Beteende och Psykologi

Byte av hjärnhalva

2014-01-05 15:29 #0 av: KnutKrut


Undrar efter dagens lilla träningsstund med hästen om horsenalitys. Min häst var någonstans mittemellan RBE och RBI när jah köpte honom och ganska länge efter. Huvudet högt, taktade, spänd, svår att få kontakt med, undvikande osv. Efter ett tag gick han mer över åt RBI och i takt med att taktandet försvann blev det mer och mer tydligt hur han liksom höll andan och försvann in i sig själv för att sedan explodera, vara skräckslagen och inte gå att få kontakt med. Tomma ögon, varken hörde eller såg.

Nu skulle jag kalla honom LBE. Okej att han är en alert häst med mycket motor och att han kan bli spänd och ängslig, men ändå mer av en LBE. Det fins ingen av "rubrikerna" på LBE som han inte passar in under och allt färre av de övriga. Han vill fortfarande springa om han blir rädd, men skillnaden nu är att han först stoppar, tittar och sedan vänder för att springa. Och det händer ju såklart att en hel del inte behöver springas för, som han själv kan avgöra också. Mao är han inte lika spökig och reaktiv.
Stora skillnader är att han, när han inte längre är reserverad/rädd/ser mig som motbjudande blir väldigt vänlig, social, lekfull och nafsig. De två sista är inte alltid så poppis. Han bits inte, men han ska på och nappa i kläder, händer och hår. Han förstår att det inte är ok, men man får påminna ofta. Lek och bus har vi inte samma åsikt om. Iallafall inte just nu. Han vill leka genom att springa, snabbt, snabbt och göra rivstarter. Inte för att han är rädd, inte för att testa (vad jag kan se själv) utan för att leka. Är jag utanför hagens staket brukar han bjuda upp till bus och ibland är det väl så att jag hänger på och tävlingsspringer, ibland tävlar han mot hundarna istället. Men när jag promenerar honom eller när jag rider så är jag inte lika pigg på bus. Han skärper till sig när jag ryter ifrån, men jag sitter lite ostadigt i sadeln. Har tänkt köpa en westernsadel i vår, men det är ju ändå samma häst, samma vilja att leka och busa till det lite. Han är öht lite valpig till sin personlighet.

 

Lång text blev det, men vad jag egentligen undrade över var hur ni upplevt era hästar, ni vars hästar vandrat i personlighet under tid. Stannar de eller kan de liksom vandra hela cirkeldiagrammet runt?

Anmäl
2014-01-05 17:36 #1 av: LinaN

De vandrar sällan hela diagrammet runt. Men där är saker som de har med sig hela tiden oavsett situationen, som tex knut är stissigt och spänd. Det är ju RBE, och när han är trygg får han över i mer LBE tendenser men han är ändå alltid i grund och botten RBE. Även en RBE kan gå in i sig själv i vissa situationer, men det gör inte att han är en RBI.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-01-05 19:13 #2 av: KnutKrut


Fast när jag uppfattade honom som RBE så hade han "prickar" i sitt diagram i stort sett på varje horsenality, men flest eller mest framträdande på RBE just för att han var så spänd. Ju mer han släpper på garden desto mer LBE blir han. Spändheten finns främst när han är utan hästsällskap, men han är en vaken häst. Spänd tror jag inte nödvändigtvis är en del av hans grundpersonlighet. I sådana fall mer att han lärt sig att vara på sin vakt. Kanske är han inte så trygg i mitt sällskap? Fast vad som talar emot LB är ju att han är mer go än whoo, samtidigt som även go-känslan har mattats av och med sällskap kan han bitvis på ridturer bli lite slö. Han är pigg och framåt, men inte het och turbo.

Fast hur vet man då vad som är hans grundpersonlighet egentligen? Såg det chart jag fyllde i för 11 månader sedan och jag känner inte alls igen det. Är förvånad över de flesta prickar jag satt. Var han verkligen sådan? För sån upplever jag honom inte nu. Då var de flesta prickarna samlade på RBI och bara några få på LBE, ingen LBI och de som funnits på RBE var borta. Nu skulle jag säga att de flesta RB-prickarna är borta. I viss mån kvar, men mest framträdande är LBE.

Anmäl
2014-01-05 19:26 #3 av: LinaN

#2 ingen exakt vetenskap. Jag har inte sett hästen IRL har bara det du berättat att gå på. 

Men när man jobbar med hästen och använder sig av horsenality-kartan så är målet att alla prickar ska vandra in mot mitten och att de så småningom försvinner eller mildras. Men även man har en mentalt balanserad häst så ska man aldrig glömma att grundHorsenalityn finns där även det är lugnt på ytan.

Mina har ockskå förändrats på Harry, jag gör en i halvåret ungefär. Och då utgår jag ifrån hur det är nu, inte hur det varit och hur jag vill att det ska vara, och det har varierat mycket, nu har han mer LBI tendernser än tidigare, men hans negativa LBE-tendenser har minskat, samtidigt som han istället fått lite negativa RBE tendenser emellanåt.

Men i grund o botten är han en LBE med lågt go tills han själv känner för det. ^^

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-01-05 20:04 #4 av: KnutKrut


Jag är ju lite i valet och kvalet och har väl egentligen hela tiden varit osäker på om Knut är rätt häst för mig. Hoppats att det ska utvecklas och det har det gjort, men jag är ändå tveksam. Det hänger mycket på hur hans grundpersonlighet egentligen är. Är han i grunden en sådan häst som jag vill ha/behöver eller kan jag bara få honom att likna en sådan på ytan? För ytan är ju tunn och skrapas lätt.

Lägger med ett chart för de senaste åren. Hur jag uppfattade honom då och nu. Men det är ju min uppfattning.

Anmäl
2014-01-06 14:26 #5 av: LinaN

#4 han har alltså uppvisat extremaste extrema av allt hela tiden? Inga variationer att det blivit mindre eller bättre, dvs närmare mitten? Eftersom där är beteenden från -12 som totalt saknas -14 så undrar man ju hur de försvann under -13 när de inte ens mildrats.

Eller så har du inte förstått funktionen av en horsenalitychart, det är alltid en möjlighet också. Det finns de som tror man måste plutta i ALLA rutor hela vägen runt på kartan. Det har iof inte du gjort men jag har svårt att tro att han ändå uppvisar så extrema grader av allt som är i pluttat.

tyvärr så är det inte så mycket hjälp man får av internet när det kommer till horsenality-kartorna, utan det är i stort sett parellis success series nr 1 Horsenality som ger någon djupare kunskap om Horsenality, och inte ens då tycker jag att den är tillräckligt den DVDn. Och själva horsenality + humanality match-report är inte värd sina pengar.


Men du har hållt på att tveka fram och tillbaka hela tiden. Och jag går in i rollen som djävulens advokat som jag gjort så många gånger tidigare. Att äga häst är ett dyrt sätt att vara olycklig på. Varför envisas du med en häst som du inte är trygg med, som du ständigt oroar dig med och som du säger gång på gång att du inte är säker på att han är rätt häst för dig. Newsflash, han är inte rätt häst för dig eftersom under dessa åren som du nu vart här på NH-ifokus alltid haft problem, det går framåt i myrtakt, du blir rädd, du blir arg, du blir ledsen, det är sällan jag läst att du vart glad över din och knuts relation.

Jag tycker att att du är orättvis mot dig själv och mot hästen. Du kan hitta en häst som passar dig bättre, och Knut kan få en ägare som passar honom bättre, istället för att ni ständigt ska ha en strid på ett eller annat sätt och i slutändan är du olyckligt.

Jag är ledsen, andra har sagt det innan och jag säger det nu, sälj honom och skaffa en annan häst som passar dig bättre, du förtjänar att vara nöjd och glad och våga rida ut och ha trevligt med din häst. så som jag ser det utifrån vad du berättat för mig och andra här på sidan så har ni en misär, det funkar inte. Hade du haft en relation som inte funkade skulle du stanna kvar i den? Visst kan man gräla men när man grälar mer än man har det bra är det verkligen värt det?

Då undrar jag i mitt stilla sinne, är verkligen Knut rätt häst för dig? och svaret jag får av både hjärna, hjärta och magkänsla är; NEJ.

Men åter igen, jag känner bara dig via nätet, via denna sidan, via det du berättat. I slutändan är det bara du som kan fatta ett beslut. Och för mig är det beslutet hyfsat enkelt. Vill du ha ett lyckligt hästliv i allt som går? hantering, ridning? mys? etc, eller inte?

Ledsen om jag är för rättfram, men idag har jag svårt att hålla tand för tunga och jag blir ledsen när jag ser folk göra sig själva olyckliga.

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-01-06 16:34 #6 av: Minorca

Det kan vara ganska svårt att kategorisera vissa hästar i de olika horseenality. Till exemple vår häst som jättelätt blev spänd som en fjäder med högthuvud för allt och inget. När man red så kastade hon sig 90-180 grader blixtsnabbt, stegrade när man satte press på henne och överreagerade på mycket. Det man mest la märke till var de RBE egenskaper, som amatör man är så antog vi RBE men vi fick henne diagnostiserad av ett Parelli proffs till att vara i grunden en LBE, som hade tagit över. Med träning för LBE så har hästen blivit jättetrevlig häst. När vi kategoriserade hästen missade vi tex svansen när hon blev spänd mm. 

I stallet finns det en annan häst med liknade problem i ridningen  mm men det var en  RBE i grunden så med RBE träning av den hästen så har hon också blivit riktigt trevlig häst. 

Jag har när jag varit på Parrelikurser försökt kategoriserat de andra deltagarnas hästar speciellt den gruppen jag själv inte deltagit i. Ibland är det lätt men flera gånger har jag missat detaljer som är avgörande. Jag tycker att det jätteintressant att sedan höra med ett proffs om jag har gjort rätt bedömning. 

Anmäl
2014-01-07 19:00 #7 av: KnutKrut


#5 - Nej, extremt ska det inte vara. Prickarna är för sådant som jag tycker passar in på honom. Han har aldrig varit extrem på något av det. Från mild till medium beroende på situation. Men som sagt har jag aldrig uppfattat honom som extrem. Han är inte extremt spänd ens när han verkligen är spänd. Kanske en extrem situation för honom, men inte extremt jämfört med spända hästar i allmänhet.

Sen är det helt ok att skriva att jag borde byta häst. Du gör det på ett snällt och hänsynsfullt sätt och då tar jag inte alls illa upp.
Jag är inte säker än. Det står och väger. Han har många fördelar också. Det jag beklagar mig för här är det som jag inte ser som fördelar. Till viss del beroende på hästens personlighet/sätt att reagera och till viss del beroende på min personlighet/sätt att reagera och såklart resultatet är hur vi är och reagerar tillsammans. Men hur mycket av det som är hur vi faktiskt är och vad som är just nu det har jag inte riktigt klurat ut. Han har haft en stressig period i livet med rätt höga krav på prestation innan han kom till mig och jag har haft det likadant. Då blir man lite överkänslig för stress, känner krav att prestera fast det inte finns några utifrån och det skapar iallafall för mig en viss oro att inte räcka till. Överkänslighet mot misslyckanden och bakslag även om de är små. Även hästen kan reagera stort och bli stressad om han inte förstår eller kan utföra det jag ber om. Trots att jag ber och inte alls kräver. Kan vi komma förbi det, kan jag bli tryggare i sadeln, kan han slappna av - ja, då är allt jättebra! Då trivs vi ihop. För jag kan ju inte svara på om jag varit tryggare i sadeln på en annan häst. Kanske är otryggheten en känsla som startar hos mig?

Kvinnan jag tränar för brukar säga att så snart glädjen över den häst man har underskrider 50% så är det dags att skiljas åt, men så länge det är mer glädje än missnöje kan det vara värt att kämpa för att komma över hinder. Jag kan inte säga att glädjen är långt över 50%, men den är inte under. Möjligen påverkas det hela även av att det är svårt att både köpa och sälja häst och faktiskt finna vad man söker. Det går ju heller inte att ångra sig om man väl sålt sin häst. Det är ju sent då.
Men tanken att byta häst är mig inte främmande och visst finns det massor av människor som skulle vara fina nya ägare. Men jag är nog inte riktigt där ännu. Vi gör ett försök under våren och jag ska köpa en sadel för uteritter som jag sitter säkrare i, en westernsadel. Slutar jag ändå inte att spänna mig eller att hästen ändå inte slappnar av - ja, då har vi försökt allt jag kan komma på och då får vi skiljas åt.

Anmäl
2014-01-07 19:06 #8 av: KnutKrut


#6 - Hur ska svansen se ut? Knut har svansen i ganska normalt läge, något lyft. En gång har han blivit riktigt, riktigt rädd och då vad svansen rätt upp, men det är bara en gång. Han är inte av den sorten som drar in svansen mellan bakbenen.

Min väninna säger att han är RBI och tycker att han är väldigt introvert. Kvinnan jag tränar för vill inte kategorisera, men tycker att hästen var mycket introvert när vi började träna, men nu är en extrovert, nyfiken och social häst.
Han behöver nog ofta nån som säger åt honom att skärpa sig när han börjar spänna sig. Jag tror att min metod tyvärr allt för ofta är att vänta ut och låta honom titta. Ibland är det nog bästa sättet, men han kan behöva en tillsägning för att släppa det där han tror är läskigt.

Anmäl
2014-01-07 20:15 #9 av: LinaN

#7 Måste säga att det ändå är beundransvärt att du orkar, vrider och vänder på problemet och är beredd o testa till det yttersta för att få det att funka. :) Guldstjärna i kanten!

En w-sadel kan göra underverk för balansen. Vill ha en men har inte råd. Tittar efter en dressyrsadel som det är just nu men dröjer väl nån månad eller fyra till innan jag har råd....

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

 

Anmäl
2014-01-07 20:47 #10 av: KnutKrut


Och för att vara lite rättvis mot Knut:

Problem = majoriteten (inte alla) uteritter utan häst eller människa som sällskap blir hästen spänd och osäker. När han är spänd och osäker kan han göra tvära kast och hastiga stopp eller vända och springa iväg ett tiotal meter. Jag är ryggskadad och känner mig inte så smidig och fast i sadeln utan spänner mig om hästen känns spänd. Har ramlat av några gånger och även hamnat runt halsen på hästen.

Inte problem = hantering, transportering, ridning i paddock eller ridhus, uteritter med sällskap, promenader med mig till fots, trafiksäker även tung trafik och cross, trevligt temperament då han aldrig är grinig eller arg, lätt med andra hästar, lättriden för små hjälper både "gas och broms", positiv och vill vara med och vill bli riden, behöver aldrig fångas i hagen utan kommer direkt när han ser mig osv.

Så det jag skriver om här är det jag upplever som problem och där vi inte riktigt utvecklas något vidare. Inte det jag inte upplever som problem eller där vi faktiskt har utvecklats i en positiv riktning och fortsätter framåt. Så problemet är typ ett enda, men det är frustrerande att det liksom inte löser sig utan nästan känns som om det blir sämre ibland.

Anmäl
2014-01-07 21:34 #11 av: Minorca

#8

Som jag förstod det när de lyfter svansen är det oftast LB i grunden men kan agerar som RB under adrenalin. Vår häst litade inte på oss så hon letade faror överallt och stressade upp sig, när adrenalinet "runnit till " var  spänd och näst okontaktbar. 

Förutom de 7 lekarna har vi  speciellt tränat på är ta ner huvudet, så när man tar ovan på mannen ska hon sänka huvudet. Och försöker också träna extrem frendlygame att då ska ta ner huvudet för att vi ska sluta.

Sedan är variation viktig för hon blir lätt uttråkad. I början hittade hon mest faror på en tom ridbana.  

Det är ju en utmaning att göra nya övningar. Efter ca 1år med PNH så börja jag med belöna olika övningar med godis , i början för litet framsteg sedan när det gör bra, lite som klickträning fast jag säger bra och sedan godis. Det gillar hon och ju mer mentalträning med olika övningar desto bättre blir hon att rida mer traditionellt och freestyle

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.