och det visar sig till och med att du inte kan utföra det du har lovat göra. Du är en godhjärtad människa och säkerligen en fantastisk djurvän, men trots allt inte dess ägare och kan du inte få lov att ta på grimman för att utföra det du dealat om så fungerar det inte. 

Jag råder dig att göra upp en enklare deal trots allt. Där du lovar daglig uppsikt, vara tillgänglig att kontakta/kontakta ägarna vid behov och sedan är det ägaren som står för vård av sin häst. 

"Det är inte som det ser ut"

Anmäl
2014-07-08 08:55 #12 av: Gronstedt

#9, 10: Det kan ligga mycket i vad ni skriver ("isolerad från hästspråket tidigare", "inte blivit lyssnad på av människor innan",  "Inlärd hjälplöshet och likgiltighet". Han föddes som påläggskalv  i ett stort tyskt stall där man serieproducerar "fina" hästar. Vilket kanske ofta betyder små hagar, lite umgänge mellan hästar och lite kontakt med människor utom precis när man ska ridas?

#10: "trust-issues" . När jag hanterar eller rider denna häst har jag ingen känsla av att det finns tillit eller ens behov av tillit från hans sida. Han är som en maskin stora delar av tiden. Han "tänder" inte på beröm under arbetet. Efter massage eller ett ridpass där han faktiskt slappnat av  (händer sällan, han kan gå så snyggt att vilken domare som helst går på det och ändå vara helt avstängd), så kan han ruska på sig, frusta, gnida sig eller luta lite mot en, men aldrig annars. Då går han med huvudet sänkt, söker kontakt och uppskattar närhet - en liten stund. Men han blir aldrig kvar i det läget.

Han tigger godis men blir inte glad när han får det - även det är som en maskinreaktion. Ungefär som att bilens bränslemätare visar 0 - den blir inte "glad" för att man tankar, det är bara orsak och verkan.

Om man möter honom kravlöst i boxen eller hagen så kan han gosa, men då är han alltid försiktig och nästan skygg.  Han närmar sig gärna, men minsta krav, om det bara är dra hans nos åt sidan för att komma åt att stryka bort en blinning, så backar han. Han kan gå in i mina händer, men jag kan inte ta i honom.

#11:  Dealen mellan mig och ägaren är som sagt inget som helst problem, och jag har inte tagit på mig ett dugg mer än jag vill och förmår.

"att du och hästen inte har någon relation. Ingen alls ..." Stämmer inte. Jag har ridit och hanterat den här hästen ganska mycket.

"det intryck han har fått av dig är inte mot det positivare". När jag inte försöker sätta grimma på honom närmar han sig gärna. Jag får bara inte hålla fast hans huvud, men det får ingen när han är lös ute och vill stanna ute.

"Du har gett dig in i någonting som du inte behöver och det visar sig till och med att du inte kan utföra det du har lovat göra." Stämmer inte. Som ovan skrivet är dealen med ägaren helt oproblematisk, och grimpåtagningen (som jag som sagt inte "lovat") blev utförd.

"Hästen ska inte bli påtvingad ditt umgänge för att det är dealen mellan dig och dess ägare." Hästen ska bli "påtvingad" sin grimma (av mig eller någon annan) för att han behöver ha fluglugg på sig. Nu kunde jag göra det, annars hade jag ringt ägaren som skickat hit hästskötaren som hade fått ta fajten. Varför skulle jag inte försöka? Det är aldrig fel att lära sig nya saker, inom hästhantering och annat.

Varken ägaren eller någon annan kan för övrigt ta denna häst i hagen när han inte har grimma, och ibland knappt när han har det. När han inte är redo att komma in är det "enda" sättet att ta ut alla andra hästar, så han blir angelägen att hänga på - då kryper han snällt i grimman. I boxen tar han utan muck på sig grimma eller träns.

Jag ser det som en fördel att få tillfälle att lära mig mer om hur han fungerar och behöver hanteras. Han är knappast helt unik i världen och det är inte de lättaste hästarna man lär sig mest av.

Anmäl
2014-07-08 11:28 #13 av: LinaN

med den senast framlagda faktan så stärks mina misstankar i att han dels är LBI som dessutom blivit avstängd, robotliknande hästvarelse.... ett klassiskt fall av att man i unga år slagit nyfikenheten ur en häst.... :/ sorgligt.

Men den goda nyheten är att en sån häst kan rehabiliteras, det tar bara en hel del tid. Tid som kanske inte finns på ett sommarbete då det nog rör sig om ett par års rehab för hästen... 

Mer friendly games med grimman, det är det enda jag kan tänka mig just nu. att ta på ochta av tills det inte betyder något längre. Annars är jag rätt rådvill i detta fallet då jag inte sett hästen in action så att säga...

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-07-08 15:35 #14 av: Gronstedt

I vissa avseenden verkar denna pålle ändå vara som andra, även om det tar lite lägre tid Blinkar.

Idag hade han kliat upp flugluggen bakom örat. När jag tog grimman backade han som vanligt och slängde upp huvudet, men INTE så mycket att han kom loss - vilket han kunnat göra hur lätt som helst. Jag fick rätta till flugluggen utan att han slet sig sedan stod han nära mig och andades mot mitt nyckelben medan jag fick stryka och klia över hals och huvud. Han sänkte huvudet, nosade på mina skor, strök sig försiktigt mot mitt ben - precis som en vanlig häst. Kontakt och samspel på ett helt annorlunda sätt än igår. I alla fall en liten stund. En sådan reaktion hade jag väntat mig direkt efter "fajten" igår, men det tar kanske en stund för pengen att trilla ned?

#13: Han står i ett bra stall med bra folk, men hanteras av många och därmed blir det inte superkonsekvent. Men ovanstående tyder ju på att det finns där i honom. Det kommer kanske fram allt mer med fasta och trygga rutiner och måttlig press.

Anmäl
2014-07-08 21:44 #15 av: LinaN

#14 det hjälps ju inte om det är ett beteende som lärts in tidigt i livet. Men däremot så hjälper det ju att det är bra folk så att det inte blir sämre cokså :)

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-07-22 16:05 #16 av: Gronstedt

Uppdatering: De 3 sista dagarna innan de for hem hade han tagit av sig grimman varje dag (hade på något sätt lyckats knäppa upp den Snopen). Med en matbytta som han måste stoppa nosen genom grimman för att komma i, så gick det att få på den. Första dagen tog det minst 45 minuter inklusive många vilda kast och en bakutspark som var bra nära att träffa, andra dagen tog det kanske 5 minuter och 5 kast, tredje dagen tog det en stund innan han kom fram, men sedan åkte grimman på så fort han stack ned nosen i byttan, utan att han backade alls. Och varje gång kunde jag klappa och klia och gosa över hals och huvud efteråt och han verkade tycka att det var lite trevligt att ha varit duktig.

Sedan kastade han sig när jag satte på grimskaftet, men när det väl var på så var han en vanlig, vänlig tamhäst och gick på transporten utan minsta problem.

Sedan fick jag dock höra att de hade haft problem att fånga honom i boxen och få på grimman ... men på kvällen kröp han i tränset och blev riden utan minsta problem.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.