Annons:
Etiketterbeteendepsykologi
Läst 755 ggr
KnutKrut
2014-03-03 15:26

"Han är inte rädd, han bara reagerar"

I helgen fällde vi träd i hästhagen. Först tänkte jag ta in hästarna, men hagen är stor och om jag bara vaktade så att de inte gick för nära så var det ingen fara. Jag gav dem hö på behörigt avstånd. Först reagerade min häst när motorsågen startade. Han är van vid ljudet, men till skillnad från ponnyn lyfte han huvudet och såg spänd ut. Ponnyn vinklade bara ena örat lite för att notera att en såg hördes. När sedan första trädet föll sprätte ponnyn iväg 4 steg, avvaktade, tittade på mig och kom tillbaka till maten, men med huvudet mot trädfällningen för att se om något mer skulle hända. Min stora häst drog iväg i full fart. Huvudet högt, svansen som en plym och full fart iväg, kollade in mig och ponnyn och kom sedan i full fart tillbaka mot oss, stannade en bit ifrån oss och frustade högt och att sedan galoppera iväg igen. Jag gick bort för att se hur trädet fallit och ponnyn lufsade efter mig. Hästen sprang med fast på avstånd och med hög energi. Sedan föll träd nr 2. Denna gång reagerade ingen av dem på att sågen drogs igång igen. Hästen gick iväg till höet igen, ponnyn fick jag leda bort för hon ville stå kvar under trädet och titta. När detta träd föll var det ingen av dem som sprang. Jag gick dit bort och skojade med hästen genom att springa mot trädet och hoppa över stammen. Han följde efter utan att tveka och hoppade flera gånger. Efter det gnagde bägge på stammen medan vi sågade sly alldeles intill. Till slut körde vi in traktorn i hagen, hästarna följde efter den. Det största trädet fästes i kedja bakom traktorn och drogs mot grinden. Min stora "fegis" följde efter och åt av trädets knoppar samtidigt som det drogs av traktorn. Efteråt sa jag till sambon att det var konstigt att hästen så fort vande sig eller kanske konstigare att han var så rädd när det inte var första gången vi fällde träd eller han hörde en såg. Sambon svarade då att hästen ju inte alls var rädd. Han bara reagerade. Och ju mer jag tänker på det, desto tydligare känns det. För så var det ju. Och han var nog mer uppspelt än skräckslagen. Och då är det ju inte farliga saker att vara rädd för som jag bör fokusera på utan att ändra sättet att reagera på. Visst är hästen på ett visst sätt, men visst måste man kunna mildra reaktionen?

Annons:
Upp till toppen
Annons: