Beteende och Psykologi

Nervös, testar, vill inte gå dit jag vill!

2014-02-03 18:34 #0 av: Fjäril

Hej,

Jag är ny på sajten och glad att jag hittat hit Glad 

Jag har nyligen köpt ett varmblodssto (travare) på 7år. Hon har stått på lösdrift ett par år och är nu under min träning. De första två veckorna lade vi tid på att lära känna varandra. Jag arbetar och tror på tillit istället för "straff" om hästen inte vill som jag. Men beteéndet blir nästan värre.

Hon står inte still vid uppstigning, jag behöver dessutom hjälp upp (pall eller att någon slänger upp mig) då hon är närmare 170 hög och jag är 160 kort Lipar. Förutom det började hon, efter någon vecka med skritt i skogen och någon trav på banan, att inte vilja gå dit jag ville. Antingen stod hon blixt still eller så började hon rygga, till och med så att hon har rest sig ett par gånger. Jag började då fundera på om hon hade ont någonstans, kunde det vara bettet som skavde eller rent av sadeln?

Jag testade att enbart tränsa och ta med henne ut på gården. Jag tog med en pall och stod där bredvid henne. Hon stod helt stilla och jag kunde hoppa upp. Det var alltså inte träns/bett (eller nacke). Jaha, men då var det väl sadelns tur att bli kollad då. Dock ville hon inte gå dit jag ville (helt hundra då heller).

Sadelutprovare kom ut till stallet. Hon gick igenom vår tjej och kunde inte hitta mycket mer än någon spänning i ryggen. Det masserades bort, men sadeln var helt åt skogen (fel för henne) och vi fick tips om vad som skulle vara bäst. Ny sadel är köpt och den sitter bra.

Vår tjej har inga ben- eller andra skador. I stort sett som unghäst, med att hon varit frisk hela tiden och inte arbetat "sönder" sig. Hon är lugn, lite nervös för nya saker, men otroligt fin i all hantering. Snäll, mysig och vi har funnit varandra. Hon älskar att trava och gör det gärna snabbt och ofta. Öronen rakt fram hela tiden och hon verkar ha kul. Men så är det de här med att hon inte vill gå dit jag vill utan att någon annan leder (som min mamma när hon är med).

Jag har läst alla möjliga böcker om hur man på bästa sätt ska arbeta med sin häst, där jag funnit några tips. Jag har testat att vända henne bort från "läskiga" saker och ibland går hon framåt (då med mycket beröm) eller att använda tyglarna så att det faller lite lätt fram och tillbaka mellan halssidorna (när hon ryggar/reser sig) och snabbt berömma/sluta när hon går framåt, och det har också hjälpt - men för varje dag som går tar vi ett steg bakåt. Den väg vi har gått (eller de vägarna) har hon börjat stanna/rygga allt tidigare. Snart kommer vi inte från gården. 

Hon är pigg, öronen framåt, reser inte på huvudet och verkar må bra - men hon vill inte som jag.

Kan det vara så, eftersom jag ibland hoppat av för att leda henne, vid platser hon inte vill gå fram till (vilket går hur bra som helst) att hon lärt sig att "aha, gör jag så där så går hon av"? 

Jag har lett henne fram och tillbaka, flera gånger, på olika ställen, för att hon ska känna tillit till mig, men på ryggen vill hon inte alls. 

Har ni några tips?

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-03 18:45 #1 av: Loviisaa

Så gjorde den hästen ett tag med mig. Mest för feghet. Ser alltid spöken överallt, haha! I början kunde ja inte rida ut ensam, kom inte från gården.. men har du någon att rida med? Det tycker jag är viktigt! 

Så fick jag min sköthäst att börja gå framåt och jag har alltid spö men behöver aldrig använda det. Det är rätt checkt att ha någon lugn häst och ryttare med sig om hästen backar och inte vill gå förbi så kan ryttaren bakom gå förbi, brukar fungera. 

En fråga, har du bomull i öronen på henne? :) Hon kanske är van att inte ha?. Min sköthäst är nämligen en varmblodig travare. Väldigt känslig och fjantig, ha man bomull och huva på så är han mycket bättre. Kan även rekommendera att göra ett inlägg på ridtravare.ifokus.se , finns många kunniga ryttare som rider travare där. Det är vanligt beteende för travare att se "spöken" m.m. 


Anmäl
2014-02-03 18:47 #2 av: Zaphix

Travare hoppar man ofta upp på i farten, så är nog därför hon inte vill stå stilla. Skulle klickertränat hästen att vilja stå vid pallen.

Ridningen fungerar kanske inte för att hon inte förstår dina hjälper. Är hon mycket riden innan? Utbildad?

Anmäl
2014-02-03 18:58 #3 av: Fjäril

Tack båda två för era svar!

Vi har haft huva med bomull i men jag tycker inte det gjort någon skillnad. Nästan så hon störs av att höra "sämre". 

Hon har gått bra med att rida ut med andra. Dock rider ingen stå tidigt på dagen som jag, dessutom vill jag att hon ska lära sig. Utbildad är hon nog inte (så mycket). Hon lyssnar bra på mina hjälper, lätt på handen och stretar/drar inte. Men inte så mycket riden/eller utbildad.

Hon är pigg, vill fram och tycker det är roligt - men tramsar som jag säger :) Ibland är hon nog "rädd", hon frustar och lägger nästan öronen åt sidan som en åsna, men det är de enda gångerna som de inte är helt rakt fram.

Hon är inte stissig på något sätt och trampar runt, mer än när jag sitter på. Hon traktar inte men går på fort (förutom när vi ridit och hon är trött, då vilar hon huvudet lägre).

Klickerträning kan vara bra! 

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-03 19:11 #4 av: Loviisaa

klurigt det där! 

Har hon gått travlopp och så tidigare? 

Anmäl
2014-02-03 19:19 #5 av: Fjäril

#4

Hon har gått med sulky/långvagn. Jag tänkte ha henne till monté :)

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-04 14:20 #6 av: LinaN

Låter inte som hon förstår vad som förväntas av henne, hon har gått monté och på travet, vilket betyder rakt fram.

Att sedan försöka förstå tryck och att gå undan för det är en helt annan femma och just travare brukar ha problem att lära sig att svara korrekt på tryck eftersom de oftast lär sig att gå emot tryck.

Trycket av bröstan i selen när vagnen är på, trycket från uppkäk och töm ger stöd för att kunna gå ännu snabbare framåt. Så de har lärt sig att häver man sig mot trycket så är det rätt "svar"

Börja med att kontrollera att hästen verkligen förstår sidförande hjälper, förstår hästen att den ska följa tygelns tag, förstår hästen att den ska flytta undan för tryck på olika ställen på kroppen? Där hade jag börjat.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-02-04 14:40 #7 av: Fjäril

#6,

Tack!

Hon har inte gått i monte och med vagn är ett par år sedan. Hon har stått på lösdrift.

Idag har vi arbetet på marken. Hon har fått lära sig att jag bestämmer men att jag gör det med kärlek. Hon lyssnar bra på rösten och stannar när jag säger att hon ska göra det och går när hon får tillåtelse. Då med mycket beröm så klart.

Sedan gav vi oss ut för att rida. Hon reste sig, hoppade runt och tramsade ordentligt, men idag sade jag till på skarpen och till slut gick hon dit jag ville. Öronen framåt och samma nyfikenhet. Kanske skulle använt öronluva dock, många ute samtidigt och hon blev nog nervös. Men det får bli till nästa gång.

Det här var mycket intressant:

"Börja med att kontrollera att hästen verkligen förstår sidförande hjälper, förstår hästen att den ska följa tygelns tag, förstår hästen att den ska flytta undan för tryck på olika ställen på kroppen? Där hade jag börjat."

Jag vet inte inte hur mycket hon förstår. Hon är inriden men jag har fått börja om.

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-04 21:16 #8 av: LinaN

#7 oavsett om de gick ivagn för ett eller femton år sedan så spelar det ingen roll, det finns i minnet och har de inte lärt sig att gå undan för tryck så blir det knepigt.

peta henne i sidan, flyttar hon sig bort från ditt finger? Behöver du trycka på henne för att hon ska flytta sig? Tex när hon står på stallgången och du ska flytta rumpan?

Om du håller handen på hennes nosrygg och trycker på var sida om nosbenet, backar hon då? Om du trycker med fingrarna i hennes bringa, backar hon då? Om du trycker med fingrarna vid bogen, flyttar hon framdelen ifrån dig?

Eller lutar hon sig emot dig och trycker tillbaka?

Trycker hon tillbaka så förstår hon inte tryck, och med tanke på att du säger att du fått börja om hennes inridning, så tror inte jag hon förstår tryck heller....

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-02-04 22:28 #9 av: Fjäril

#8

Jag har testat att peta henne i sidan men ofta rör hon sig inte ur fläcken. Möjligtvis om jag "puttar"/trycker. Hon går bakåt om jag genom att hålla i grimman trycker/manar bakåt, likaså om jag manar via bringan, men det har inte behövts direkt.

Sadelutprovaren, även bla massör, tror att vi måste arbeta med hennes balans.

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-05 00:24 #10 av: LinaN

#9 hon fattar inte vad det är du vill, hon förstår inte att ge efter trycket. 

Läs på om de första 3 lekarna inom parelli, finns artiklar om det här på sidan. Friendly, Porqupine (fast tryck) och Driving (rytmiskt tryck)

Hästar är mottrycksdjur, de går emot tryck tills de lär sig att de kan ge efter för tryck. 

Inte svårare än så, när din häst lär sig att flytta för tryck så kommer hon bli lättare att rida och du kommer kunna påverka henne mer. Balansen är det troligtvis inget fel på, det är snarare så att hon inte ser nån mening med att flytta sig för dig när du ber om det.

Men det går att få ordning på, läs även artikeln om fyra faser av fasthet som handlar om HUR man effektivt lär in tryck och att själv bli effektiv utan att bli otrevlig mot hästen.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-02-05 21:46 #11 av: Fjäril

#10

Tack för dina tips!

Idag testade jag att peta på henne ännu lättare, fast ändå med mer bestämd hand. Då flyttade hon sig.

Jag har bara haft henne i fyra veckor så vi testar väl varandra helt enkelt. Två bestämda och tuffa tjejer slåss om ledarrollen Skrattar

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-06 10:43 #12 av: LinaN

#11 fokus på vad man vill uppnå brukar hjälpa ;) och troligtvis hade du bättre fokus med vad du ville.

Tänk på att du kan flytta hästen i sex olika riktningar, framåt,bakåt, uppåt, neråt och höger samt vänster. :) sänka huvudet för tryck, trycka under magen så hästen höjer/rundar ryggen (bra för att påminna hästen om att den har magmuskler ^^) då flyttar hästen sig uppåt för trycket som kommer underifrån osv osv.


Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-02-06 19:54 #13 av: Fjäril

#12

Kanon, tack! Jag har dina ord med mig Tummen upp

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-07 09:32 #14 av: Indriz

Att arbeta med tillit till sin häst är en sak, att inte straffa, är en annan. Om din häst någonsin ska se dig som en ledare så måste du våga korrigera! Jag pratar absolut inte om att rappa upp honom med ett spö, men gör han fel och du inte säger nej tydligt så visar du hästen att han gjorde rätt. Se hur hästar behandlar varandra. Testar en häst så får han ett svar genom t.ex. en viftande svans och en huvudkastning. Lyssnar inte den hästen då så blir han biten eller sparkad. Glöm inte att en häst känner sig trygg hos en ledare - de vill ha ledare!

En sak till - sluta berömma din häst när han står stilla vid uppsittningen - inte många vet det men beröm i form av klappar och ord är det samma som tryck för en häst - gör i stället ingenting. Släpp tyglarna och ställ inte ett enda krav på honom - det är release!

Skickar med en länk till en video som du kan ha stor nytta av. Trots att du har kommit längre i inridningen - lyssna på vad han har att säga och du kommer lära dig något ovärderligt.

http://www.youtube.com/watch?v=6_ahXy1Mnfc

Jag hoppas allting går bra för dig och din häst och kom ihåg att hästen är den bästa läraren, han kommer att säga till när du gör fel!

Anmäl
2014-02-07 10:46 #15 av: Gronstedt

#14: "beröm i form av klappar och ord är det samma som tryck för en häst". Detta ställer jag mig skeptiskt till. Då skulle ju höjden av mys hästar emellan vara att stå i varsin ände av hagen? Och det trevligaste man kan göra för sin häst är att stanna hemma? Jag är övertygad att hästar är kapabla att skilja på manande tryck, som man ska gå undan för, och "gosande" tryck, som man lutar sig mot och gärna återgäldar. Antingen det ges med beröring eller ljud.

Anmäl
2014-02-07 10:55 #16 av: Indriz

#15 Visst tycker hästar om att stå i varandras närhet, och ger du mjuka och lugna strykningar så är det en sak, men "Åh gull i gull! Så duktig liten kille!" med massa klappande på halsen ÄR tryck. Det viktigaste när det kommer till Pressure & Release är att verkligen ge release. Annars lär du inte hästen någonting alls. Dessutom är det här i en situation då hon verkligen vill lära sin häst något från hästryggen, inte stå och gosa i ett stall - Det är en annan situation.

"Och det trevligaste man kan göra för sin häst är att stanna hemma?" - Det är dina ord. Inte mina. Kan tillägga att visst kan ljud och prat vara behagligt, men det är inte hur hästar kommunicerar - det gör de genom kroppspråk, och det är det vi måste lära oss för att bättre kommunicera tillbaka.

Jag vill bara hjälpa människor och framförallt hästar att förstå varandra bättre.


Anmäl
2014-02-07 22:34 #17 av: LinaN

#14 håller inte med dig om det där med klapparna. Men det är en jädra skillnad mellan att klappa hästen med handflatan (så som man fick lära sig på ridskolan innan man satt av efter ett pass.) eller att klappa som man klappar en katt.

För av nån jädra anledning så tror man att bara för att en häst är ett stort djur måste man klappa hårdare på den för att den ska förstå att han gjort rätt än vad man klappar sin katt eller hund. (Men många med större hundar klappar på samma sätt som på häst, med handflatan på sidan av revbenen så att det nästan trummar om hunden! VARFÖR!?)

När min medryttare började hos oss så klappade hon ridskole-klappen på halsen och jag frågade henne vad tusan hon syssla med. Hon blev ju helt ställd, men så gick jag fram till henne, la handen på hennes lår och ridskoleklappade henne med samma rytm och någorlunda samma tryck som hon just klappat Harry med. Så sa jag till henne att jämför nu, vad är trevligast? Jag började istället milt och bestämt stryka henne på låret (nu låter det snuskigare än vad det är *ASG*) och man verkligen såg på henne hur lampan tändes i hennes medvetande.

Det är skillnad på att klappa och klappa helt enkelt. När jag klappar om min häst så stryker och gnuggar jag oftast, ibland glömmer jag mig och ridskoleklappar men det blir alltmer sällan tack och lov! För personligen så föredrar jag att när min sambo klappar på mig att han klappar med strykningar, inte handflateklappar! ;)


Min erfarenhet är att i storts sett alla hästar reagerar positivt på beröm OM berömmer är "uppriktigt" menat. Och det är inte så mycket som det man säger eller gör som är det viktiga utan hur man själv är. Jag kan berömma och ändå vara stel och osäker, men jag kan också berömma och vara mjuk och avslappnad. Det är DET hästen läser av, inte vad vi säger eller gör.

Samt att det vi säger ofta har större inverkan på oss själva än på hästen är en helt annan sak det också. Säger jag "duuuuktig kiiiiiiiiille!" när jag tränar och leker med min häst så lugnar det mig mer än det bekräftar honom, och genom min avslappning får han eftergift, även om eftergiften utifrån inte ens syns, så är det den emeotionella eftergiften som hästen ser och räknar.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-02-08 09:59 #18 av: Fjäril

#14

Tack för tips, och intressant video!

Det är lite så jag har gjort. Ställt mig och lutat mig emot henne. Jag har också använt en pall, från både höger och vänster sida där jag lagt ett "sadeltryck" från båda sidor och hoppat upp från dem båda (barbacka). 

Hon har blivit "bättre", höll jag på att säga, hon är ju bäst såklart, men hon har slutat tramsa/hoppa runt lika mycket.

Häromdagen sade jag (som sagt) ifrån ordentligt, sedan försökte hon dagen efter igen men gav efter ganska snart eftersom hon antagligen märkte (märker) att det inte är någon ide.

Vi är två bestämde damer som slåss om ledarrollen Glad Jag tror inte att hon har ont eller att något besvärar henne, och hon verkar veta vad som gäller (krävs av henne) under ridning - och framför allt verkar hon tycka det är roligt, men hon testar väl mig kanske.

Vad gäller klappar så kattklappar jag henne som LinaN skriver (bra förklaring). Inga hårda sådana, utan smekande. Det är viktigt tycker jag, framför allt när hon gör som hon blir tillsagd. 

I går stod hon still i stallgången efter uppstigning, hon hoppade inte runt och gick inte framåt. Då berömde jag henne med rösten (funderar om hon gillar den där "bebisrösten" jag använder, skrattade till när jag läste det i någon tråd) och kattklappar henne. Hon ser stolt ut, vänder sig lite emot mig och söker ögonkontakt.

Igår sade jag till henne "Om du litar på mig och låter oss lära tillsammans kommer jag alltid behandla dig med respekt och vårda dig med kärlek". På något sätt kändes det som om hon förstod vad jag sade. Ja det är ju inte som om hon inte får min respekt och kärlek ändå, men som om vi ingår ett ömsesidigt avtal Glad

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-02-08 11:50 #19 av: Indriz

#17 Det är väldigt olika vad människor och hästar föredrar, och tur är väl det! Jag jobbar som sagt mestadels utan det och det fungerar utmärkt för mig. För mig och hästarna har det gjort att alla signaler är väldigt tydliga, och de förstår vad som förväntas av dem. Sen myser jag självklart med dem utanför ridningen, och det funkar för oss, men det är som sagt olika för alla Glad

#18 Hoppas verkligen att det fortsätter gå bra för er och att ni hittar en skön balans - bestämda damer emellan! Glad

Fortsätt kämpa och lycka till!

Anmäl
2014-02-08 13:46 #20 av: Gronstedt

#16: Hästar kommunicerar ganska ofta med ljud och de är lika lätta att lära att förstå människoljud som till exempel hundar. De kommunicerar också mycket med beröring, kroppsspråk är något de använder vid kommunikation på medellångt avstånd. Ett litet kliande vid lansmärket är att säga "jag är dominant och jag gillar dig och nu tycker jag att vi ska göra det trevligt för varandra" - precis som när en häst med högre rang tar initiativ till ömsesidig putsning med en häst med lägre rang. Och ett "fint, vännen" med låg röst fungerar likadant som när hästen med högre rang hummar, mullrar eller bara andas ut mjukt under putsningen.

När man sitter på hästens rygg, och i synnerhet när man just satt sig där, är det praktiskt taget omöjligt att ge hästen någon märkbar eftergift utom genom att kliva av igen. Ljud och vänlig beröring är det enda man kan göra, för hästen utsätts för ett massivt tryck som känns i hela kroppen på den. Att man i det läget låter bli att stryka den över halsen innebär ingen större "release" i praktiken. Speciellt inte för hästar som ännu inte är väldigt vana vid att bli ridna.

#18: Bebisröst skulle jag inte rekommendera. Hästar använder djup röst (ibland för djup för människor att höra) när de "pratar" med kompisarna. Gäll röst använder de när de skriker, av rädsla, stress eller ensamhet. När man möter sin häst och ser att näsvingarna rör sig fastän den är tyst, så kan den faktiskt gnägga ganska starkt, men med så låg frekvens att människor inte kan höra.

Anmäl
2014-03-18 21:12 #21 av: Fjäril

Ja så har det gått några veckor, tack föresten Gronstedt, såg inte ditt inlägg (#20) förens idag. 

Det har fungerat fint, det är hård träning (ja inte på henne) utan det är något nytt varje dag. Hon är nyfiken, ser verkligen allt och är små"löjlig". Mitt i travet kan hon hoppa till. Vi jobbar hårt för att hon ska överlåta kontrollen åt mig, men det är inte annat än blod, svett och tårar nu Storgråter Nej, det fungerar fint, men i stället för att småstegra, eller rygga som hon fick för sig att göra istället, väljer hon att bara stå helt stilla ibland, utan att gå en meter om hon inte vill åt samma håll som jag. I skogen händer det aldrig utan det är när vi ska ner till banan och arbeta. Det enda som hjälper är att röra tyglarna fram och tillbaka, utan att skänkla. Då blir hon trött och ger med sig. VAD händer Galen

Hon vänder sig också om en hel del för att kolla på mig, som om "är det okej där bak". Det känns inte som om hon släppt på kontrollen utan måste vara 100% fokuserad. Jag pratar mycket med henne, lägger tid till massage och annan närhet.

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.